Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

Stress i arbetslivet har blivit ett allt mer aktuellt Àmne genom dess pÄverkan i dagens samhÀlle. Forskningen visar att en stor del av stressen i vardagen uppstÄr i samband med avlönat arbete. Arbetstagare i positionen som mellanchef i offentliga organisationer bÀr pÄ en viktig roll för att hantera krav mellan ledningen och de anstÀllda. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka faktorer som pÄverkar stressupplevelsen hos mellanchefer i offentligt verksamhet. I undersökningen har vi anvÀnt oss av Karaseks krav-och kontrollmodell, det sociala stödet i arbetet, tillgÀnglighet samt stress som teoretiskt ram.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehÄller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angÄende företagskÀnslig information. Lojaliteten har sin grund i anstÀllningsavtalet men mÄste inte faststÀllas skriftligt, utan Àr till vissa delar underförstÄdd.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. FrÄgestÀllningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot bestÀllaren skiljer sig frÄn den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och bestÀllare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt lÀggs utifrÄn ett allmÀnt avtalsrÀttsligt perspektiv.

?Never!? That was the answer UFC President Dana White gave when asked when women would be seen in the UFC. Two years later the first fight between two women took place and now there?s more than 50 female competitors in the UFC - an organisation that earlier was reserved only for men.?Women will never fight in the UFC? ? A qualitative content analysis of the depiction of women?s MMA in media is a study which focuses on how women?s MMA and Ronda Rousey as an individual athlete are portrayed in american internet based MMA media, with a gender research perspective. This study also investigates how the introduction of the first women?s division in the UFC might have affected the depiction women?s MMA in media.The theoretical framework consists of gender theory concepts such as gender performativity, the man as norm, sports and masculinity.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Bakgrund: Det har lÀnge varit ett mÄl för forskare att ta reda pÄ varför individer varierar i sin motivation att arbeta samt förstÄ hur individuella skillnader samverkar med organisatoriska faktorer att pÄverka individers tillfredstÀllelse och motivation. Generation Y Àr den snabbast vÀxande generationen i dagens organisationer och arbetsgivarna stÄr inför den stora utmaningen att rekrytera och behÄlla dessa unga arbetstagare.Syfte: Syftet med arbetet Àr att förstÄ vad som motiverar Generation Y att stanna kvar pÄ sin arbetsplats.Metod: VÄr studie har baserats pÄ en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet bestÄr av femton intervjuer med studenter frÄn högskolan i GÀvle. Detta bidrog till att vi fick information om vad som motiverar dem till arbete och vilken pÄverkan organisationens mÄl och vÀrderingar har pÄ Generation Y:s arbetsinsats.Slutsats: Trots att intervjufrÄgorna till en början var öppna och fokuserade pÄ motivationsbegreppet i allmÀnhet visade sig mÄl vara det mest Äterkommande nyckelordet. Detta tÀtt följt av utveckling, sociala relationer och feedback.

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförÀndringar inom arbetslivet och reaktioner pÄ förÀndringar blev ett omrÄde som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de dÀrmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmÄgan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mÄr.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr tre organisationer: FörsÀkringskassan, LÀnsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer dÀr deras enhets- eller personalchef har fÄtt svara pÄ hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgÄr det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprÀttas mÄl att jobba efter, dÀr arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det Àr ett sÀtt att skapa struktur och Àven en gemensam norm om hur de pÄ deras arbetsplatser Àr mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anstÀllda.

De atypiska anstÀllningsformerna Àr vanligt förekommande, men det rÄder blandade meningar om huruvida de innebÀr sprÄngbrÀda för fast heltidsanstÀllning eller om de Àr till för att uppfylla arbetsgivarens behov för numerisk flexibilitet. Det har debatterats om atypiska anstÀllningsformer skapar differentiering pÄ den svenska arbetsmarknaden i form av A- och B- lag (Kreicbergs 2010:4). Syftet med denna undersökning Àr att förstÄ hur personer med atypisk anstÀllningsform inom olika yrkesgrupper, ser pÄ sin anstÀllning. Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutiskt synsÀtt. För att samla in det empiriska materialet gjordes halvstrukturerade tematiska intervjuer dÀr Ätta respondenter frÄn olika yrkesgrupper intervjuades.

Sociala medier har fÄtt en allt större roll i det svenska samhÀllet och anvÀndarantalet ökar stÀndigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lÀttillgÀnglig genom exempelvis smarta telefoner har sÀttet som kommunikation idag sker pÄ fÄtt nya dimensioner. Privatlivet har sÄledes börjat gÄ in i arbetslivet och tvÀrtom, vilket har lett till att grÀnsen blivit otydlig och svÄrdefinierad. Vad arbetstagare fÄr uttrycka i sociala medier Àr omdiskuterat och Äsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer gÄr isÀr. Den grundlÀggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskrÀnks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och Àven rÀtten att kritisera arbetsgivaren begrÀnsas.

Med utgÄngspunkt i de senaste Ärens uppmÀrksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstÄtt mellan arbetsgivare och arbetstagare vÀcktes ett intresse att studera vad som lÄg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstÄtt grundade sig i att anstÀllda upptrÀtt pÄ sÀtt som inte ansÄgs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmÀnheten. Studien Àmnar besvara frÄgor kring hur Polisen som organisation formar sina anstÀllda med utgÄngspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade bestÄr av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer frÄn svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar nÀrmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer pÄ, utifrÄn de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter Àr relativt individuellt.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur nya arbetsmetoder ocharbetssÀtt pÄverkar individen och arbetssituationen pÄ en arbetsplats. Allt fler studier ochforskning visar att samhÀllet förÀndrats frÄn industrisamhÀllet till postindustriellt samhÀlle,vilket bidragit till att nya former av organisationer har vuxit fram. Dessa förÀndringarpÄverkar individerna som arbetar i dem. Tre teman belyses i studien. Fysisk arbetsmiljö- hurpÄverkas individen av arbete, arbetstid och arbetsmiljö.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.