I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Jag har i denna uppsats skrivit om hur mitt arbetslag pÄ förskolan med hjÀlp av aktionslÀrandesom metod har startat ett förÀndringsarbete mot ett mer genusmedvetet pedagogiskt arbetssÀtt.Syftet var att vi pedagoger skulle fÄ syn pÄ vÄrt agerande och bemötande gentemot flickor ochpojkar. I lÀroplanen stÄr det att förskolan ska motverka traditionella könsmönster ochkönsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utvecklaförmÄgor och intressen utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsroller. En central frÄga varhur man kan bryta invanda mönster. Vi i arbetslaget har genom litteraturstudier ochhandledning fÄtt en gemensam grund för vÄrt arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

This study titled School Model of Norrberga- a New Model of School. Some opinions that six pupils in the sixth grade have of their school is an explorative study. The purpose of this study is to some extent explain the ideas behind this quite spectacular model of school and the intentions of the City Council of Norrberga as they decided that all the schools that were to be renovated or built in the town of Norrberga had to follow a specific script.   As I first visited The Moonlight School I was puzzled. How do the teachers work it out? But, above all: Do the pupils work it out? What do they think about their school? When I was to write my final essay I wanted to try to sort this school out in more scientific terms. There is a nice, warm atmosphere at the school and the pupils make good results.

Förskolans lÀroplan reviderades Är 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar tvÄ yrkesgrupper, förskollÀrare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollÀrare i LÀrarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstÄ bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nÄ kunskap om fackförbundens synsÀtt pÄ förskolans verksamhet och dess personal.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Forming teacher teams is currently the standard way of organizing teachers in Swedish Compulsory Schools. This is the result of a process that started in the 1970s.Traditionally the culture of teaching has been one of isolation. Once the door to the classroom is shut, what happens behind the door is up to the teacher to decide. Over the past thirty years a lot of time has been dedicated to making fundamental changes in the way teachers interact with their colleagues. Today the idea of teachers forming teams is generally accepted but still the core of a Swedish teacher?s job is that of a lone worker.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Studien bygger pÄ en livsberÀttelse berÀttad av en verksam förskollÀrare. DÀr förskollÀraren berÀttar om sin uppvÀxt, utbildning, arbetssituation samt sin syn pÄ sitt valda yrke, arbetslaget samt beskrivningen av vad hon anser Àr en professionell förskollÀrares beteende.FörskollÀrarens styrdokument Àr Skollagen samt lÀroplan för förskolan (Lpfö 98). DÀr faststÀlls det att alla barn skall erbjudas kommunal förskoleverksamhet. FörskollÀraren skall genom pedagogiska metoder ge barnen omvÄrdnad och fostran. Demokratiska vÀrderingar skall vara grundlÀggande i förskoleverksamheten.

Den hÀr studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg Àr stort och svÄrt att förstÄ. Syftet med studien Àr att undersöka vilken beredskap nÄgra pedagoger i förskolan kÀnner att de har nÀr det gÀller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin nÀrhet. Vidare Àr ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlÀtta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger kÀnner att de har för att hjÀlpa barn i sorg.

Syftet med denna studie Àr att skapa en bild av hur nÄgra förskollÀrare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill sÀga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar pÄ barnbokens inflytande pÄ barns sprÄkutveckling samt hur nÄgra förskollÀrare uppfattar att barnboken kan anvÀndas i barns sprÄkutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns sprÄkutveckling? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrarna den gemensamma och individuella lÀsningen av barnboken som utvecklande för barns sprÄk? Studien Àr kvalitativ och utgÄr frÄn en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgÄr frÄn den socialsemiotiska teorin, dÀr fokus lÀggs pÄ meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.