Sökresultat:
1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 58 av 102
Nedskrivningar av materiella anlÀggningstillgÄngar: en fallstudie av hur RR 17 behandlas i praktiken
RedovisningsrÄdets rekommendation nr 17 Àr en förhÄllandevis ny rekommendation som trÀdde i kraft den 1 januari Är 2002 och vars syfte Àr att beskriva de vÀrderingsmetoder som företag kan anvÀnda sig av för att sÀkerstÀlla att tillgÄngarna inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. RR 17 innebÀr att företagen inför varje bokslutstillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och om det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske. En svÄrighet med nedskrivningar Àr sjÀlva identifieringen av nedskrivningsbehov och hur företaget ska vÀrdera denna vÀrdeminskning. Det regelverk och den rekommendation som finns idag lÀmnar en del frÄgor öppna, vilket gör att företagen kan bedöma och redovisa nedskrivningsbehov pÄ skilda sÀtt.
Studiehandledning pÄ modersmÄlet, en rÀttighet för eleven - men följs lagen?
Aktuell forskning framhĂ€ver modersmĂ„lets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kunÂskap pĂ„ ett andrasprĂ„k, att kunna utvecklas och uppnĂ„ framgĂ„ng med studierna. I grundÂskoleförordningen finns att lĂ€sa vilka rĂ€ttigheter som elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska har i grundskolan. Bland dessa rĂ€ttigheter finns undervisning i sitt modersÂmĂ„l samt studiehandledning pĂ„ sitt modersmĂ„l. Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda pĂ„ hur skolorna följer det som sĂ€gs i grundskoleförordningen nĂ€r det gĂ€ller elevers rĂ€tt till modersmĂ„lsÂundervisningen och rĂ€tten att fĂ„ studiehandling pĂ„ sitt modersmĂ„l om man Ă€r i behov av det. För att nĂ„ vĂ„rt syfte och fĂ„ lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lĂ€rare samt 1 modersmĂ„lslĂ€rare i olika delar av Sverige. Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmĂ„l Ă€r ett begrepp som tolkas pĂ„ olika sĂ€tt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genomÂföras. En ofta förekommande missuppfattning Ă€r att studiehandledning rör sig om ett fĂ€rdigÂutformat dokument samt muntlig handledning i ett begrĂ€nsat omfĂ„ng.
AnlÀggandet av RÄdhusgaraget : en kostnadsnyttoanalys
Parkeringsplatser och parkeringsgarage i stÀder har mycket intressant funktion för stadsplaneringen pÄ grund av hur de pÄverkar tillgÀnglighet, miljö och konkurrens om markyta. Planeringen av dessa anlÀggningar mÄste ses som bÄde komplexa och ibland problematiska av en mÀngd skÀl kopplat till hur de pÄverkar ovan nÀmnda faktorer. Parkering Àr dessutom tÀtt förknippat med boende pÄ grund av att det mÄste anlÀggas parkeringsplatser i anslutning till bostÀder vilket ocksÄ Àr i enlighet med plan- och bygg lagen 4:13.
Syftet med denna studie Àr att genomföra en kostnadsnyttoanalys för anlÀggandet av RÄdhusgaraget. Detta innebÀr att denna uppsats kommer att undersöka om den aggregerade nyttan överstiger kostnaderna för projektet. Syftet Àr att visa komplexiteten i beslutsfattande och i investeringsanalyser, i synnerhet nÀr det gÀller projekt som pÄverkar miljön.
Resultaten visar att projektet Àr framgÄngsrikt i den meningen att nyttan överstiger kostnaderna men den visar ocksÄ att denna typ av analys Àr vÀldigt kÀnslig nÀr det gÀller antaganden kring reell prissÀttning.
Orsaksanalys av ineffektivt administrativt arbete : En fallstudie kring nödvÀndiga förbÀttringar inför övergripande systemuppgradering och administrativ rutinförÀndring
Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med mÄlet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillÀmpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebÀr elektroniskt tullhantering sÄvÀl mellan nÀringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen Àr att förenkla uppgiftslÀmning och tullhantering för företag vilket krÀver omfattande uppgradering av IT-lösningar för bÄde nÀringslivet och Tullverket. Kvalitet pÄ de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse Àn tidigare dÄ det genom UCC lÀggs en större vikt pÄ spÄrbarhet.Organisationer bör dÀrför optimera kvaliteten pÄ de uppgifter som i samband med deklarationer lÀmnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.
NÀrproducerat - ett begrepp i den redan komplexa grytan : En kvalitativ studie om Ätta kommuners uppfattning gÀllande definition av begreppet nÀrproducerat
Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.
Att sÀtta grÀnser: en studie om personliga assistenters förhÄllninssÀtt gentemot brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande i den egna vardagen
För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).
HushÄllens avfallstransporter: tidsvÀrdering vid förekomsten
av normbaserat beteende
Sedan lagen om producentansvar gÀllade förpackningar infördes 1994 har hushÄllens arbete med avfallshantering ökat markant, i och med att det förvÀntas att dessa ska kÀllsortera. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjordes hos 200 hushÄll i PiteÄ kommun. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor betalningsvilja villahushÄllen har, för att inte behöva frakta avfallet till Ätervinningstationen. Det frÀmsta syftet var att analysera vilka faktorer som frÀmst kan förklara skillnaderna i betalningsvilja mellan hushÄllen. Studien koncentrerar sig i första hand pÄ de avfall som innefattas av producentansvaret.
Lagen om alternativa investeringsfonder : innebörd, konsekvenser och brister
SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.
Alkoholreklam : effekter av Alkohollagens Àndring
Tidskriften Gourmet stÀlldes inför Marknadsdomstolen sedan de publicerat alkoholreklam som inte överensstÀmde med den aktuella lagen. Detta var Är 1997 och Är 2003 kom domen. Domen innebar att det blev tillÄtet att publicera alkoholreklam i större utstrÀckning Àn vad som tidigare varit tillÄtet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida lagÀndringen i Alkohollagen pÄverkat alkoholkonsumtionen och vÄldsbrotten och om detta i sin tur pÄverkar polisens arbete. Information i detta Àmne har inhÀmtats genom att studerat lagtext, domslut, Statens Offentliga Utredningar (SOU) samt övrig litteratur pÄ omrÄdet.
SamrÄd med byggnadsnÀmnden : En undersökning av rutiner och tillÀmpning, 4 kap. 25-25 a §§ FBL
I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.
Vinster och förluster med steriliseringslagarnas tillÀmpning pÄ sinnesslöanstalten HallagÄrden 1935-1943
Ă
r 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvÄngssterilisering. FrÄn 1975 fram till 2013 har mÀnniskor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. PÄ grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ?vinster och förluster? med steriliseringslagarnas tillÀmpning.
Föryngring av soldatens skyddsnÀt : Nya möjligheter med en ny veteransoldatpolitik
Bakgrunden till arbetet vÀcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivÄn pÄ de fordon som svenska soldater i Afghanistan anvÀnder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten dÀr. I takt med att upprorsmÀnnens attacker började skada personalen sÄ var frÄgestÀllningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet Àr presentera en sammanhÄllen bild av hur försÀkringsskyddet ser ut genom att svara pÄ dessa frÄgor. Hur försÀkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjÀnstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebÀr den sÄ kallade veteransoldatspropositionen ur försÀkringssynpunkt, vilka Àr skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men Àven komparativt.
Partnering ur ett byggherreperspektiv: incitament för samverkan
Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.
Skolbibliotek i det offentliga samtalet : En diskursanalys av hur samtalet kring skolbibliotek förts idagspress efter lagÀndringen 2011
Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.
Revisorns inre balans eller obalans ? Ànnu en studie om tillÀmpningen av anmÀlningsplikten.
Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.