Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers ansvarstagande och instÀllning till anmÀlningsplikt av barn som far illa. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de Àndrar sitt förhÄllnings- och arbetssÀtt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de fÄr tillrÀckligt med stöd vid en anmÀlningsprocess.I studien har vi valt att anvÀnda oss av enkÀter. Vi delade ut enkÀterna till alla pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. Av 44 utdelade enkÀter fick vi tillbaka 33 och vi anvÀnde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmÀlningsprocessen av barn som far illa. De som anmÀlt misstanke om barn som far illa till socialtjÀnsten kÀnde kÀnslor som exempelvis ledsamhet, osÀkerhet och psykisk pÄfrestning.

Syftet med undersökningen Ă€r att granska motiven för, samt beskriva och utvĂ€rdera delar av det organiserade lĂ€sprojekt som sedan Ă„r 2000 pĂ„gĂ„r i arbetsenhet 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro. Undersökningsarbetet har sin utgĂ„ngspunkt i den metod som i den traditionella forskningsprocessen benĂ€mns som observation. Observation ska hĂ€r förstĂ„s som en samlingsbeteckning för alla de olika metoder som anvĂ€nts för att söka empirisk kontakt med undersökningens informanter. Backman (1998) För att fĂ„ reda pĂ„ vad elever och lĂ€rare tycker om litteraturlĂ€sning pĂ„ schemat intervjuas i undersökningen sexton informanter, av dessa Ă€r fyra undervisande lĂ€rare i arbetslag 4 pĂ„ Gumaeliusskolan i Örebro samt övriga tolv elever i Ă„rskurs 7 respektive 9. Även om den schemalagda lĂ€sningen i arbetsenhet 4, under de sex Ă„r som den har pĂ„gĂ„tt, har funnit sin form och lĂ€spassen numera ses av majoriteten elever och personal som naturliga inslag i arbetsveckan Ă€r inte projektet befriat frĂ„n konflikter.

Handledare: Ingrid Sandén Examinator: Lotta Anderson Bakgrund: I dagens samhÀlle Àr förvÀntningarna högt stÀllda pÄ oss i yrkeslivet, i familjelivet och i mÄnga andra sociala sammanhang. Egenskaper som ?utÄtriktad?, ?verbal? och ?social? betraktas som livsviktiga fÀrdigheter. Hur bör skolan förhÄlla sig till de elever som saknar dessa fÀrdigheter? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att i rollen som specialpedagog undersöka och beskriva de uppfattningar ett antal pedagoger ur ett arbetslag har betrÀffande tvÄ elever med inagerande beteende samt att belysa ett för pedagogen tÀnkbart förhÄllningssÀtt till inagerande elever.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgÄtt olika reformer vilka har fÄtt betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kÀrnÀmnen pÄ samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krislÀge dÀr elever inte slutför sina studier eller ocksÄ tar studenten med icke godkÀnda betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att ÄtgÀrder bör genomföras. En av de ÄtgÀrder som lyfts fram Àr samverkan mellan kÀrnÀmneslÀrare och karaktÀrsÀmneslÀrare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar ocksÄ samverkan.Syftet med denna studie Àr att beskriva olika lÀrares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsÀttningar som lÀrarna ser för samverkan.

Systems development methods has always been an important part of the systems development process. It affects not only the product, but also the organization itself. Today more and more companies are abandoning the more rigid traditional methods for the more flexible agile ones. A transition like this is bound to affect the product and the organization, but in what ways? Is it a difficult transition to make, and how does it affect social environment and dynamics? Does it change how people communicate information to each other? This study was conducted at a local branch of a larger international IT-company.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebÀr, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska Àven dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och LÀroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan ser pÄ kvalitetsbegreppet och hur s.k. smÄ förskolor skapar förutsÀttningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ förskolor i en utvald kommun har utförts.

I den hÀr kvalitativa studien undersöker jag förskollÀrares syn pÄ musik och musikundervisning i förskolan. Genom lÀrarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lÀrare arbetar med musik och hur deras syn pÄ musik pÄverkar hur arbetet lÀggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn pÄ lÀrande.Gemensamt för samtliga förskolor Àr att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gÀller att trÀna social förmÄga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssÀtt och ett eget sprÄk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla Àr positiva till musik i förskolan och de hÀnvisar ocksÄ till lÀroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvÀgagÄngssÀtt, vilket delvis kan förklaras med lÀroplanens vaga mÄlbeskrivningar.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

Studie- och yrkesvÀgledning ska bidra till att ge eleverna anvÀndbara kunskaper och fÀrdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvÀgledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta vÀl övervÀgda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att fÄ en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvÀgledning. Fokus ligger pÄ hur studie- och yrkesvÀgledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation pÄ skolorna.. Empirin Àr grundad pÄ sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvÀgledare som arbetar pÄ fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet pÄvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvÀgledning inte minst nÀr det gÀller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Enligt de styrdokument som finns skall elever pÄ gymnasieskolan ha inflytande över sitt eget lÀrande. De skall Àven ha inflytande över de olika lÀrandesituationer som finns. Jag har valt att ta reda pÄ hur elevinflytande Àr ur ett lÀrarperspektiv. Syftet med min undersökning har varit att undersöka lÀrarnas synsÀtt gÀllande elevinflytande och hur de ger sina elever inflytande över sitt lÀrande och sin lÀrandesituation. I undersökningen har jag granskat styrdokument, litteratur och olika rapporter gÀllande elevinflytande.