RosengÄrd har sedan december 2008 prÀglats av kravaller, dÀrför tillsattes en kommendering för att Äterskapa en trygg och sÀker stadsdel. Syftet med denna rapport Àr att belysa vilka arbetsmetoder som polisen anvÀnt sig av i samband med kommenderingen samt att ÄskÄdliggöra resultatet av insatsen. Empirin bygger huvudsakligen pÄ intervjuer med bitrÀdande chefen för nÀrpolisomrÄdet dÀr RosengÄrd ingÄr. Resultatdelen illuminerar kommenderingens arbetsmetoder och taktik. Taktiken har bl.a.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

Syftet med denna undersökning har varit att utforska och förstÄ hur ledarskapet pÄverkas nÀr en organisation genomgÄr en förÀndring till en agil verksamhet. Bakgrunden till undersökningen grundar sig i den traditionella synen pÄ ledarskap dÀr chefen ledde och fördelade arbetet. Under 1950-talet förÀndrades synen pÄ arbetsledning och arbetsfördelning dÀr medarbetarna blev allt mer delaktiga i arbetsprocessen.Med utgÄngspunkt i detta har vÄr forskning behandlat de effekter pÄ ledarskapet som intrÀffar nÀr en organisation gÄr ifrÄn ?command and control? till ?empowerment?. DÀrav har vi stÀllt upp följande frÄgestÀllningar; Hur har kontrollen (över teamen) förÀndrats för linjechefen i övergÄngen frÄn Classic Waterfall till Agile, PÄ vilket sÀtt har förÀndringen pÄverkat linjechefens informationshÀmtning till att genomföra IPM-samtal och Vilka effekter fÄr förÀndringen pÄ ledarstilen nÀr organisationen övergÄr till en agil organisation.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr Ätta semistrukturerade intervjuer genomfördes med linjechefer ur tvÄ avdelningar för att samla in vÄrt empiriska material.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen frÄn omvÀrlden har arbetsförhÄllandena för de anstÀllda pÄ Sveriges arbetsmarknad förÀndrats. FÀrre medarbetare kÀnner sig motiverade i sitt arbete pÄ grund av det allt hÄrdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes pÄ Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare pÄ tvÄ kundkontor i StockholmsomrÄdet och pÄ Handelsbankens huvudkontor.

Bakgrunden till vĂ„rt examensarbete var att FörsĂ€kringskassan hade som mĂ„l att sĂ€nka sjukfrĂ„nvaron hos personalen. Syftet med denna studie var att undersöka de anstĂ€lldas uppfattning om vilka faktorer som ligger till grund för hög respektive lĂ„g sjukfrĂ„nvaro vid FK:s avdelning för aktivitetsstöd. VĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var:Varför har vissa enheter inom nationellt försĂ€kringscenter pĂ„ FörsĂ€kringskassan lĂ„g sjukfrĂ„nvaro och andra enheter hög sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar ledarskapet anstĂ€lldas sjukfrĂ„nvaro?Hur pĂ„verkar arbetsmiljön sjukfrĂ„nvaron?Hur uppfattar personalen inom aktivitetsstöd arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö?Som fallstudieorganisation valdes FörsĂ€kringskassan/Nationellt försĂ€kringscenter/aktivitetsstöd i Östersund. Vi valde en kvantitativ undersökning med tvĂ€rsnittsdesign. VĂ„ra resultat visade att oavsett om man arbetade pĂ„ en enhet med lĂ„g eller hög sjukfrĂ„nvaro, upplevde mĂ„nga anstĂ€llda brister i arbetsmiljön, höga krav och ett svagt ledarskap.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur ledare uppfattar dagens ledarskap samt hur de tror att det framtida ledarskapet kommer att pÄverkas och utvecklas i och med ett generationsskifte.Metod: Jag delar hermeneutikernas syn dÄ jag anser att kunskapen bildas hos den som strÀvar efter att skapa den. Jag har valt att anvÀnda en kvalitativ och induktiv ansats i min studie, dÄ jag framförallt anvÀnder intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar samt utgÄr frÄn empirin i min studie.Resultat & slutsats: Ledarskapsrollen har gÄtt frÄn att vara ?den som bestÀmmer?, ?chefen?, till att idag bli mindre mÀrkvÀrdig och prestigelös. Dessutom poÀngteras vikten och betydelsen av den nya lagledarrollen/ coachen som innebÀr att det Àr viktigt att kunna se var och en. Vi kan se att den yngre generationen har fler dimensioner i livet utanför arbetet, och det blir allt viktigare att kunna kombinera familjeliv och karriÀr.Förslag till fortsatt forskning: Att titta pÄ familjeföretag för att se om dessa skiljer sig Ät frÄn andra organisationer vad gÀller synen pÄ ledarskap.

Arbetslivet förÀndras och detta leder till förÀndringar av organisering och struktur inom organisationer. För att möta behov av flexibilitet, effektivitet och konkurrenskraft har nya sÀtt att organisera resulterat i nya ramar och strukturer för arbete med personalfrÄgor.  Dessa nya sÀtt att organisera har lett fram till nya roller och ansvarsfördelningar.I denna studie var syftet att skapa förstÄelse för hur HR- funktionens utformning pÄverkar chefers arbetssituation. Studien undersökte chefers upplevelser av HR-stödet i relation till arbetssituationen inom en organisation dÀr HR-stödet bygger pÄ ett service center, en expertenhet och HR business partners ute i verksamheten. Uppsatsen bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer med HR-medarbetare och chefer pÄ Trafikverket.Studien visar att cheferna upplever ett tillfredstÀllande HR-stöd frÄn expertenheten och HR business partners. Samordningsproblem inom HR-funktionen ger dock effekter för bÄde chefer och HR-medarbetare inom organisationen.

Vi har genomfört vÄr undersökning ombord pÄ Viking Lines Cinderella. Syftet med denna undersökning har varit att undersöka erfarenheterna kring hur det Àr att arbeta pÄ ett kryssningsfartyg. Den teoretiska referensramen behandlar begreppet tillgÀnglighet samt teorierna om yrkesgemenskap och Karaskeks krav- och kontrollmodell med socialt stöd. Metoden som har anvÀnts i denna undersökning Àr den kvalitativa ansatsen intervjuer, detta för att skapa oss en djupare förstÄelse för omrÄdet. Urvalet i undersökningen bestÄr av tio anstÀllda ombord pÄ Cinderella. Det insamlade materialet frÄn intervjuerna har gett oss en bild av hur tillgÀnglighetsmönstret ser ut för anstÀllda ombord pÄ Cinderella. De som arbetar ombord bÀr med sig en sökare som tyder pÄ ett stort krav pÄ tillgÀnglighet.

Syftet med studien var att fÄ en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjÀnst. För att nÄ chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fÄnga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förvÀntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade nÄgon betydelse. Vi stÀllde frÄgor som skulle fÄnga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.

Empowerment har blivit ett allt vanligare begrepp för att beskriva olika typer av försök att ge anstÀllda i organisationer ökat inflytande, ökat ansvar och/eller mer sjÀlvbestÀmmande. En vital förutsÀttning för ett lyckat utfall av en empowermentsatsning Àr upplevelserna hos de anstÀllda.Detta Àr en forskningsöversikt med syfte att analysera hur empowerment upplevs av "the empowered" samt vilka faktorer i organisationen det Àr som pÄverkar dessa upplevelser. Detta sker genom en komparativ analys gjord utifrÄn fem fallstudier utförda i organisationer och branscher dÀr empowermentsatsningar genomförts.En tydlig aspekt som framkommit Àr att empowermentsatsningar inte automatiskt fÄr ett positivt utfall. Olika sÀtt att genomföra empowerment fÄr olika konsekvenser och upplevs pÄ olika sÀtt av de anstÀllda i organisationen. En lyckad insats kan exempelvis göra att de anstÀllda kÀnner sig mer involverade i organisationen, att nya ansvar och arbetsuppgifter upplevs som en utmaning, att de kÀnner att deras insatser Àr betydelsefulla och att de kan vara stolta över vad de bidrar med.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Äldreomsorgen stĂ„r inför stĂ€ndiga förĂ€ndringar och i dagslĂ€get neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara pĂ„ personalens innovativa förmĂ„ga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara bĂ„de bra och dĂ„ligt. Klimatet kan Ă€ven prĂ€glas av om idĂ©er kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den hĂ€r studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i Ă€ldreomsorgen.Syftet med uppsatsen Ă€r att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat.

Problemformulering: Vad pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till individer med chefsbefattningar?Syfte: Att ta reda pÄ vad som pÄverkar utformningen av belöningssystem i stora onoterade svenska aktiebolag till personer som innehar chefsbefattningar. Genom att studera hur dessa bolag utformar sina belöningssystem vill vi föra en diskussion kring hur de anvÀnder sig av belöningar i praktiken. Genom att Ästadkomma detta har vi som förhoppning att kunna bidra med nya observationer till belöningssystemdebatten.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med induktiv ansats, dÀr vi genomfört sex stycken intervjuer med svenska stora onoterade aktiebolag.Teoretisk Referensram: Till följd av vÄr induktiva ansats bygger teorin pÄ den empiri vi fÄtt tillgÄng genom vÄra respondenter.Slutsats: Agentteorin parallellt med Stewardship teorin tillÀmpas dock utan dessas exakta teoretiska design. Företagen erbjuder marknadsmÀssiga löner, utöver de pÄverkar marknaden dem inte.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhÄllanden- utbildning, stöd och en bra chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i GÀvle. Personlig assistent Àr ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje Är. Det Àr ett yrke dÀr personliga egenskaper bedöms viktigare Àn utbildning. Syftet med den hÀr studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrandeprocesser uppfattas pÄverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhÄllandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har anvÀnts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats pÄ ett antal gÄnger och dÀrefter transkriberats för att analyseras.

Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmĂ€lningsbenĂ€genhet gĂ€llande barn som de misstĂ€nker far illa. Tanken med undersökningen var att fĂ„ en ökad kunskap och förstĂ„else för skĂ€len till att man inte anmĂ€ler trots att man lyder under anmĂ€lningsskyldigheten. FrĂ„gestĂ€llningarna inför undersökningen var: Hur hög Ă€r anmĂ€lningsbenĂ€genheten hos förskolepersonal nĂ€r det gĂ€ller barn som far illa? Av vilka skĂ€l anmĂ€ler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmĂ€lningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation Ă€r av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frĂ„gestĂ€llningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun.