Det finns ett behov av att kombinera förmÄgor och variation i undervisningen i högre kurser pÄ gymnasiet dÄ det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och lÀroboksbundna. Syftet Àr att höja elevernas mÄluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmÄga och variationsteori tillverkas eller vÀljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras pÄ vilket sÀtt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmÄgan varieras mest följt av problemlösningsförmÄgan och bÄda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. NÀr det gÀller verklighetsnÀra uppgifter Àr det viktigt att de Àr anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..

Denna uppsats avser lÀmna ett bidrag till ökad spÄrbarhet mellan den svenska UAV-utvecklingen och Försvarsmaktsidé 2020. Detta görs genom att undersöka vilka uppgifter UAV:er kan komma att lösa vid ett vÀpnat angrepp pÄ Sverige..

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀr idrottslÀrare bedömer eleverna som nÀrvarande pÄ en idrottslektion och vilken betydelse nÀrvaron har vid betygsÀttning. Undersökningen Àr en kvalitativ studie som utfördes med intervjuer av elva idrottslÀrare. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de flesta lÀrarna anser elever nÀrvarande nÀr de Àr ombytta och deltar pÄ lektionen samt nÀr de gör andra teoretiska och/eller praktiska uppgifter som ingÄr i Àmnet idrott och hÀlsa. Slutsatsen av undersökningen Àr att eleven rÀknas som nÀrvarande nÀr den deltar pÄ lektionen eller gör alternativa uppgifter men att betyget pÄverkas nÀr eleven gör alternativa uppgifter. LÀrarna hÀvdar att eleverna inte kan höja sitt betyg genom alternativa uppgifter, de kan rÀdda sitt betyg eller fÄ ett sÀmre..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om barns förstÄelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lÀttöverskÄdlig för pedagogen genom anvÀndning av ett konkret undervisningssÀtt. VÄr undersökningsgrupp bestod av 25 elever i Är 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area sÄ dÀrför valde vi det omrÄdet. Metoden vi anvÀnde vid de sju lektionstillfÀllena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfÀlle till mÄnga diskussioner och reflektioner bÄde hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvÀrderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förstÄelse för begreppet nÀr de arbetade med vÄra uppgifter.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) Àr en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gÄtt till historien för att fÄnga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. FrÄgestÀllningen berör de bikaraktÀrer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur elever i skolÄr tre resonerade kring likhetstecknet nÀr de löste pre- algebraiska uppgifter. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning valde vi att göra en observationsstudie dÀr eleverna fick sitta i grupp och lösa de olika uppgifter vi givit dem. Sju grupper observerades med tre elever i varje grupp och resultatet frÄn vÄr studie visade att det fanns tre dominerande sÀtt att se pÄ likhetstecknet. Det fanns de elever som sÄg likhetstecknet som ett resultattecken, de som kopplade ihop likhetstecknet med ett rÀknesÀtt och de som menade att likhetstecknet stod för ekvivalens. Vidare visade det sig att de elever som uppfattade likhetstecknet som ett resultattecken eller ett tecken som var kopplat till ett rÀknesÀtt hade svÄrt att lösa flertalet av de uppgifter vi givit dem..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes med 27 elever i Är 8. Under den första delen av undersökningen lÀt vi eleverna sjÀlva konstruera uppgifter. NÀr de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i Ätanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever Àr bÀttre pÄ problemlösning Àn svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de bÄda lÀnderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet Àr begrÀnsat till tvÄ böcker frÄn respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier anvÀnts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter Àn de svenska böckerna.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra vilka strategier eleverna anvÀnder sig av, vid benÀmnda uppgifter i division i Är fem. Detta tillvÀgagÄngssÀtt var för att vi ville fÄ reda pÄ elevernas olika strategier samt hur de tolkar och förstÄr problemet. För att uppnÄ syftet har vi tagit vÄr utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar; hur utför eleverna den matematiska operationen? Hur tolkar och förstÄr eleverna problemet? VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvantitativ, som frÄn en kvalitativ ansats. Den kvantitativa ansatsen i vÄr undersökning var förstudien, dÀr fick eleverna lösa uppgifter i algoritmer gentemot problemlösning, detta lÄg till grund för huvudstudien som var av kvalitativ ansats.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, man pÄ ett fruktbart sÀtt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) anvÀndbara i Àmnet samhÀllskunskap A pÄ gymnasiet. Detta test sker utifrÄn ett pedagogiskt undervisningsmaterial, nÀrmare bestÀmt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod anvÀnts. Den anvÀnds för att kunna uppnÄ syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhÀllskunskap A.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Uppsatsen utgÄr ifrÄn utvecklingen av reglementen pÄ senare Är, dÀr mycket har hÀnt pÄ grund av olika hÀndelser i omvÀrlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av bÄde Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förÀndringar i omvÀrlden. Utvecklingen gÄr att hÀrleda till bland annat regeringspropositionen ?ett anvÀndbart försvar? och senaste utgÄvan av MilitÀrstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som Äterfinns dÀr. Dessa uppgifter har sedan utifrÄn David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet Àr sÄledes att, med utgÄngspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 gÄr att anvÀnda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljÀr konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna mÄnga gÄnger gÄr att anvÀnda mot teoribildningen med olika effekt som utgÄng. Vissa uppgifter pÄverkar inte systemet tillnÀrmelsevis lika mycket som andra beroende pÄ vad de syftar till och hur de löses.