En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Samarbetet inom EU stÀller lÄngtgÄende krav pÄ medlemsstaterna att underlÀtta för unionens medborgare att utnyttja de friheter EG-rÀtten genom EG-fördraget stÀllt upp. En av dessa friheter Àr fri rörlighet för arbetstagare och egenföretagare inom EU. Denna fria rörlighet skapar förutom möjligheter Àven svÄrigheter. Nationella regelsystem pÄ skatte- och socialförsÀkringsomrÄdet mÄste anpassas till de övriga medlemslÀndernas system för att den enskilde inte skall hindras genom diskriminering dÄ denne utnyttjar den fria rörligheten. För att förebygga och förhindra problem som kan uppstÄ angÄende socialförsÀkringstillhörighet för den som flyttar, har EU-samfundet skapat ett regelverk för att samordna medlemsstaternas socialförsÀkringssystem.

Lavallagen trÀdde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsÄtgÀrder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsÄtgÀrderna var att det lettiska bolaget skulle ingÄ svenskt kollektivavtal och tillÀmpa samma lönenivÄ som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rÀdsla frÄn svenskt hÄll fanns för lÄglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Musculoskeletal disorders (MSD) are common in individuals with computer based work. Thecurrently known risk factors for these disorders is in the literature derived to physical,organizational and individual factors. A recent survey of three working groups at a companyin Stockholm explored that more than 50% of the employees had neck and shoulder problems.Aim: The study aims to create a better understanding for the current musculoskeletalproblems at the company. Such an understanding is created by examining the physical,organizational and individual risk factors in the workplace and the result can provide a goodbasis for intervention proposals.Method: In order to answer the aim of the study the authors chosed to use both qualitativeand quantitative methods of data collection through interviews and questionnaire survey. Theinterview and questionnaire was designed to create both a specific and comprehensive pictureof the physical, organizational and individual risk factors having a bearing effect on theexisting MSD problem.Result: Seven categories were compiled from interviews, which largely deals with the factthat high demands can lead to behaviors that may pose a significant risk for the occurrence ofMSD.

In the directive 2008/104/EC on Temporary agency work there is a regulation concerning that there shouldn?t be any restrictions or prohibitions in national legislation if it can not be attributed to the public interest. According to that the purpose of this paper is to investigate whether the Swedish law about reemployment in 25 § LAS is a restriction for temporary work agencies, it?s role on the labor market and also to investigate what consequences a restriction can have from a diversity perspective. To fulfill the purpose I have been using a legal dogmatic method based on determination of the current law.I have by the legal research determined that reemployment is not a restriction for temporary work agencies.

Som alla andra i-lÀnder möts Àven Sverige av enorma demografiska förÀndringar. Vilever allt lÀngre, fÄr allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till nÄgracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVÀsteuropa liknande skepnader. Men i motsats till lÀnder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for nÄgra Är sen under reproduktionsnivÄn, sÄ att nedgÄngenav födelsetalet Àr i dagens Sverige inte Àn sÄ dramatiskt som t.ex. i Tyskland, dÀrantalet födelser under den sista 40 Ärena halverades.

Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav pÄ att arbetsmiljöarbetet ska organiseras pÄ ett systematiskt sÀtt inom alla verksamheter som sysselsÀtter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmÀrksammats i detta arbete Àr att det oftast fokuseras pÄ ÄtgÀrdandet av problem istÀllet för att arbeta förebyggande, att det finns en otillrÀcklig integrering av arbetsmiljöfrÄgor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dÄlig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska rÄd pÄ hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlÀtta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag pÄ eventuella förbÀttringar.

ÅterhĂ€mtning Ă€r av stor betydelse för att Sverige ska kunna uppnĂ„ det folkhĂ€lsopolitiska mĂ„lomrĂ„det hĂ€lsa i arbetslivet. Trots det uppger mĂ„nga svenska arbetstagare att möjligheterna till Ă„terhĂ€mtning sĂ„som vila och avkoppling mellan arbetspassen har försĂ€mrats. Brist pĂ„ Ă„terhĂ€mtning kan leda till ökad ohĂ€lsa i form av stressrelaterade symptom som utmattning, depression och hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar men Ă€ven andra psykiska och fysiska hĂ€lsoproblem. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse anstĂ€llda pĂ„ ett medieföretag lĂ€gger i begreppet Ă„terhĂ€mtning samt hur Ă„terhĂ€mtning pĂ„verkar deras hĂ€lsa och arbetsprestation. Datainsamling har genomförts med hjĂ€lp av fjorton semistrukturerade intervjuer dĂ€r data har analyserat med tillĂ€mpning av kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.

Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns tvÄ grupper av arbetstagare som Àr utsatta för speciella risker och krav. Det gÀller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör lÄnga arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvÀrdera data frÄn hÀlsoundersökning av ovanstÄende personalgrupper genom att beskriva dessa pÄ gruppnivÄ och dÄ Àven se om nÄgot/nÄgra symptom var mer frekvent förekommande i nÄgon av grupperna. UtvÀrderingen gjordes ocksÄ för att se om företagshÀlsovÄrden och/eller företaget kunde göra nÄgot mer för att förbÀttra hÀlsan i grupperna.UtvÀrderingen gjordes av enkÀt ?Arbetsliv och hÀlsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och sÄg det som en förmÄn att fÄ vara med.