Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare talar om behov av stöd i arbetet med elever som stör undervisningen. Följande frÄgestÀllningar stÀlldes:Hur beskriver lÀrare vad som utgör elevers agerande?Hur beskriver lÀrare sitt agerande i klassrummet?Hur beskriver lÀrare vilket stöd som behövs i undervisningen?Teorin utgick frÄn en kvalitativ metod och med en sociokulturell ansats vid insamling av empirin.Som metoden anvÀndes fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ skolor med ett arbetslag pÄ vardera. Sammanlagt intervjuades 11 ÀmneslÀrare som undervisade i Är 7 till Är 9.Resultatet visar att lÀrares behov av stöd med elever som stör undervisningen handlar om att ge lÀrare möjlighet att samtala om förhÄllningssÀtt och motivation. LÀrarna beskriver faktorer som stör i klassrummet som att elever har svaga baskunskaper i Àmnena som visar sig i olust, sena ankomster som kan ge svÄrigheter i arbetslivet och mobiltelefoner som störande inslag.Vidare uttrycker lÀrarna behov av att ha ett nÀra och tydligt stöd av skolledning och i pedagogiska frÄgor av specialpedagog.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Denna undersökning belyser materialet, dess placering och anvÀndning i förskolan. Studien Àr genomförd ur ett lÀrarperspektiv för att ge en förstÄelse hur material bör placeras för att ge barnen i förskolan tillgÄng till det material som finns dÀr. Vidare undersöker studien pedagogernas anvÀndning av materialet i arbetet med barnen i förskolan och pedagogers uppfattning om dess placering och tillgÀnglighet. Syftet har varit att undersöka hur pedagoger i arbetet med barnen anvÀnder materialet i förskolan och hur det Àr placerat. Vidare har syftet varit att undersöka om det finns idéer kring materialets placering och om dessa har diskuterats bland pedagogerna. Som metod för denna undersökning har intervjuer av ett arbetslag anvÀnts som underlag. Detta för att se om idéer kring materialets betydelse förekommer hos pedagogerna och för att undersöka hur det placeras. En slutsats av undersökningen visar att en viss diskussion kring materialet och dess placering verkar förekomma hos pedagogerna sinsemellan.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nÀtverk ? en fallstudie var att ta reda pÄ vilket ledarskap som leder till ett nÀtverk som frÀmjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frÄgestÀllning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nÀtverkstrÀffarna haft pÄ de enskilda pedagogernas förmÄga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nÀtverkstrÀffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nÀtverk och gjort observationer samt delat ut en enkÀt till alla deltagare med öppna och slutna frÄgor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehÄllet i de olika nÀtverken varierade och att det pÄverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans pÄ olika sÀtt.

Samtidigt som barnmorskeyrket kĂ€nnetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förĂ€ndringar och rationalisering, Ă€r barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsstĂ€llelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas vĂ€lmĂ„ende och deras kvalitativa vĂ„rdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vĂ„rdpersonal med avseende pĂ„ dess inverkan pĂ„ arbetsförhĂ„llanden.  Åtta barnmorskor intervjuades pĂ„ tvĂ„ förlossnings- och BB avdelningar pĂ„ ett sjukhus i sydvĂ€stra Sverige. En kvalitativ innehĂ„llsanalys med en induktiv ansats har anvĂ€nts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. VĂ„rt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgĂ„ngsrikt arbetslag (workteam), dĂ€r  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet.

AbstractThe purpose of my essay is to describe how some educators perceive the cooperation that takes place every day in the team to wich they belong. To do this, I have implemented six qualitative interviews with educators at two diffrent workteams. I based my questions on three scientific questions:- How does the cooperation in the team work?- How has the cooperation between the various kind of educators developedsince the pre-school class and the leisure-time centres was integrated with the school?- Which conditions exist for a good cooperation?The result showed that there were both similarities and differences between the teams, but common to both teams was that the educators felt that there have been some major positive changes to the cooperation in the teams in the last few years and that they were fairly satisfied with how the cooperation of their teams function now. Mostly they cooperates during school hours with various school projects, but questions concerning the pupils wellbeing is also an important area of cooperation.Since the integration was implemented, the cooperation has become more equal and the various educators have found their respective roles.

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan smÄ barn som inte anvÀnder ett utvecklat verbalt sprÄk. För att fÄ empiri till studien utfördes observationer pÄ tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi pÄ hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. DÀrefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag pÄ dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att fÄ en bild av hur pedagogerna ser pÄ sin roll i de smÄ barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgÄngspunkt i studien har vi anvÀnt en tolkande ansats.

Avsikten med den hÀr studien Àr att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger vÀljer att omorganisera förskolorna de arbetar pÄ, frÄn Äldersblandade till Äldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förÀndringsarbetet till Äldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller tvÄ Äldersgrupper pÄ avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kÀrna pÄverkas av ÄlderssammansÀttningen, nÀmligen barnen. Datainsamlingarna bestÄr av djupintervjuer med fem förskollÀrare och en barnskötare. Resultatet visar pÄ vÀldigt nöjda pedagoger som ocksÄ framhÄller barnen som de största vinnarna till Äldersindelade barngrupper.

Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers ansvarstagande och instÀllning till anmÀlningsplikt av barn som far illa. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de Àndrar sitt förhÄllnings- och arbetssÀtt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de fÄr tillrÀckligt med stöd vid en anmÀlningsprocess.I studien har vi valt att anvÀnda oss av enkÀter. Vi delade ut enkÀterna till alla pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. Av 44 utdelade enkÀter fick vi tillbaka 33 och vi anvÀnde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmÀlningsprocessen av barn som far illa. De som anmÀlt misstanke om barn som far illa till socialtjÀnsten kÀnde kÀnslor som exempelvis ledsamhet, osÀkerhet och psykisk pÄfrestning.

Syftet med undersökningen Ă€r att granska motiven för, samt beskriva och utvĂ€rdera delar av det organiserade lĂ€sprojekt som sedan Ă„r 2000 pĂ„gĂ„r i arbetsenhet 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgĂ„ngspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benĂ€mns som observation. Observation ska hĂ€r förstĂ„s som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som anvĂ€nts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att fĂ„ reda pĂ„ vad elever och lĂ€rare tycker om litteraturlĂ€sning pĂ„ schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa Ă€r fyra undervisande lĂ€rare i arbetslag 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i Ă„rskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda lĂ€sningen i arbetsenhet 4, under de sex Ă„r som den har pĂ„gĂ„tt, har funnit sin form och lĂ€spassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan Ă€r inte projektet befriat frĂ„n konflikter.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhÀlle Àr förvÀntningarna högt stÀllda pÄ oss i yrkeslivet, i familjelivet och i mÄnga andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utÄtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga fÀrdigheter. Hur bör skolan förhÄlla sig till de elever som saknar dessa fÀrdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har betrÀffande tvÄ elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tÀnkbart förhÄllningssÀtt till inagerande elever.