Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta stÀllning till de miljöfrÄgor som rör bland annat klimatpÄverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fÄtt utbildningssektorn att reagera och rikta uppmÀrksamheten till att barn redan i förskoleÄldern ska fÄ undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap stÄr skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfÄng Àr tolkningsbart. Det Àr alltsÄ upp till varje pedagog pÄ förskolan att bestÀmma. Syftet med vÄr studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingÄ i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som pÄverka förskollÀrarnas aktiva val gÀllande undervisning med naturvetenskap.

PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.

Examensarbetets syfte Àr att belysa förskollÀrarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jÀmföra hur deras arbetessÀtt skiljer sig Ät beroende pÄ barnens Älder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktÀr, dÀr intervjuer var mitt sÀtt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfÀllen stÀlldes frÄgor som informanterna fick svara pÄ. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhÄller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollÀrare medvetet och kontinuerligt bÄde enskilt och i sina arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver sitt synsÀtt pÄ utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssÀtt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollÀrare utagerande barns beteenden, har förskollÀrarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollÀrare orsaken till utagerande barns beteende pÄ en individ-, grupp-, och organisationsnivÄ? För att undersöka dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av halvstruktrerade intervjuer med Ätta förskollÀrare. Forskning betonar en sjÀlvransakan av sitt eget bemötande och vikten att fÄ rÀtt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, Àr vÀldigt högljudda och vill synas.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Lpo 94 pÄverkat lÀrarens yrkesroll i Idrott och hÀlsa. Undersökningsgruppen bestÄr av Ätta stycken lÀrare i södra SkÄne. HuvudfrÄgestÀllningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? FrÄgan följs Àven upp av tre stycken underfrÄgor; Hur upplever lÀrarna att tolkningen av mÄlen för Lpo 94 förÀndrats frÄn dess intÄg fram till idag? Vad innebar arbetslagen och den förÀndrade organisationen för lÀrarna i Idrott och HÀlsas arbete? Var lÀrarna i Idrott och HÀlsa redo för förÀndringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar pÄ att arbetet med Lpo 94 gÄtt vÀldigt lÄngsamt och fortfarande inte efterföljs pÄ mÄnga skolor.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

Syftet med denna studie har varit att besvara frÄgan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anstÀllde. Att stÀlla frÄgan ?Àr det vÀrt det? innebÀr att se om den anstÀllde upplever att medarbetarsamtalet Àr en givande kommunikationsform eller om den anstÀllde kÀnner det som ett otillfredsstÀllande samtal.Uppgifterna och svaren Àr inhÀmtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett arbetslag inom den privata vÄrdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredstÀllande nÀr det gÀller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anstÀllda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anstÀllda. Vad studien ocksÄ visar Àr att de anstÀllda upplever sin chef och kontakten med chefen pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och kontext.Vi har utgÄtt ifrÄn teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvÄng samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anstÀlldes emotionella arbete pÄverkas av rollen den anstÀllda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen pÄverkas av status och stÀllning. .

Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrÄgor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frÄgor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara pÄ mÄlen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas pÄ jobbet. Med en Àmnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frÄgor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. FrÄgorna delades upp i ÀmnesomrÄdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik. Metod: Intervjuerna studerades ingÄende och vid upprepade tillfÀllen för att fÄ en uppfattning om var kÀrnan i informationen som informanterna delgivit mig lÄg. DÀrefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen pÄ organisation och rekrytering/motivation och karriÀrmöjligheter och gruppdynamik pÄ arbetsplats. Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar pÄ medarbetarnas förmÄgor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jÀmfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartlÀggning och undervisning. I litteraturgenomgÄngen förklarar vi vÄr teoretiska utgÄngspunkt och hur olika teorier och perspektiv anvÀnds för att förstÄ specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter frÄn Högskolan Kristianstad en enkÀt att besvara, 66 svar samlades in.

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

I lÀroplanen Lpo-94 stÄr det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgÄngen grundskola ska behÀrska det svenska sprÄket samt kunna lyssna och lÀsa aktivt. SjÀlvklart har man alltid lÀst och diskuterat olika författare i skolan, men jag Àr mer intresserad av att se om dagens lÀrare anvÀnder sig av litteraturen i sin undervisning pÄ ett sÄdant sÀtt att man utgÄr frÄn skönlitteratur för att uppnÄ andra mÄl som stÄr uttryckta i lÀroplanen. Jag tror att det Àr betydelsefullt att som lÀrare vara medveten om varför man vÀljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie Àr i första hand att undersöka vad som styr svensklÀrares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan vÀljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida dÀr finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frÄgorna Àr nÀrvarande i detta arbete.