Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna pÄ en avdelning vid ett Àldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen pÄverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkÀtformulÀr. EnkÀtformulÀret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett Àldreboende. Det undersköterskorna ansÄg vara viktigt nÀr det gÀller att nÄ gemensamma mÄl pÄ arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Syftet med denna studie Àr att skapa en helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som lÀromedel inom gymnasieskolan. UtifrÄn detta sÄ kan man sedan se vart nÄgonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lÀrarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt Àmnen dÄ det Àr helhetsbilden som denna studie fokuserar pÄ.Materialet till denna studie Àr en enkÀtundersökning samt djupintervjuer som komplettering. EnkÀtundersökningen fick ett bortfall frÄn 197 till 154 dÄ det var mÄnga elever som inte tog enkÀtundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkÀterna var ÀndÄ bra procentuellt.NÀr det gÀller lÀrarnas attityder sÄ Àr materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrÄn det diskutera vÀrdet av spelet som lÀromedel. LÀrarna som deltog i undersökningen var frÄn samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som lÀromedel under sina möten och hade alla olika Àmnen.Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tre svensklÀrare ser pÄ sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lÀrarna Àr svenskÀmnets mest centrala innehÄll och hur de ser pÄ sin egen roll. Den andra delen handlar om lÀrarnas erfarenheter av utbildning och deras syn pÄ kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lÀrarna upplever sin egen arbetssituation.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

BakgrundMatematik Àr nÄgot som finns omkring oss hela tiden. Förskolans lÀroplan har under Är 2010 blivit reviderad och blivit mer tydlig i vad bÄde förskollÀrare och förskolans arbetslag skall strÀva efter för att utveckla barnen inom matematisk begreppsbildning. Barn stöter pÄ matematik i vardagen nÀr de leker och anvÀnder sig av olika material, vid dukning och nÀr de Àter. Men för att barnen skall förstÄ att det Àr matematik de hÄller pÄ med, behöver pedagogerna ha pÄ sig sina ?matematikglasögon? och synliggöra matematiken i vardagen pÄ ett lustfyllt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ i vilka vardagliga situationer som nÄgra förskollÀrare anser att de stimulerar barns matematiska begreppsbildning, vilka material som anvÀnds vid dessa tillfÀllen och vilka kunskaper som de menar att barnen fÄr möjlighet att utveckla.MetodVi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bÄdas perspektiv. Vi vill fÄ en djupare förstÄelse bÄde för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv Àr symbolisk interaktionism. Eftersom det Àr upplevelsen av mötet och dÀrmed den interaktion och samspel som uppstÄr Àr detta perspektiv relevant för studien. För att fÄ en djupare förstÄelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Detta examensarbete redovisar en förstudie som genomförts med mÄlet att belysa nuvarande hantering av tjÀlrestriktioner inom VÀgverket, utforma ett förslag till en verksgemensam metodbeskrivning och föreslÄ en fortsatt verksamhet inom omrÄdet för att komma tillrÀtta med identifierade problem och utvecklingsbehov. Syftet har varit att med denna verksamhet som grund belysa vilka krav som bör stÀllas pÄ en e-infrastruktur som ska stödja verksamhetsprocesser inom transportomrÄdet.Arbetet har genomförts genom intervjuer med ansvariga för verksamheten vid VÀgverkets regioner och vid VÀgverkets huvudkontor. IT-frÄgor har diskuterats med förvaltare av olika system och med ansvariga för utvecklingsprojekt i anslutning till omrÄdet. Under arbetet har ett antal dokument insamlats och studerats. Analys av verksamheten har skett med stöd av metoden FörÀndringsanalys enligt FA/SIMM, frÀmst verksamhets-, problem-, mÄl- och styrkeanalys.

Studien söker hur pedagoger upplever att datorn med dess mjukvara och kommunikativa möjliheter fĂ€rgar den pedagogiska situationen, vilken kan bestĂ„ i datorĂ€mnet sjĂ€lvt eller i samarbetande undervisning med andra Ă€mnen. ÄmnesomrĂ„det Ă€r en överblick pĂ„ hur IKT (informations och kommunikationsteknik) utvecklas inom gymnasieskolan. Vad har datorĂ€mnen (datorkunskap, programhantering, datorkommunikation, operativsystem, persondatorer, programmering a, Webbdesign.) och kĂ€rnĂ€mnen (Svenska, engelska, matematik, naturkunskap, religionskunskap, samhĂ€llskunskap, estetisk verksamhet och idrott och hĂ€lsa) för inflytande pĂ„ varandra, och vad kĂ€rnĂ€mnes- respektive datorĂ€mneslĂ€rare anser om IKT och skolutveckling. Undersökningen belyser Ă€ven utvecklingstrender utifrĂ„n gymnasieskolans styrdokument och utvecklingsdokument. Undersökningens omfattning Ă€r en kvalitativ studie bestĂ„ende av intervjusammanstĂ€llning och litteraturstudie.

Forskning visar att samhÀllet efterfrÄgar att förskolan ska hÄlla en hög kvalitet och utifrÄn lÀroplanen ska verksamheten arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete dÀr barnens utveckling och lÀrande följs upp. Forskning visar Àven att kvalitetsbegreppet Àr komplext och uppfattas olika beroende pÄ perspektiv, upplevelser och erfarenheter.Studiens syfte Àr att skildra hur diskurser kring kvalitet i förskolan opererar i talet hos förskolechefer, pedagoger och förÀldrar samt hur de förhÄller sig till begreppet. Studien belyses utifrÄn en diskursanalytisk forskningsansats dÀr det insamlade materialet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskolechefer och sex pedagoger samt kvalitativa frÄgeformulÀr med nio förÀldrar.Resultatet visar att tvÄ samexisterade diskurser framtrÀder i talet kring kvalitet: 1) Omsorgs diskurs, dÀr barnen och förÀldrarnas trygghet, glÀdje och vÀlbefinnande Àr i fokus. 2) LÀrande diskurs, dÀr barnens lÀrprocesser mÀts i förhÄllande till lÀroplanen.Slutsatsen utifrÄn resultatet visar att det Àr viktigt att skapa en förskola för barnen och dÀrmed utgÄ frÄn barnens perspektiv pÄ verksamheten. Förskolechefer och pedagoger uttrycker att de har det yttersta ansvaret för att skapa en god kvalitet i förskolan.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bÄdas perspektiv. Vi vill fÄ en djupare förstÄelse bÄde för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv Àr symbolisk interaktionism. Eftersom det Àr upplevelsen av mötet och dÀrmed den interaktion och samspel som uppstÄr Àr detta perspektiv relevant för studien. För att fÄ en djupare förstÄelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ arbetslag pÄ en F-5 skola i Stockholm. FrÄgestÀllningen har handlat om pedagogernas syn pÄ inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svÄrigheter de sÄg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rÄdde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssÀtt var. Det ena arbetslaget hÀvdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att kÀnna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle kÀnna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig nÄgonstans.

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ om barn till homosexuella hÀmmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av sjÀlvkÀnsla, empati, ansvarskÀnsla och samspelet med andra.  Vi ska Àven försöka ta reda pÄ pedagogernas tankar om deras arbete angÄende detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fÄtt fram att förÀldrar med yngre barn inte ser sina barn som nÄgra som kommer bli hÀmmade i framtiden, medan de förÀldrar som har Àldre barn, tillsammans med forskningen, pÄpekar att i situationer dÀr barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstÄ svÄrigheter. Pedagogerna pÄpekar Àven att det kan uppstÄ problem under perioden dÄ barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa Àr homosexuella förÀldrar och de andra fem Àr pedagoger som kommit i kontakt med regnbÄgsbarn ett begrepp som anvÀnds för att förklara barn som lever tillsammans med homosexuella förÀldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att förÀldrarna och pedagogerna pekade pÄ hur viktigt det Àr med öppenhet, bÄde gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra förÀldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig Àven att pedagogerna har fördomar men att de Àr noga med att de inte försöker att pÄverkar barnen utan de bearbetar fördomarna sjÀlva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till homosexuella förÀldrar inte hÀmmas mer Àn ett barn till heterosexuella förÀldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svÄrare att vara barn till homosexuella Àn till heterosexuella, men att det pÄ samma gÄng inte behöver vara nÄgot negativt..

Den hÀr studien handlar om jÀmstÀlldhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, dÀr fokus Àr pÄ pedagogerna. Vi har valt att fokusera pÄ de manliga förskollÀrarna, eftersom de Àr en underrepresenterad grupp. Syftet med studien Àr att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det Àr att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. FrÄgestÀllningarna som ligger bakom detta examensarbete Àr: Hur upplever manliga förskollÀrare det Àr att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollÀrare förutfattade meningar vad det gÀller genus frÄn kollegor och barnens förÀldrar? Hur har samhÀllets jÀmstÀlldhetsutveckling pÄverkat verksamheten i förskolan? VÄrt kunskapsbidrag Àr att ge en nyanserad bild av den manlige förskollÀraren. Denna forskning Àr ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.