VÀnskap Àr en viktig del för den psykiska hÀlsan och individens vÀlbefinnande, det Àr Àven ett vÀlbeforskat omrÄde inom psykologins vÀrld. Tidigare forskning inom vÀnskapsrelationer har lagt den största tyngden pÄ genus som den ensamma och bÀsta variabeln till denna typ av relationer och dÀrmed inte tagit hÀnsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie Àmnade undersöka om kÀnslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vÀnskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bÀttre Àn genus. Undersökningen utfördes med en enkÀtundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 mÀn och 30 kvinnor i Äldrarna 19 ? 26.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlÀmnande. Det finns dock nÄgot spÀnnande i att skriva om sig sjÀlv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig sjÀlv. SÄ jag har i slutÀndan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, Àr inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavÀrlden; utan att jag Àr religös eller en anhÀngare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkÀrlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskÀlla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lÄnade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta pÄ bilder men allteftersom jag lÀrde mig lÀsa sÄ var det nÄgra av de första böckerna jag lÀste.

Problem solving is a big part of design, however a lot of emphasis is put on creativity in research related to the effects of stress. Research has shown that the amount of stress we feel affects idea generation. Stress may also affect the ability to solve problems, however the researchers don?t seem to agree about what the effect of stress actually does.The study was made through experimental sessions where the respondents were asked to solve 4 matchstick puzzles of similar difficulty. Depending on their outcome they experienced more or less stress.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, nÀr, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i Ärskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger pÄ vad och hur elever tÀnker om sitt skrivande Àr den fenomenografiska ansatsen lÀmplig att utgÄ ifrÄn. Fenomenografin Àr intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i Ärskurs sex skriva och berÀtta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, bÄde i skolan och pÄ fritiden.

Genusdebatten Àr i allra högsta grad aktuellt i vÄrt samhÀlle. JÀmstÀlldhet Àr ett modeord och nÄgot de flesta vill skriva under pÄ. Som lÀrare Àr man en viktig del av jÀmstÀlldhetsarbetet dÄ inflytandet pÄ de barn man undervisar Àr stort. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka barns tanker om genus..

Uppsatsen handlar om ett undervisningsförsök dÀr en klass i Ärskurs sex har blivit indelad i tvÄ grupper. Vi bedriver under tre lektioner, i varje grupp, tvÄ olika typer av undervisning, dÀr grupp 1 fÄr undervisning genom att lyssna, lÀsa, skriva och rita och grupp 2 fÄr undervisning genom att sjunga, göra rörelser, dramatisera och arbeta med lera. Undervisningen följs sedan upp med tvÄ kunskapstest med tvÄ veckors mellanrum för att mÀta barnens kunskaper i bÄda grupperna. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att diskutera olika arbetsmetoder i skolan. FrÄgestÀllningarna vi kommer att svara pÄ Àr vilka erfarenheter som gynnar barnens skapande och fantasi, om barnens lÀrande pÄverkas av sÄng, hur barnens lÀrande pÄverkas av att fÄ arbeta med kropp och hÀnder och hur barnens minne pÄverkas av lekfullt lÀrande.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som nÄgra pojkar i Ärskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsÄg att besvara tvÄ frÄgestÀllningar:? Hur uttrycker nÄgra pojkar att anvÀndandet av skrivplattan stöder dem nÀr de skriver texter?? Hur beskriver nÄgra pojkar att skrivplatan förÀndrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det Àr centralt att studera hur individer lÀr; bÄde individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra mÀnniskor men ocksÄ av artefakter. Artefakten skrivplatta Àr central i denna studie.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhÀllsroll framstÀlldes under valet 1921. Syftet Àr Àven att studera hur Dagens Nyheter framstÀllde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhÄllande till den kvinnliga röstrÀtten. Ur tre olika utgÄvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar Àr publicerade pÄ första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehÄller bilder samt illustrationer. Med hjÀlp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats.

Studiens syfte var att beskriva upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande hos vuxna personer med Typ 1 Diabetes Mellitus (T1DM). JÀmförelser gjordes Àven mellan kön och Äldrar. Urvalet gjordes frÄn medlemmar i GÀvleborgs Diabetesförbund och bestod utav 56 personer (kvinnorn 30, mÀn n 26) med ett Äldersspann mellan 19-76. AnvÀnd datainsamlingsmetod var en förkortad och översatt version av mÀtinstrumentet Ryff?s Psychological Well being Scale.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, varvat med litteratur och aktuell forskning, vad ettÄtgÀrdsprogram Àr, för- och nackdelar samt hur de upprÀttas. En debatt kringspecialpedagogik och specialpedagogiska insatser följer upp avsnittet medÄtgÀrdsprogram. Detta dilemmat belyses utifrÄn fyra forskares syn inomomrÄdet.SYFTE: Studiens syfte Àr att undersöka förekomsten av ÄtgÀrdsprogram samtförskollÀrares Äsikter kring dessa i de kommunala förskolorna i Varbergskommun.METOD: Detta Àr en kvantitativ studie och redskapet som anvÀndes var tvÄ olikaenkÀter. EnkÀterna skickades ut till 18 rektorer i de kommunala förskolorna iVarberg samt till 42 utlottade förskollÀrare.RESULTAT: Utav de 1429 barn som studien omfattar har 19 barn ettÄtgÀrdsprogram. Utav de undersökta bakgrundsfaktorerna Àr kön densom har störst pÄverkan över vilka barn som har ett ÄtgÀrdsprogram.GÀllande de undersökta bakgrundsfaktorerna kön, Älder och diagnosskiljer sig pedagogernas Äsikter med rektorernas svar avsevÀrt.Studien belyser ocksÄ förskollÀrarnas Äsikter kring ÄtgÀrdsprogram,dÀr de instÀmmer mer i fördelarna Àn nackdelarna..

I denna undersökning redogörs för den interaktiva lÀrandemiljön i förskolan och undersökningen har sin teoretiska utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande i interaktion med andra mÀnniskor ligger i fokus. Syftet med detta examensarbete Àr att bidra till ökad förstÄelse av förskollÀrares arbete med den interaktiva lÀrandemiljön i förskolan. De övergripande frÄgorna som belyses Àr vilka IT-kunskaper förskollÀrarna besitter, vilka möjligheter det finns till fortbildning inom det gÀllande omrÄdet, samt huruvida det finns skillnader i förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt till den interaktiva lÀrandemiljön beroende pÄ deras Älder. Undersökningen genomfördes i form av observationer, dÀr förskolornas tillgÄng och placering av datorn studerades, samt en semistrukturerad intervju i vilken tolv verksamma förskollÀrare frÄn fyra förskolor deltog Resultatet visar att förskollÀrarna ger uttryck för att de vill ha ökade kunskaper om hur de kan arbeta med den interaktiva lÀrandemiljön i ett pedagogiskt syfte. Resultatet visar Àven att de IT-utbildningar som förskollÀrarna i denna undersökning har att tillgÄ fokuserar pÄ datorns grundkunskaper t.ex. grunderna i Word, Power Point och dokumentation. Detta leder till att barn pÄ olika förskolor fÄr olika förutsÀttningar att arbeta i den interaktiva lÀrandemiljön.

Mycket har hÀnt de senaste 10-15 Ären inom fotbollsvÀrlden. Fotbollsklubbarna har fÄtt börja Àndra strategi, nu mÄste Àven den ekonomiska aspekten beaktas nÀr klubbarna ska investera i spelare. Den ekonomiska aspekten Àr ett mÄste om man ska kunna konkurrera om de bÀsta spelarna med andra klubbar, klarar man inte av detta sÄ kan det gÄ dÄligt sportsligt ocksÄ dÄ ekonomin och den sportsliga biten gÄr hand i hand. Men Àn sÄ lÀnge har inte alla lÀnder hunnit ta det, men det lÀr inte dröja lÀnge innan alla blir mer eller mindre tvungna att ta efter de större ligorna i deras tankesÀtt.Syftet med denna uppsats Àr att kunna förstÄ hur spelarförvÀrv gÄr till och hur fotbollsklubbarna vÀrderar en spelare, vilka faktorer som ligger bakom dessa beslut och vilka som fattar besluten. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har anvÀnt oss utav Intervjuskrifter och Texter.

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anlÀggning? ingÄr kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lÀrande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar Àr en analytisk undersökning om företagens sÀtt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas dÀr ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbÀttringar föreslÄs.

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.