Denna uppsats tar reda pÄ var nÄgra ungdomar i Ärskurs nio har lÀrt sig att hantera datorn och hur man anvÀnder och tÀnker kring bilder pÄ internet. Jag undersöker hur de pratar och berÀttar om sitt anvÀndande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fÄnga det informella lÀrandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lÀrare med hÀlften pojkar och hÀlften flickor, sammanlagt Ätta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

Vid kalibrering av en radars antenn placeras radarn pÄ ett vridbord som kan rikta in den mot en mast. PÄ masten sitter ett kors som anvÀnds som riktpunkt. Huvuduppgiften i examensarbetet var att skriva ett program i National Instruments programmeringsmiljö LabVIEW som kan stÀlla in vridbordet med en noggrannhet pÄ 0,1 milliradianer. Programmet ska kunna anvÀndas som ett DLL (Dynamic-link library) i LabWindows/CVI dÀr ett antal olika funktioner ska kunna anropas för styrning av vridbordet. Eftersom nÀstan all maskinvara Àr frÄn National Instruments blev programmet vÀldigt lÀtt att skriva.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

I skolans styrdokument, Lgr 11, stĂ„r skrivet att skolan ska ansvara för att varje elev efter grundskolan kan anvĂ€nda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lĂ€rande. Genom en kvalitativ studie, gjord pĂ„ tre hem- och konsumentkunskapslĂ€rare samt 50 st elever i Ă„rskurs 8, innehĂ„llande intervjuer, observationer och enkĂ€tstudier, undersöker denna uppsats hur lĂ€rare anvĂ€nder IT i hem- och konsumentkunskapsundervisningen samt vilka uppfattningar som lĂ€rare och elever har till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet.Resultaten visar att bĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r positiva till anvĂ€ndningen av IT i Ă€mnet hem- och konsumentkunskap, men att det frĂ€mst Ă€r tiden och skolans ekonomi som styr hur det anvĂ€nds. Även faktorer som lĂ€rarens intresse, utbildning och bristen pĂ„ datorer i skolan spelar en stor roll i vilken utstrĂ€ckning IT anvĂ€nds..

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses lÀsande och skrivande som naturliga företeelser i vÄrt samhÀlle. Vi har svÄrt att tÀnka oss hur det skulle vara att inte kunna lÀsa och skriva. Genom Ärens lopp har mÄnga lÀroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som Àr den bÀsta för att lÀra barn lÀsa och skriva har varit mÄnga.VÄrt arbete Àr skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur nÄgra elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftsprÄksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrÄgor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lÀra sig lÀsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lÀtt respektive svÄrt att lÀsa och skriva, ser pÄ skolans lÀs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om fÀrdighetstrÀning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svÄrighetsgraden pÄ de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat barn vid tvÄ olika skolor.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 högskolepoÀng, detta Àr mitt arbete. Efter min praktik pÄ Bygglovsavdelningen, SamhÀllsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhÀllelig karaktÀr uppkommer, tar form och utvÀrderas. DÄ det inte finns nÄgon facklitteratur i Àmnet har jag fÄtt förlita mig pÄ Kalmar kommuns tjÀnstemÀn för att fÄ tag pÄ information samt att fÄ möjlighet till intervjuer..

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

UtgÄngspunkten och inspirationen för mitt examensarbete var en nyfikenhet pÄ bilderboken som format och objekt. Under sjutton veckor utforskade jag bilderboksformatet genom att skriva, illustrera och formge en egen berÀttelse. Det konkreta, offentliga, resultatet blev en 28-sidig bilderbok om jordens undergÄng, ?Noas Hotell?, utgiven pÄ eget förlag. Teoretiskt blev resultatet en grundlÀggade förstÄelse för bilderbokens egenart och barnperspektivets viktiga roll (och potential) i bilderboksmediet samt möjligheterna och svÄrigheterna med att bÄde skriva och illustrera en bilderbok..

Dagens ungdomar lever i en vÀrld dÀr digitala medier stÀndigt Àr nÀrvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn pÄ digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fÄtt göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett Àr eleverna positivt instÀllda till digitala medier. Digitala medier hjÀlper dem att kommunicera med vÀnner, familj, slÀkt och lÀrare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhÄllning och tillhandahÄller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten.

Mot bakgrund av datorns och ITs historia bÄde i allmÀnhet och i skolan i synnerhet, Àr syftet med detta arbete att ge en bild av hur lÀrare uppfattar IT i skolan. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr vilka mÄl lÀrarna har med datorundervisningen och vilka skÀl de har att anvÀnda IT eller inte anvÀnda IT i undervisningen och om detta pÄverkat lÀrarrollen och lÀrandet. I arbetet ingÄr en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex lÀrare verksamma i Ärskurserna 4-6. Huvudresultaten Àr att det finns tvÄ olika mÄl med datorundervisningen, ett dÀr sjÀlva hanteringen av maskinen Àr det viktigaste och ett dÀr mÄlet Àr att göra datorn till ett hjÀlpmedel för eleven. LÀrarnas huvudskÀl till datoranvÀndning Àr att ge alla elever samma bas att stÄ pÄ och det starkaste skÀlet till att inte anvÀnda datorn Àr att det Àr svÄrt organisatoriskt.

Bakgrunden till uppsatsen bygger pÄ reflektioner, som Àr gjorda under nÄgra Ärs tid, av elever som stÀndigt kommer för sent till morgonlektion och Àr allmÀnt trötta. Vad beror denna trötthet pÄ? NÀr det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och HÀlsa, kÀndes det som ett bra tillfÀlle att fördjupa sig nÀrmare inom omrÄdet sömn, dÄ sömn Àr en viktig del av den personliga hÀlsan. Huvudsyftet med den hÀr uppsatsen har varit att utifrÄn gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det Àr relaterat till hög datoranvÀndning. Vad det gÀller sömn sÄ Àr undersökningen mest inriktad pÄ att samla information kring hur mÄnga timmar eleverna sover och vad de sjÀlva anser om sitt sömnbehov.

MÄnga av dagens elever har kommit i kontakt med datorn pÄ nÄgot sÀtt redan vid fyra Ärs Äl-der. Under min lÀrarutbildning kom det fram att examensmÄlen för lÀrarexamen krÀver att blivande lÀrare behÀrskar IKT (informations och kommunikations teknik). NÀr jag vÀl har varit ute pÄ VFU har jag mÀrkt att undervisande lÀrare inte anvÀnder sÄ mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lÀrare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar nÀr det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frÄnGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolÀmnet hem- och konsumentkunskap, men Àven pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde pÄverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning Àr sÄ viktigt och för att vi bÄda kÀnner starkt för bildÀmnet har vi valt att integrera bild och skrivning, dÄ vi ville undersöka om bilden Àr nyckeln till en ökad motivation och glÀdje inför skrivandet pÄ ett kreativt sÀtt. Vi har hÀmtat tankegÄngar frÄn frÀmst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat vÄra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjÀrdeklass. Resultatet mÀttes genom enkÀter, observationer och intervjuer.