Patienter som har diagnosen schizofreni Àr inte unikt samlade inom den psykiatriska vÄrden utan finns inom alla vÄrdspecialiteter. En viktig del av omvÄrdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter Àr etablerandet av en vÄrdande relation med dem. Det Àr i denna relation som omvÄrdnaden tillÀmpas. Syftet med studien var att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vÄrdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades Ätta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vÄrdrelationen: Žetablera en vÄrdande relationŽ, ŽfrÀmjar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ samt ŽhÀmmar utvecklingen av vÄrdrelationenŽ.

Dagen samhĂ€lle Ă€r sĂ„rbarare Ă€n man ibland kan ana. Överbelastningsattacker Ă€r attacker mot ett specifikt nĂ€tverk, och syftet Ă€r att göra dess tjĂ€nster otillgĂ€ngliga för legitima anvĂ€ndare. Detta Ă€r nĂ„got som sker varje dag mot företag runtom i vĂ€rlden, och inte minst i Sverige. Media har pĂ„ senare tid uppmĂ€rksammat problemet sedan det blivit allt vanligare och vanligare bland företagen. Syftet med detta arbete Ă€r dels att fĂ„ bĂ€ttre förstĂ„else om överbelastningsattacker Ă€r nĂ„got som prioriteras eller inte, men Ă€ven att fĂ„ företagen uppmĂ€rksammade pĂ„ vilka olika skydd som finns att tillgĂ„ mot överbelastningsattacker, samt att vi vill fĂ„ företagen att verkligen tĂ€nka pĂ„ vilka hot som finns dĂ€r ute.

Idag anvĂ€nds applikationen PensAd till att administrera traditionellt förvaltade pensionsförsĂ€kringar. Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheten att vidareutveckla PensAd till att Ă€ven kunna hantera fondförsĂ€kringar.Arbetet, som utfördes vid BrĂŒggemann System AB i Stockholm, inleddes med introduktion till pensionsförsĂ€kringar, PensAd och tillgĂ€ngliga utvecklingsverktyg. DĂ€refter planlades och avgrĂ€nsades projektet till fyra faser som sedan lĂ„g till grund för det vidare arbetet.Inledningsfasen bestod av att skriva en kravspecifikation. DĂ€refter utformades i projektets andra fas en abstrakt datamodell. Denna modell omvandlades i den tredje fasen till konkreta databastabeller för vidare implementering i PensAds befintliga databas.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur pedagogerna skapar lÀrandetillfÀllen för barn att erövra litteracitet i förskolan. Syftet var ocksÄ att synliggöra och jÀmföra tvÄ olika lÀrandemiljöer, den ena Àr utformad med stöd av förskolepedagogiken och den andra i kombination med denna och Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?. I bakgrunden ÄskÄdliggjorde vi hur förskolans olika styrdokument sett ut historiskt och hur den grundlÀggande lÀs- och skrivinlÀrningen förÀndrats fram till i dag. Denna kvalitativa studie baserades pÄ intervjuer med fyra förskollÀrare ur de tvÄ olika undersökningsgrupperna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande samt vilken kompetensutveckling inom IKT de fÄr frÄn sin arbetsplats. TvÄ teorier tillÀmpas i studien, det sociokulturella perspektivet och TPACK modellen. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod i form av intervjuer genomförts. Resultatet visar att det finns en variation i hur lÀrare anvÀnder sig utav IKT för elevernas lÀrande, bland annat anvÀndes IKT i form av presentation och för informationssökning. Vidare visar resultatet att lÀrare generellt fÄr kompetensutveckling inom IKT men att den ges pÄ olika sÀtt och ibland utanför arbetstiden.

Syftet med denna undersökning Àr att studera varför tvÄ olika skolor har valt att arbeta med Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, samt varför man inte valt Tragetons metod pÄ en annan skola. Andra frÄgestÀllningar inom omrÄdet har varit: Hur arbetar man med metoden?Vad anser skolorna att datorerna, och samarbetet vid dem, kan ge eleverna? För att studera detta har jag intervjuat fem lÀrare/förskollÀrare pÄ de aktuella skolorna, men ocksÄ en rektor och en speciallÀrare som pÄverkat valet av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod. Resultatet visar att tillgÄngen till datorer kan styra valet av Trageton-metoden, men ofta pÄverkar pedagogernas erfarenhet och arbetslagets instÀllning Ànnu mer.

Syftet med undersökningen var att ta reda pĂ„ och belysa hur pedagoger kan hjĂ€lpa barn att lĂ€ra sig lĂ€sa och skriva med koppling till sociokulturellt perspektiv. Konkret innebar detta att analysera aktuella styrdokument utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning. Jag ville ocksĂ„ ta reda pĂ„ olika pedagogers syn pĂ„ lĂ€s- och skrivinlĂ€rning och hur de arbetar med detta. Även lĂ€randemiljöns utformning inom pedagogernas verksamheter var av intresse att beskriva. För att besvara syftet anvĂ€nde jag en kvalitativ metod som innefattade observationer och intervjuer med pedagoger frĂ„n förskola, förskoleklass och skola med fokus pĂ„ 5-8Ă„ringar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

Syfte: Att analysera hur Aftonbladet anvÀnde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrÄn Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet anvÀnder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sÀnda ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka pÄverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrÄn staten i första hand. DÀrför Àr anvÀndningen utav strategier och retoriska begrepp nödvÀndig för att bibehÄlla makten att kunna försöka pÄverka och övertyga lÀsarna..

Patient delaktighet har fÄtt större uppmÀrksamhet och författningar har reviderats för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvÄrdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvÄrdnadsteorier vilka har betydelse för studien sÄsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet frÀmjades genom att sjuksköterskan kommunicerade pÄ ett individualiserat sÀtt efter patientens behov.

Vi har gjort en kvalitativ studie om Spotify som ska lansera en papperstidning den 22 december 2011. VÄrt syfte med studien var att ta studera hur Spotify profilerar sig som papperstidning. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur Spotifys mÄlgrupper ser pÄ varumÀrkets profilering. VÄr utgÄngspunkt under hela studien har varit hermeneutisk eftersom vÄrt syfte var att fÄ en djupare förstÄelse frÄn dels First Publishing Group (förlaget till tidningen) men ocksÄ frÄn tidningens mÄlgrupper.VÄra frÄgestÀllningar till studien var:* Vilka strategier ligger till grund för Spotifys val att profilera Spotify i en papperstidning?* Hur upplever Spotifys mÄlgrupper varumÀrkets satsning pÄ en papperstidning?Vi har anvÀnt oss utav dels en semistrukturerad samtalsintervju med chefredaktören pÄ First Publishing Group, Ola Karlsson.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers instÀllning och vÀrderingar till religionsundervisning, livsÄskÄdning och religion. Studiedeltagarna bestod utav tvÄ klasser pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige, dÀr bÄda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkÀtstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever pÄ en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade Àven att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osÀkra pÄ Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde pÄ ett liv efter detta, sÄ kallad reinkarnation.

Den hÀr studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för hur olika faktorer kan pÄverka förskollÀrares möjlighet till att anvÀnda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollÀrarna pÄ utomhuspedagogik och att anvÀnda sig utav utemiljön pÄ förskolan? Vilka faktorer upplevs lÀgga begrÀnsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjÀlp av frÄgestÀllningar och studiens teoretiska utgÄngspunkt som Àr ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik Àr nÄgonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende pÄ förskola och person.