Studiens syfte Ă€r att lyfta fram och jĂ€mföra olika elevers lösningsstrategier och tankemönster vid benĂ€mnda uppgifter. Är det kanske sĂ„ att svaga problemlösare, inte bara förenklar arbetet genom att fokusera pĂ„ symboler och nyckelord utan att de Ă€ven, avstĂ„r frĂ„n Ă„terlĂ€sning av texten och kontroll av lösningen? Genom ljudupptagning vid observation av elever som tĂ€nker högt under pĂ„gĂ„ende arbete, studeras deras sĂ€tt att lĂ€sa och lösa följdriktiga uppgifter, motstridiga uppgifter och flerstegsproblem. Studien omfattar Ă€ven intervjuer i syfte att ta reda pĂ„ elevernas uppfattningar om svĂ„righeter i benĂ€mnda uppgifter. Vid analys jĂ€m­förs elevernas arbete och uppfattningar utifrĂ„n följande aspekter: berĂ€kningsstrategier, lĂ€sförstĂ„elsestrategier, Ă„terlĂ€sning och lösningskontroll.

This study is an analysis of the Internet transaction logs of Malmö Public, Sweden [...].

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

Examensarbetet berör frÄgor kring arkivering och dokumenthantering pÄ stads-byggnadsförvaltningen i TrollhÀttans kommun. Problem som kommunen har Àr dagslÀgets hantering av digitala filer..

Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.

Arbetslo?shet a?r ett makroekonomiskt problem som genererar samha?llsekonomiska kostnader och pa?verkar ma?nga ma?nniskor i olika utstra?ckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslo?shet mellan la?nen vilket ger ska?l till att underso?ka vilka faktorer som pa?verkar den regionala arbetslo?shetsniva?n. Syftet med denna uppsats a?r att analysera fo?ljande variablers effekt pa? den regionala arbetslo?shetsniva?n i Sveriges la?n:Procentuell fo?ra?ndring i antal sysselsattaAndelen individer i arbetskraften av populationenAndelen utrikesfo?dda av populationenUtbildningsniva?A?lderssammansa?ttningBefolkningsma?ngd per km2Lo?neniva?För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata da?r ovansta?ende variablers effekter analyserats.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Syftet med vÄr aktionsforskningsstudie Àr att se vilka möjligheter till samarbete matematiska uppgifter kan erbjuda i en utomhusmiljö. Detta gjorde vi genom att konstruera matematiska uppgifter som eleverna fick lösa pÄ skolgÄrden. Tidigare forskning tar upp positiva aspekter med att lÄta elever lösa matematiska uppgifter utomhus dÀr de ser matematiken i ett konkret sammanhang. Forskning poÀngterar Àven betydelsen av att lÀra sig tillsammans med andra genom att fÄ förklara sina tankar. Empiri samlades in genom observation och loggboksskrivande som sedan analyserades.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar pÄ vad elever lÀr sig genom deras förvÀntningar pÄ vad testet ska innehÄlla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov pÄverkar lÀrares undervisning vilket indirekt ocksÄ bör inverka pÄ vad elever lÀr sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som anvÀnder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter fÄr sÀmre matematikkunskaper. Genom att som lÀrare förse eleven med uppgifter som krÀver ett kreativt resonemang, i vilka det inte Àr möjligt för eleven att anvÀnda ett imitativt resonemang, bör en sÄdan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete Àr att med ett klassificeringsverktyg tidigare anvÀnt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende pÄ vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krÀvs för att lösa dem.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

The aim of this Master?s thesis is to present guidelines for making a digital repository. To attain this, useful factors for creating an archive were examined. Also different organisations? strategies were analysed.

Despite ongoing efforts toward equality, persistent wage gaps between men and women in Sweden still remain, particularly within male dominated industries, such as finance. Gender equality is a prominent topic in public discourse, yet progress towards achieving equal pay between men and women continues to be slow. This study aims to contribute to the research area and offers a unique perspective by examining gender related expectations from both men and women, managers and employees. The purpose of this study is to investigate whether, and if so how, gender related expectations influence salary setting processes in the financial industry. Through a qualitative study based on semistructured interviews, the study explores how both employee?s and manager?s gender related expectations affect attitudes, salary negotiations and potential outcomes of salary setting.

Uppsatsens syften Àr att undersöka hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med sÀrskilt fokus pÄ arkivvÀsendet, samt att sÀtta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet anvÀnds i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. SÀrskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevÀrde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgÄng av utredningar som fokuserar pÄ kulturpolitik i allmÀnhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet anvÀnds pÄ ett ambivalent sÀtt med varierande rÀckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt sÀrprÀglat kulturarv och en mÀngd mindre kulturarv, dÀr minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingÄ.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma lÄnga tradition som museer av aktiv insamling, skapande av kÀllmaterial och utÄtriktad förmedling av det material som förvaras pÄ institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet fÄr en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna mÄste ta pÄ sig en mer aktiv roll och sjÀlvkritiskt granska vilka vÀrderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i SkÄne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. PÄ konkret vardagsnivÄ tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förÀndrade betydelse ha relativt liten betydelse.