Reglering av sociala medier i arbetslivet
Social mediaFreedom of SpeechLoyaltyDiscrimination of age.Sociala medierYttrandefrihetLojalitetåldersdiskriminering.
Sociala medier har fått en allt större roll i det svenska samhället och användarantalet ökar ständigt. I takt med att internetuppkopplingen blivit mer lättillgänglig genom exempelvis smarta telefoner har sättet som kommunikation idag sker på fått nya dimensioner. Privatlivet har således börjat gå in i arbetslivet och tvärtom, vilket har lett till att gränsen blivit otydlig och svårdefinierad. Vad arbetstagare får uttrycka i sociala medier är omdiskuterat och åsikter mellan arbetsgivare, Arbetsdomstolen och andra aktörer går isär. Den grundläggande Yttrandefrihetsgrundlagen inskränks i den privata sektorn av lojalitetsplikten och även rätten att kritisera arbetsgivaren begränsas. Hur långtgående arbetsgivares bestämmanderätt är i fråga om reglering av sociala medier är en annan problematik. Arbetsgivare har möjlighet att skapa olika typer av riktlinjer och policies och är relativt obegränsade i utformningen av dessa genom arbetsledningsrätten. Lagstiftningen har i vissa fall fått svårigheter med att följa den snabbt växande teknikutvecklingen, vilket därför har lett till att ändringar i exempelvis Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen ofta måste göras. Sociala medier domineras av den yngre generationen och det har skapat klyftor mellan olika ålderskategorier. Hur dessa klyftor påverkas av att sociala medier får en större roll i arbetslivet studeras i uppsatsen genom ett åldersdiskriminerande perspektiv. Frågeställningarna baseras på arbetstagares skyldigheter, arbetsgivares bestämmanderätt, åldersaspekten samt vilka effekter regleringar av sociala medier har i samhället.