Sökresultat:
1526 Uppsatser om Arbetsmiljölagen - Sida 59 av 102
FuktsÀkringsarbete i ett byggprojekt : ? En undersökning om hur byggprocessens aktörer arbetar för att uppnÄ samhÀllskraven
Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.
De svenska dokumentationskraven vid internprissÀttning i konstitutionell belysning
De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissÀttning mellan företag i intressegemenskap, trÀdde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om sjÀlvdeklarationer och kontrolluppgifter) har nÀrmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, sÄ kallade verkstÀllighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven Àr att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid grÀnsöverskridande interntransaktioner Àr marknadsmÀssiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingÄr föreskrifter om skatt i det sÄ kallade obligatoriska lagomrÄdet och normgivningskompetensen kan dÀrför inte delegeras av riksdagen. UtfÀrdandet av verkstÀllighetsföreskrifter Àr dÀremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.
Lokal pÄverkan av torvtÀktsverksamhet vid AnttjÀrnmyren
I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar vĂ„tmark och av dessa Ă€r ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup pĂ„ mer Ă€n 30 cm. PĂ„ ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiĂ€ndamĂ„l behövdes Ă€n det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpĂ„verkan pĂ„ olika sĂ€tt. Torvmarkernas egenskaper förĂ€ndras och landskapet förĂ€ndras drastiskt TvĂ€rĂ„n och SandsjĂ€rv Ă€r byar som ligger invid AnttjĂ€rnmyren, en torvproducerande myr i Ăverkalix kommun, Norrbottens lĂ€n.
VÀgen till vattenstÀllet : Tre svenska imamers syn pÄ sharia
Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.
Ett annat perspektiv pÄ benchmarking : En studie om benchmarking i kommunalaförvaltningar.
MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.
Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet
ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.
Svensk skjutvapenlagstiftning : en jÀmförande studie med Finland
Ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv Àr det av stor relevans att varje ingripande av polisen sker med största möjliga omsorg och respekt för den enskilde individen i den mÄn det Àr möjligt. Svensk polis ges idag inte möjlighet att efterleva denna princip pÄ grund av invecklad och krÄnglig lagstiftning som stÄr i dess vÀg. Denna rapport visar att det idag skadas och dödas personer i onödan pÄ grund av otillrÀcklig lagstiftning. De finlÀndska lagstiftarna har löst mycket av problematiken genom att tillÄta en öppen och ej fallbunden tolkning av lagen. Statistik visar pÄ en markant skillnad i skadebilden lÀnderna emellan.
Den digitala kaffestugans grÄzon : En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier
ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.
Samarbetet mellan polis och kommun gÀllande omhÀndertagande av djur
Djur av olika slag och antal tillhör inte ovanligheter i svenska hem och pÄ svenska gÄrdar. TrÄkigt nog blir inte alla djur vÀl omhÀndertagna av sina Àgare, det Àr dÄ djurskyddsinspektörerna och polisen kommer in i bilden. En djurskyddsinspektörs uppgift Àr att kontrollera vÀlmÄendet och handhavandet med djur i den kommun man arbetar i. Denna rapport behandlar hur samarbetet mellan polis och djurskyddsinspektörer fungerar i en mindre kommun i norra Sverige i samband med omhÀndertaganden av djur. Det finns lagar och förordningar som styr hur detta ska gÄ till, bl.a.
FĂ€rgen och den fysiologiska estetiken : Goethe, Novalis och Caspar David Friedrich
Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..
Lastbilschaufförers upplevelse av Kör- och vilotidslagen och dess betydelse för individens arbetsförhÄllande
Tidigare forskning om lastbilschaufförers arbetsförhÄllanden har visat att de utsÀtts för ett flertal stressorer i arbetet och att de har lÄg kontroll över sitt arbete. Syftet med studien var att undersöka lastbilschaufförers upplevelse av stress till följd av Europeiska Kör- och vilotidslagen (KoV), hur de upplever sin arbetssituation samt bidra till att öka förstÄelsen kring lastbilschaufförers arbetsförhÄllande. Studien omfattade sex manliga lastbilschaufförer frÄn Trestadsregionen (Uddevalla, TrollhÀttan, VÀnersborg) som omfattades av KoV. Samtliga chaufförer hade familj med olika Älder pÄ barn och chaufförernas yrkeserfarenhet varierade mellan 19 och 40 Är. Det genomfördes en kvalitativ studie utifrÄn en tematisk analysmetod.
Ansvarsfördelning för skadegörelse och störning vid andrahandsuthyrning : En studie av dagens lagstiftning för Hyreslagen och BostadsrÀttslagen
Uthyrning i andra hand Àr i dagens samhÀlle ett vanligt förekommande fenomen och i denna uppsats har jag studerat ansvarsförhÄllandet för skadegörelse och störning av omgivning vid andrahandsuthyrning. Idag frambringar lagstiftningen mycket oklarheter och meningsskiljaktigheter vilket kan leda till förvirring vid tillÀmpning av lagen. Att bringa klarhet i lagtext borde sÄledes ses som nÄgot högt prioriterat för de ansvariga inom omrÄdet. I uppsatsen har jag undersökt hur ansvarsförhÄllandena historiskt sett ut, vilka Àndringar som skett i lagtext och hur en tolkning av dagens lagstiftning bör göras. För att kunna fÄ insikt i detta har propositioner granskats.
ErsÀttning vid ideella skador: UtifrÄn trafikskadenÀmndens ersÀttningstabell
SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.
2006 - 2008 Ärs Àndringar i LAS : Changes made during 2006 - 2008
Ett antal förÀndringar har under Ären 2006 ? 2008 genomförts i lag (1982:80) om anstÀllningsskydd. Det finns flera olika faktorer som har bidragit till dessa förÀndringar. Sverige har bland annat fÄtt till uppgift att införliva tre EG-direktiv i svensk rÀtt. Detta har lett till att regeringen gjort en rad förÀndringar, bland annat rörande andelen tillÄtna tidsbegrÀnsade anstÀllningar samt hur lÀnge en arbetstagare fÄr befinna sig i en tidsbegrÀnsad anstÀllning innan den övergÄr till en tillsvidareanstÀllning.
Hur bör man som pedagog i förskolan bemöta barn som far illa?
Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan?
[How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?]
Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola
Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.