Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ arbetslag pÄ en F-5 skola i Stockholm. FrÄgestÀllningen har handlat om pedagogernas syn pÄ inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svÄrigheter de sÄg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rÄdde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssÀtt var. Det ena arbetslaget hÀvdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att kÀnna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle kÀnna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig nÄgonstans.

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ om barn till homosexuella hÀmmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av sjÀlvkÀnsla, empati, ansvarskÀnsla och samspelet med andra.  Vi ska Àven försöka ta reda pÄ pedagogernas tankar om deras arbete angÄende detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fÄtt fram att förÀldrar med yngre barn inte ser sina barn som nÄgra som kommer bli hÀmmade i framtiden, medan de förÀldrar som har Àldre barn, tillsammans med forskningen, pÄpekar att i situationer dÀr barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstÄ svÄrigheter. Pedagogerna pÄpekar Àven att det kan uppstÄ problem under perioden dÄ barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa Àr homosexuella förÀldrar och de andra fem Àr pedagoger som kommit i kontakt med regnbÄgsbarn ett begrepp som anvÀnds för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella förÀldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att förÀldrarna och pedagogerna pekade pÄ hur viktigt det Àr med öppenhet, bÄde gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra förÀldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig Àven att pedagogerna har fördomar men att de Àr noga med att de inte försöker att pÄverkar barnen utan de bearbetar fördomarna sjÀlva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella förÀldrar inte hÀmmas mer Àn ett barn till heterosexuella förÀldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svÄrare att vara barn till homosexuella Àn till heterosexuella, men att det pÄ samma gÄng inte behöver vara nÄgot negativt..

Den hÀr studien handlar om jÀmstÀlldhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, dÀr fokus Àr pÄ pedagogerna. Vi har valt att fokusera pÄ de manliga förskollÀrarna, eftersom de Àr en underrepresenterad grupp. Syftet med studien Àr att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det Àr att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. FrÄgestÀllningarna som ligger bakom detta examensarbete Àr: Hur upplever manliga förskollÀrare det Àr att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollÀrare förutfattade meningar vad det gÀller genus frÄn kollegor och barnens förÀldrar? Hur har samhÀllets jÀmstÀlldhetsutveckling pÄverkat verksamheten i förskolan? VÄrt kunskapsbidrag Àr att ge en nyanserad bild av den manlige förskollÀraren. Denna forskning Àr ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Bakgrund: Teknikens utveckling har gÄtt oerhört fort fram och fÄtt en stor betydelse i dagens samhÀlle. Detta gör att man i framtiden rÀknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) Àr ett av de tekniska verktyg som Àr aktuell dÄ den bedöms fÄ en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera anvÀndandet av skrivtavlans funktioner mÄste det ske en förÀndring i skolans och lÀrares förhÄllningssÀtt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lÀrartyper vid anvÀndningen av IWB.Metod:För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrÄn Glover och Millers teori baserad pÄ tre olika lÀrarkategorier som beskriver lÀrares olika instÀllningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi anvÀnder Àven Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

Abstract Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Malmö högskolaLÀrarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk pÄbyggnadsutbildningVÄrterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, Är F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

I denna studie kan lÀsas om tvÄ arbetslag som deltagit i verksamhetsinriktad handledning. Syftet med studien har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver sina erfarenheter av att delta i verksamhetsinriktad handledning. Denna studie vill synliggöra om verksamhetsinriktad handledning Àr gynnsamt för ett ökat yrkeskunnande.Tidigare forskning och litteratur som presenteras i studien rör sig inom flera omrÄden men frÀmst handledning. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en presentation av begreppen yrkeskunnande, pedagogisk handledning och reflektion.Denna studie Àr av kvalitativ art dÄ metoden som anvÀnts Àr semistrukturerade intervjuer. För att förstÄ respondenternas berÀttelser analyserades delar av dessa med hjÀlp av reflektionsnivÄer.

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att social sammanhÄllning Àr mycket viktigt för militÀra förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de Àr tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten anvÀnder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhÄllningen. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem Àr de symboler som grupper av mÀnniskor anvÀnder för att visualisera det de anser Àr heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bÀr dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för mÀnniskor nÀrmare varandra och sÀtter oss i rörelse.

Ökade uttag av avverkningsrester som grenar och toppar (GROT) och markskonande Ă„tgĂ€rder vid drivning Ă€r ett aktuellt Ă€mne i dagens skogsverige. Stora Enso har utformat drivningskonceptet RMSA (RĂ€tt Metod Slutavverkning), vars syfte framförallt bestĂ„r i att med en bra planering och ett gemensamt arbetssĂ€tt minimera markskador och fĂ„, generellt sett, ett högre uttag av GROT. Enligt Stora Enso förvĂ€ntas konceptet Ă€ven resultera i en högre produktivitet och bĂ€ttre arbetsmiljö. Analys pĂ„ huruvida medelskotningsavstĂ„ndet och brĂ€nsleförbrukningen pĂ„verkas av RMSA har tidigare gjorts. Men studier som analyserar GROT-uttaget har inte genomförts, dĂ„ konceptet Ă€r relativt nytt. Studiens syfte var sĂ„ledes att analysera hur volymen uttagen GROT pĂ„verkades av införande av RMSA i jĂ€mförelse mot den tidigare konventionella metoden.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

BakgrundDenna undersökning Àr en del i utvÀrderingen av en utbildningssatsning, HOVIK ? hot ochvÄld i KriminalvÄrden, som KriminalvÄrden genomfört under 2007. MÄlet var att skapa enbÀttre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och vÄldssituationer och dÀrigenom minskasjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll sjÀlvskydd (nedlÀggningsteknik) och?Vardagssamtal?, vilket bestÄr av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vÀgleda.Dessa samtalsstilar Àr ett verktyg för kriminalvÄrdarna att anvÀnda i de samtal de dagligen harmed klienterna.SyfteVi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförtsinom KriminalvÄrden.