Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och analysera organisationskulturen, det vill sÀga grundlÀggande antaganden, normer och vÀrderingar, inom den kommunala hemtjÀnsten ur hemtjÀnstpersonalens perspektiv.FrÄgestÀllningar:1. Hur ser hemtjÀnstpersonal pÄ sina arbetsuppgifter?2. Hur upplever personalen sin yrkesroll?3. Hur ser de pÄ samarbetet med andra yrkesgrupper?Metod: En fokusgruppsdiskussion och fem observationer har gjorts och analyserats kvalitativt med meningskoncentrering som analysmetod.Resultat: Det insamlade materialet gav oss olika teman som vi har placerat under de tre frÄgestÀllningarna. Under fokusgruppsdiskussionen delgav personalen oss sina tankar och vÀrderingar kring livskvalitet, att ge praktisk och social omsorg, den egna synen pÄ sitt arbete och pÄ chefen, genus, status och samarbete med andra yrkesgrupper. VÄr empiri har analyserats med hjÀlp av tvÄ huvudteorier sÄsom teori om organisationskultur samt symbolisk interaktionism. Det teoretiska begreppet social omsorg har hjÀlpt oss att förstÄ omsorgsarbetet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper dÀr legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare frÄn tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var mÄnga och presenteras utifrÄn tre olika kategorier; Prioritering Àr att göra rÀtt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist pÄ tid och resurser pÄverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjÀlpa deltagaren att göra rÀtt saker, att det Àr viktigt med ett gott stöd frÄn chefen samt att deltagarna pÄ grund av resursbrist endast hinner hjÀlpa de patienter som Àr högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen pÄ resurser Àr en stor orsak till de problem som uppstÄr gÀllande prioriteringar inom kommunal hemsjukvÄrd. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte rÀcker till och att arbetsbördan Àr större Àn tillgÀngliga resurser, Àr en bidragande orsak till den stress de kÀnner..

Äldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Syftet med studien Àr att fÄ djupare insikt i pÄ vilka sÀtt en orkester eller en musikutbildning kan skapa ett utvecklande och stimulerande arbetsklimat, det vill sÀga en miljö dÀr varje individ ges bÀsta förutsÀttningar till utveckling sÄvÀl personligt som professionellt. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet. Med detta i Ätanke Àr min avsikt att med detta examensarbete fÄ en djupare insikt i frÄgestÀllningar som rör det förhÄllningssÀtt dessa miljöer kan ha för att verka utvecklande för alla deltagare. Studien tar sin utgÄngspunkt i teorier om ledarskap och grupprocesser.Datamaterialet bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med ledare och chefer som arbetar pÄ Operahögskolan, Kungliga Musikhögskolan och pÄ Folkoperan i Stockholm.Resultaten visar att ledarskapet har en mycket betydande roll för hur verksamheten fungerar och driver sina huvuduppgifter framÄt. Det Àr chefen eller ledningen i orkesterverksamheten och i musikutbildningen som tillsammans med den grundlÀggande företagsidén skapar företagets sjÀl och kultur.

De förÀndringar som sker i arbetslivet med bland annat ökade krav, medför att det blir allt viktigare att bedriva folkhÀlsoarbete pÄ denna arena. Det finns ett flertal studier som handlar om hur viktigt ledarskapet Àr, men endast en liten del av studierna tar upp chefers medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarna. Ledarens medvetenhet om sitt ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hÀlsa och chefen utgör den frÀmsta arbetsmiljöfaktorn pÄ mÄnga arbetsplatser. Syftet med denna studie Àr att studera kommunala chefers syn pÄ hÀlsa, deras medvetenhet om ledarskapets pÄverkan pÄ medarbetarnas hÀlsa samt kÀnslan av ansvar för medarbetarhÀlsan. För att studera Àmnet anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade personliga intervjuer.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Hot och vÄld inom sjukvÄrden Àr ett ökande problem. VÄrdare som utsÀtts för hot och vÄld pÄverkas negativt i sitt arbete. Ambulanspersonal mÄste under en begrÀnsad tid och i en akut situation etablera en bra relation till vÄrdtagaren. För att förutsÀttningarna att klara detta ska vara sÄ bra som möjligt behöver vÄrdaren mÄ bra. DÀrför Àr det viktigt att vÄrdaren efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation fÄr möjlighet att bearbeta hÀndelsen.Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonalens upplevelse av behov av stöd efter att ha varit utsatt för en hot- eller vÄldssituation.En kvalitativ intervjustudie genomfördes.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Denna forskning har tvÄ syften.Dels att undersöka grad pÄ motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.EnkÀten baseradespÄ frÄgor frÄn QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frÄgeformulÀroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anstÀllda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvÀnds för att motivera sinaanstÀllda. I detta sammanhanghar anstÀlldes uppfattning av destrategier somanvÀnds av cheferna ocksÄ undersökts.Det skapades tvÄ struktureradefrÄgeformulÀr med öppnafrÄgor, en för cheferoch en för deanstÀllda. ResultatenfrÄn enkÀtstudien visar attflesta motivations-faktorer lÄg pÄ en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpÄ en lÄg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.FrÄnde struktureradefrÄgeformulÀren visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anstÀllda ochchefer har bÄde lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

SjukvĂ„rden Ă€r en komplex organisation dĂ€r mĂ€nniskor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och sĂ€ker vĂ„rd. Ibland gĂ„r nĂ„got snett som i vĂ€rsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. NĂ€r en individ utsĂ€tts för en undvikbar skada i vĂ„rden kallas det för en vĂ„rdskada. PatientsĂ€kerhet innebĂ€r att aktivt strĂ€va mot en frĂ„nvaro av vĂ„rdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsĂ€kerhet ur ett systemperspektiv sedan Ă„r 2002 och avvikelsehantering Ă€r en del i det arbetet.

The essay examines managers reflection after attending a leader development program. When examining their thoughts the author starts out from the assumption that leader development programs with reflecting elements can create reflection on management/leadership and the organisations management behaviour. The examination is done whit help of a case study on a company in the paint industry. To test the assumption the author uses a combination of questioners and interviews on eight managers who has finished a leader development program. The result is analysed by bringing forward the managers general assumptions an by finding relations between opinions on needs, existing norms and preferred management/leadership.

Poliser Àr mest utsatta av alla yrkesgrupper för risken att bli utsatt för hot eller vÄld. Det ligger Àven i arbetets natur att risken Àr högre att drabbas av hot eller vÄld. Detta gÀller inte bara under arbetstid, utan Àven pÄ fritiden. Att försöka skapa en förstÄelse för vilket skydd och stöd som kan erbjudas frÄn arbetsgivaren Àr dÀrför av intresse. Arbetsmiljölagen och dess föreskrifter stÀller krav pÄ arbetsgivaren nÀr nÄgon har blivit utsatt för hot eller vÄld.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka styrmekanismer som förekommer i innovationsintensiva organisationer och hur dessa pÄverkar innovationsförmÄgan. PÄ detta sÀtt Àr förhoppningen att skapa en förstÄelse kring samspelet mellan ledarskap, individ och organisation. Arbetet har utförts genom en fallstudie med en komparativ design. DÄ syftet Àr att skapa en förstÄelse kring studieobjekten har vi utgÄtt ifrÄn en tolkande ansats och uteslutande anvÀnt kvalitativ data. Studien har genomförts pÄ fyra organisationer: Gambro, BMC, BioInvent och Jolife.