Bakgrund: Idag finns ett ökat allmÀnt intresse för nÀrproducerat, bÄde hos konsumenter och hos kommuner. NÄgon rikstÀckande definition pÄ begreppet finns dÀremot inte. IstÀllet förknippas nÀrproducerat ofta med andra nÀrliggande begrepp sÄsom lokalproducerat, regionalt och smÄskalig odling. Att fÄ in nÀrproducerat i offentliga upphandlingar Àr dessutom svÄrt dÄ det enligt lag inte Àr tillÄtet att specifikt efterfrÄga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet nÀrproducerat och hur detta begrepp kan fÄ betydelse dÄ kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjÀlp av semistrukturerade telefonintervjuer med Ätta kommuner frÄn olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat pÄ delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens Ätta kommuner Àr det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för nÀrproducerat som de arbetar utifrÄn.

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Sedan lagen om producentansvar gÀllade förpackningar infördes 1994 har hushÄllens arbete med avfallshantering ökat markant, i och med att det förvÀntas att dessa ska kÀllsortera. Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjordes hos 200 hushÄll i PiteÄ kommun. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur stor betalningsvilja villahushÄllen har, för att inte behöva frakta avfallet till Ätervinningstationen. Det frÀmsta syftet var att analysera vilka faktorer som frÀmst kan förklara skillnaderna i betalningsvilja mellan hushÄllen. Studien koncentrerar sig i första hand pÄ de avfall som innefattas av producentansvaret.

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Tidskriften Gourmet stÀlldes inför Marknadsdomstolen sedan de publicerat alkoholreklam som inte överensstÀmde med den aktuella lagen. Detta var Är 1997 och Är 2003 kom domen. Domen innebar att det blev tillÄtet att publicera alkoholreklam i större utstrÀckning Àn vad som tidigare varit tillÄtet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida lagÀndringen i Alkohollagen pÄverkat alkoholkonsumtionen och vÄldsbrotten och om detta i sin tur pÄverkar polisens arbete. Information i detta Àmne har inhÀmtats genom att studerat lagtext, domslut, Statens Offentliga Utredningar (SOU) samt övrig litteratur pÄ omrÄdet.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.

År 2013 kom en ny lag i Sverige som helt förbjöd tvĂ„ngssterilisering. FrĂ„n 1975 fram till 2013 har mĂ€nniskor som bytt kön varit tvungna att sterilisera sig. PĂ„ grund av den nya lagen har steriliseringsproblematiken lyfts upp igen och blivit aktuellt. Syftet med undersökningen har varit att se olika ?vinster och förluster? med steriliseringslagarnas tillĂ€mpning.

Bakgrunden till arbetet vÀcktes genom debatterna sensommaren 2009 om skyddsnivÄn pÄ de fordon som svenska soldater i Afghanistan anvÀnder sig av och det ökade antalet attacker mot den svenska kontingenten dÀr. I takt med att upprorsmÀnnens attacker började skada personalen sÄ var frÄgestÀllningen klar. Hur ser stödet till de svenska soldaterna och officerarna ut? Syftet med arbetet Àr presentera en sammanhÄllen bild av hur försÀkringsskyddet ser ut genom att svara pÄ dessa frÄgor. Hur försÀkringsskyddet ser ut för svensk personalen som tjÀnstgör för utlandsstyrkan idag? Samt vad innebÀr den sÄ kallade veteransoldatspropositionen ur försÀkringssynpunkt, vilka Àr skillnaderna? Metoden i arbetet kommer att vara i huvudsak deskriptivt men Àven komparativt.

Byggbranschen har lÀnge brottats med problem. Uppenbara brister har konstaterats vad gÀller projektlönsamhet, kvalité och arbetsmiljö. Kritik kommer sÄvÀl frÄn politiker som frÄn Àgare och kunder. En utveckling för att förnya och förbÀttra branschen pÄgÄr sedan en tid tillbaka dÀr ett antal organisationer arbetar med förÀndrings- och förbÀttringsarbete. SjÀlva byggprocessen Àr hÀr av central betydelse dÀr en stor förbÀttringspotential finns.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur dagspressen framstÀller och debatterar skolbiblioteket gÀllande problem och verksamhet och vilka möjligheter allmÀnheten dÀrigenom fÄr att bilda sig en uppfattning om det. Analysen genomförs med Connected Concept Analysis som Àr en textanalys med bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag och visualiseras genom nÀtverk. Teoretiska utgÄngspunkter kommer frÄn diskursanalysen, domÀnanalysen och nÀtverksanalysen. TidsmÀssigt Àr uppsatsen fokuserad pÄ tiden efter lagÀndringen 2011. Inom problemomrÄdet kan man se en diskurs kring tillgÄng till skolbibliotek och den nya lagen har en tydlig koppling till denna.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmÀlningsplikt som Älade revisorn skyldighet att vidtaÄtgÀrder vid misstanke om brott och att under vissa förutsÀttningar göra anmÀlan till Äklagareeller polis. Tidigare begrÀnsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser dÀribland FAR och SRS motsatte sig förslaget dÄ man ansÄg att det var alltförlÄngtgÄende. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försÀmras och attde dÀrmed inte skulle fÄ tillgÄng till den information som Àr nödvÀndig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmÀlningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptÀckas samt förebyggas.VÄr huvudfrÄga i denna uppsats Àr enligt följande: Kan en revisor rimligen hÄlla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekÀmpning, och att vara en hjÀlpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen Àr attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmÀla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod dÄ vi vill skapa oss djupare förstÄelse för vÄrfrÄgestÀllning.

Lagen sÀger att man inte fÄr uppföra byggnader sÄ att det riskerar mÀnniskors hÀlsa. Trots detta uppförs byggnader sÄ att ohÀlsa uppstÄr för de boende. Arbetet behandlar hur man i ett byggprojekt arbetar med fuktsÀkring. Syftet Àr att undersöka hur man i projektet arbetar med att fuktsÀkra byggnaderna. MÄlet Àr att lyfta fram var i processen det finns risker nÀr det gÀller fuktsÀkring, och Àven ge förslag till förbÀttringar av arbetet med fuktsÀkringen.

De svenska reglerna för dokumentationsskyldighet, avseende prissÀttning mellan företag i intressegemenskap, trÀdde i kraft den 1 januari 2007. Reglerna i 19 kap 2a-2b §§ LSK (lagen om sjÀlvdeklarationer och kontrolluppgifter) har nÀrmast utformningen av en ramlagstiftning och Skatteverket har genom SKVFS (Skatteverkets författningssamling) 2007:1 meddelat ytterligare föreskrifter, sÄ kallade verkstÀllighetsföreskrifter. Det huvudsakliga syftet med dokumentationskraven Àr att det skall bli enklare för Skatteverket att kontrollera om de priser som avtalas mellan företag i intressegemenskap vid grÀnsöverskridande interntransaktioner Àr marknadsmÀssiga. Enligt 8 kap 3 § RF (regeringsformen) ingÄr föreskrifter om skatt i det sÄ kallade obligatoriska lagomrÄdet och normgivningskompetensen kan dÀrför inte delegeras av riksdagen. UtfÀrdandet av verkstÀllighetsföreskrifter Àr dÀremot inget nytt inom den svenska skatteförvaltningen och har sin grund i 8 kap 13 § 1 pkt RF.

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar vĂ„tmark och av dessa Ă€r ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup pĂ„ mer Ă€n 30 cm. PĂ„ ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiĂ€ndamĂ„l behövdes Ă€n det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpĂ„verkan pĂ„ olika sĂ€tt. Torvmarkernas egenskaper förĂ€ndras och landskapet förĂ€ndras drastiskt TvĂ€rĂ„n och SandsjĂ€rv Ă€r byar som ligger invid AnttjĂ€rnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens lĂ€n.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera tre svenska imamers syn pÄ hur sharia ska förstÄs, tolkas och tillÀmpas i Sverige. Vi utgÄr frÄn aktuell forskning och litteratur i Àmnet. I uppsatsens teoretiska bakgrund presenteras begreppet sharia som muslimsk lag, levnadsregler och personlig moral. FörhÄllandet mellan sharia och nationell lagstiftning diskuteras med hjÀlp av exempel frÄn olika lÀnder. Dessutom beskrivs förhÄllandet mellan sharia och den svenska lagstiftningen.