Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Det hÀr arbetet studerar med hjÀlp av en attitydundersökning förhÄllandet mellan anstÀlldasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förstÄelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. FrÄgestÀllningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hÀmtas i begreppet relationship commitment och nÀrmare bestÀmtden del som benÀmns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak pÄ Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsÀga affective commitment (kÀnslomÀssig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar Àven Ätta pÄverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.

Arbetet berör konflikten mellan rÀttigheten att vidta kollektiva stridsÄtgÀrder och EU-rÀttens regler om friheten att tillhandahÄlla tjÀnster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkÀnt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehÄller bestÀmmelser om minimikrav som en medlemsstat mÄste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, dÄ domstolen bestÀmmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan Àven maximikrav. En stridsÄtgÀrd fÄr sÄledes inte vidtas i syfte att Ästadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som Àr mer förmÄnliga Àn de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrÀtten utan nÄgot ordentligt lagstöd för detta och att avvÀgningen dÀrför tycks vara motiverad av rÀttspolitiska skÀl snarare Àn juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rÀttslÀget kvarstÄr Àn idag trots Lissabonfördragets ikrafttrÀdande.

Swedens membership in the European Union have resulted in an international characterized labour market. The construction sector is the area who employs most posted workers among the 7400 employees who monthly enters the market. It?s also the sector where a big part of the work-related deaths occurs. The purpose of this study is therefore to contribute to a greater understanding of the regulation regarding posted workers, their work environment and the consequences of it.

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Hartz-reformen inleddes 2003 och förÀndrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersÀttningen vid arbetslöshet stramades till stor del Ät. MÄnga regleringar rörande lÄginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vÀndas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken sÄg inte alls bra ut. Vid 2005 vÀnde detta, och nÀr mÄnga EU-lÀnder sÄg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se mÄnga förÀndringar som liknar reformen eller syftar till att ÄtgÀrda samma problemomrÄden. Exempel pÄ detta Àr subventioner pÄ vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjÀnster för att hjÀlpa arbetssökande in pÄ marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsÀttning bland ungdomar, Àr till synes en vÀlutvecklad övergÄng mellan skola och arbetsliv samt en kulturell instÀllning och sedvÀnja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in pÄ arbetsmarknaden.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt pÄfrestande. Inom storhushÄllsbranschen förekommer mÄnga av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dÄliga arbetsstÀllningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hÀlsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushÄll Àr ofta fysiskt tungt utan att hÀnsyn tas till att flertalet arbetstagare Àr kvinnor. Till följd av detta Àr belastningsskador vanligt förekommande i branschen.

I mitten av 1900-talet steg antalet kvinnor pÄ arbetsmarknaden dramatiskt vilket fick tillföljd att debatten kring möjligheten till balans mellan arbete och fritid, work-life balance, tog fart pÄ allvar.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bringa en bredare förstÄelse kring kvinnor i förhÄllande till aspekter av arbete, som berör balansen mellan privatliv och yrkesliv. Intentionen Àr att tillföra personalomrÄdet en djupare och bredare förstÄelse kringde villkor som kvinnliga arbetstagare dagligen mÄste förhÄlla sig till och dÀrmed ocksÄ arbetsgivare.Resultatet visar, utifrÄn kvinnornas berÀttelser, att samhÀlleliga förutsÀttningar för balans och integration, jÀmstÀlldheten i parrelationen och dess betydelse för balans och integration samt kvinnornas egna strategier kring balans och integration Àr viktiga aspekter för kvinnorna i hur de balanserar och hanterar work-life balance.Det har Àven visat sig att förÀndringar i ovannÀmnda perspektiv av work-life balance Àr smÄ mellan generationerna. I de samhÀlleliga förutsÀttningarna för balans och integration syns tydliga förÀndringar mellan generationerna. Politiska och organisatoriska förutsÀttningar har förÀndrats över tid. Nya hjÀlpmedel och möjligheter för individen har etablerats och den samhÀllsekonomiska situationen förÀndrats.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

OhÀlsan i arbetslivet Àr fortsatt hög och mÄnga arbetslivsforskare pÄvisar i detta avseende att individens möjlighet att pÄverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hÀlsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i mÄnga verksamheter tillhandahÄlls dÀrför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I mÄnga organisationer, dÀr kraven pÄ varje enskild individ Àr desamma och dÀr de tillhandahÄlls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme Àr det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohÀlsa, medan andra kÀnner stor arbetstillfredsstÀllelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och sÄledes Àven för hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmÄga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahÄlls, vilket tycks frÀmja hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien exemplifierar Àven hur en individ som Àr mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmÄga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istÀllet upplever olust och viss psykisk stress.

Psykisk ohÀlsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anstÀllde Äsamkar annan pÄ grund av sitt hÀlsotillstÄnd. Syftet med detta arbete Àr att utreda nÀr en arbetsgivare fÄr sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av dennas psykiska ohÀlsa. MÄlet Àr Àven att utreda begreppet psykisk ohÀlsa samt undersöka vem som bÀr rehabiliteringsansvaret nÀr en anstÀlld utsÀtts för psykisk ohÀlsa. Arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohÀlsa. För att ge lÀsaren en överblick rörande de allmÀnna bestÀmmelserna kring uppsÀgningar berör författaren Àven uppsÀgningar med anledning av arbetsbrist och personliga skÀl.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

MÀnniskan spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebÀr för mÀnniskan har förÀndrats över tiden och varierar beroende pÄ den individuella utgÄngspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet Àr dÀrmed ett viktigt element i den moderna mÀnniskans livsbygge.Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mÀnskliga behov. Maslow menar att mÀnniskans slutgiltiga behov att tillfredstÀlla Àr ett sjÀlvförverkligande.