Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

TvÄ begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori Àr Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags frÀmsta resurs. Denna uppsats bygger pÄ en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. VÄrt syfte Àr att bringa klarhet i frÄgan om i vilken utstrÀckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska ÄtgÀrder pÄverkar försÀljningen, vad som pÄverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra pÄ sin arbetsplats.

TvÄ begrepp som ofta diskuteras inom organisationsteori Àr Medarbetarskap och Human resource management. Personalen ses ofta som ett företags frÀmsta resurs. Denna uppsats bygger pÄ en kvantitativ undersökning bland personalen inom en Telekomkedja. VÄrt syfte Àr att bringa klarhet i frÄgan om i vilken utstrÀckning det ?myndiga medarbetarskapet? existerar, hur olika strategiska ÄtgÀrder pÄverkar försÀljningen, vad som pÄverkar medarbetarnas motivation samt hur deras lojalitet gentemot arbetsgivaren ser ut.Undersökningen visar att personalen i Telekomkedjan trivs bra pÄ sin arbetsplats.

Denna rapport undersöker vad som gjorts för att höja allmÀnhetens förtroende för polisens interutredningar. Vi anser att bristen av objektivitet i den mediala bevakningen av polisen pÄverkar allmÀnhetens förtroende för polisens internutredningar. För att fÄ en bredare bild av utvecklingen inom internutredningarna har vi studerat tidigare utredningar. Vad vi mer tittade pÄ vid studierna av dessa utredningar var om de pÄbörjats pga. intern kritik eller om det var för allmÀnhetens förtroende för utredningar mot poliser.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehÄll, tar Försvarsmaktens verksamhet frÄn och mednu en tydligare utgÄngspunkt i militÀrvetenskapen. Doktrinens innehÄll bygger pÄ teorier ommedel och metoder för krigföring frÄn krigsvetare (militÀrteorier) som strÀcker sig kontextuelltöver en tidsmÀssigt lÄng period. JÀmförelsen har studerat hur doktrinen pÄ motsvarande sÀtt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen pÄ den militÀra chefens egenskaper och karaktÀr hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto pÄverkat doktrinens innehÄll avseende medel och metoder för krigföring.JÀmförelsen visar att inbÀddat bakom de förmÄgor om egenskaper och karaktÀr hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spÄrbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktÀr hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jÀmförelsens resultat uppstÄr skillnader. NÀrverklighet avseende utbildning, övning och trÀning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehÄll, och genomlyses av krigsvetares och militÀra tÀnkares syn om egenskaper och karaktÀr,dÄ uppstÄr skillnader..

En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.

I dagens förÀnderliga vÀrld stÀlls höga krav pÄ att organisationer ska vara flexibla. Ett sÀtt att göra detta Àr genom outsourcing. Att genomföra en outsourcing Àr precis som andra organisationsförÀndringar komplexa och svÄra att genomföra och stöter ofta pÄ motstÄnd. En central del i att implementera en organisationsförÀndring Àr kommunikation. Hur förÀndringen kommuniceras ligger ofta till grund om den blir lyckad eller inte.

Ledningen för SSAB i LuleÄ nÀr en övertygelse om en vÀlmÄende personal, som en förutsÀttning för en vÀlmÄende organisation. I sin strÀvan att uppnÄ förutsÀttningen ingÄr flera verktyg varav ett Àr delaktighet, vilket efterfrÄgas inom ramarna för ett nytt produktionssystem, SSAB One. Syftet med föreliggande examensarbete Àr dels att undersöka hur ett led med tre chefer samt en coach pÄ SSAB i LuleÄ arbetar med att skapa förutsÀttningar för den delaktighet de efterlyser. Vidare att finna svar pÄ hur medarbetarna upplever sina möjligheter att vara delaktiga och hur förutsÀttningarna kan bli bÀttre. Metoden karaktÀriseras av ett abduktivt tillvÀgagÄngssÀtt.

I dagens samhÀlle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebÀr en förmÄga att umgÄs och kommunicera med andra mÀnniskor i sin omgivning. Begreppet har fÄtt ökad spridning pÄ grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhÀlle dÀr individen har fÄtt allt större inflytande, och dÀrmed ocksÄ större krav över sig att kunna uppföra sig pÄ ett passande sÀtt i rÀtt situation. Det förvÀntas av individen att hon ska kunna samspela med andra mÀnniskor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens Àr nÄgot som mognat fram under tidens lopp och ingÄr i den sÄ kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, dÀr social kompetens Àr den fjÀrde och sista fasen i denna process.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vÄrdbitrÀden arbetar utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av Àldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade pÄ boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att pÄ de demensboenden som ingick i studien arbetade omvÄrdnadspersonalen utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier dÄ det gÀllde bemötande och omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Ett av sjuksköterskans kompetensomrÄden Àr ledarskap. Han/hon ska strukturera omvÄrdnadsarbetet sÄ att det ges en sÄ god omvÄrdnad som möjligt till patienten. Ledningsfunktionen pÄverkas av olika faktorer som kan ge inverkan pÄ omvÄrdnaden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans ledningsfunktion. Studien utfördes som en litteraturstudie.

TrafiksÀkerheten Àr alltid aktuell och just nu satsas det mycket pÄ nollvisionen. Med anledning av detta valde vi att skriva om höjningen av ordningsbotsbeloppen och dess effekter i trafiken. VÄrt arbete syftar till att ta reda pÄ om de nya ordningsbotsbeloppen fÄtt den av myndigheterna avsedda verkan. Har allmÀnheten reagerat pÄ de nya beloppen och i sÄ fall hur? Hur upplever polisen höjningen av beloppen? För att fÄ fram dessa fakta sÄ genomförde vi snabb-intervjuer med allmÀnheten i UmeÄ.

Arbetsplatsen Àr en arena dÀr det finns goda möjligheter att arbeta hÀlsofrÀmjande. Inom Àldreomsorgen finns det bÄde utmaningar och möjligheter nÀr det gÀller att förÀndra arbetssituationen och pÄ sÄ vis förbÀttra de anstÀlldas hÀlsa. För att underlÀtta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjÀlp av externa samarbetspartners, till exempel företagshÀlsovÄrden. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur de anstÀllda inom Àldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hÀlsofrÀmjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshÀlsovÄrden fungerar. Datainsamlingsmetoden som anvÀndes i denna studie var enkÀter utdelade till alla 345 fast anstÀllda.

Globaliseringen och det vi idag kallar kunskapssamhÀllet innebÀr stora förÀndringar med ökade krav inom de allra flesta branscher och i de allra flesta lÀnder. Den nya tiden pÄverkar ledarskapet, ledarnas situation och den pÄverkar medarbetarskapet - enskilt och i arbetsteamet. De ökade kraven medför ofta ökad press och stress som i sin förlÀngning kan pÄverka ohÀlsan. Om den nya tidens förÀndringar möts med traditionell styrning, d v s att chefen Àr den som tÀnker, drar upp riktlinjer, informerar och detaljstyr vad som skall utföras, pÄverkar det sÄvÀl ledarskapet som medarbetarskapet. Med för lÄg delaktighet skapas olust, lÄgt engagemang, lÄg motivation och en sÀmre psykosocial arbetsmiljö som i sin förlÀngning pÄverkar hela livssituationen.