Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

SammanfattningAtt hantera konflikter Àr nÄgot som mÄnga ledare/chefer stÄr inför i sin yrkesroll. Mitt syfte med studien,har varit att visa vilka ÄtgÀrder och resurser dessa chefer tar till nÀr de hanterar och löser konflikter, i de olika verksamheterna i den kommunala sektorn? För att kunna göra detta har jag med en induktivansats gjort en kvalitativ empirisk undersökning med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex stycken chefer pÄ olika nivÄer, vad det gÀller kön, Älder, och olika tid som chef för att fÄ en uppfattning av hur de ser pÄ konflikt. Detta har jag gjort för att identifiera de processer som sker vid konflikt och ge lÀsaren en förstÄelse av vad konflikthantering innebÀr bÄde för oss som mÀnniskor men ocksÄ i form av arbetstagare och av chefer.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrÄn arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frÄgor: Finns det nÄgon brist pÄ yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för instÀllning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hÀmtades frÄn Statistiska centralbyrÄns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anlÀggningsbranschen. Det var slumpmÀssigt, men med en urvalsdragning av arbetsstÀllen med minst tio anstÀllda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rÄdde brist pÄ yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anstÀllda utbildning i nÄgon större utstrÀckning, dÄ bara hÀlften av företagen som svarade erbjuder sina anstÀllda lÀrlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse av hur motivation för arbetet upplevs hos inhyrda arbetstagare med tillfÀllig anstÀllning utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv pÄ sjÀlvidentitet i ett senmodernt samhÀlle. Bakgrund till varför denna studie genomförts Àr för att tillfÀlliga anstÀllningar genom bemanningsföretag Àr ett vÀxande fenomen samtidigt som det finns begrÀnsad forskning kring de berörda arbetstagarnas upplevelse av att inneha denna typ av anstÀllning. Vi har utgÄtt frÄn det fenomenologiska perspektivet och anvÀnt oss av teorier om moderniteten och sjÀlvidentiteten, teorier om det reflexiva sjÀlvet, symboliska interaktionismen samt behovs- och motivationsteorier. Vid val av respondenter har vi utgÄtt frÄn bekvÀmlighetsurval och genomfört nio semi-strukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjÀlp av den metod som Creswell (2007) rekommenderar för fenomenologisk forskning. Resultaten visar att anstÀllningar hos bemanningsföretag upplevs som otrygga och tillfÀlliga, att anstÀllda behöver fÄ en rÀttvis behandling för att kÀnna sig betydelsefulla, att materiell belöning i form av lön och andra förmÄner Àr viktiga för upplevd motivation.

Efter drygt trettio Är av diskussioner och förhandlingar kunde enighet bland EUs medlemslÀnder uppnÄs och rÀttsakterna: förordningen om stadga för europabolag och det kompletterande direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag antas den 8 oktober 2001. DÄ medlemslÀnderna ej kunde enas om att europabolagen endast skulle lyda under EUs lagar, överlÀmnades flertalet frÄgor att regleras via nationell rÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att klargöra hur direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag Àr utformat och hur detta överfördes till svensk rÀtt. Förutom det faktum att direktivet ej Àr skrivet pÄ ett tillrÀckligt klart och tydligt sÀtt, framkommer Àven att utredarens betÀnkande var i behov av flertalet Àndringar för att fÄ samma innebörd som direktivet. Dock kvarstÄr viktiga och dÀrmed oreglerade frÄgor i avvaktan pÄ direktivets revidering.

SammanfattningI och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har kunskap och mÀnskliga fÀrdigheter fÄtt allt mer central betydelse för dagens organisationer. Arbetsmarknadens ökade rörlighet tillsammans med en minskad lojalitetet mellan arbetstagare och arbetsgivare har lett fram till en ökad personalomsÀttning inom kunskapsintensiva branscher. I kunskapsföretag som konsultbolag Àr personalen och dess kompetens avgörande för organisationens framgÄng och överlevnad och dÀrmed Àr det Àven viktigt för kunskapsintensiva företag att rekrytera och behÄlla kompetent personal.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som motiverar medarbetare att stanna och utvecklas inom ett konsultbolag respektive att som medarbetare söka sig till en ny arbetsplats. Min ambition Àr dÀrmed att med denna uppsats att öka förstÄelsen kring detta samt att identifiera de faktorer som Àr avgörande för företagets behÄllning av anstÀllda. För att kunna besvara syftet genomfördes intervjuer med bÄde anstÀllda och före detta anstÀllda frÄn ett konsultbolag.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Jag har valt att utreda förÀndringen av regleringar för tidsbegrÀnsat anstÀllda. Mot bak-grund av att detta Àr en grupp arbetstagare som vÀxer och som har ett sÀmre anstÀllnings-skydd Àn tillsvidareanstÀllda, anser jag att det Àr ett intressant omrÄde att undersöka. Eftersom Sverige numera följer direktiv frÄn EU Àr mitt syfte att analysera hur svensk arbetsrÀtt, med fokus pÄ visstidsanstÀllda, har pÄverkats av EG-rÀtten. FrÄgestÀllningen blir dÀrmed; pÄ vilket sÀtt har svenska lagar och regler för tidsbegrÀnsat anstÀllda reformerats under Sveriges medlemskap i EU och varför har det skett en förÀndring? För att besvara frÄgan har jag valt att göra en litteratur- och dokumentstudie.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.