I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

Detta arbete syftar att undersöka fyra olika rektorers syn och uppfattning kring barnskötaren och förskollÀrarens kompetenser och pÄ vilket sÀtt dessa kompetenser skall anvÀndas i förskolan. Arbetet Àmnar Àven ge en fördjupning och precision av begreppen förskolepedagogik och pedagogisk verksamhet, bÄde utifrÄn teori och utifrÄn rektorers uppfattning. I arbetet har jag genomfört kvalitativa intervjuer samt undersökt förskolans utveckling, pedagogik och yrkesgrupper. Resultatet Àr att det finns en god och enhetlig syn pÄ vad svensk förskolepedagogik innefattar, bÄde i teori, lÀroplan och i praktik. DÀremot finns det skillnader i rektorernas uppfattning om vad pedagogisk verksamhet innebÀr, vilket resulterar i att det Àr svÄrt att faststÀlla vilka exakta uppgifter förskollÀraren och barnskötaren skall ha i verksamheten.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

SyfteStudiens syfte Àr att studera hur ICDP (International Child Development Programme), pÄ svenska kallat VÀgledande samspel, har initierats, implementerats och om det institutionaliserats i förskolan i en mindre svensk kommun. ICDP - VÀgledande samspel Àr ett program som avser utveckla samspelet mellan barn och vuxna. Programmet har genomförts som ett förbÀttringsarbete och studien avser sÀrskilt undersöka vilka konsekvenser det fÄtt för barn i behov av sÀrskilt stöd. TeoriStudien utgÄr frÄn ett systemteoretiskt och utvecklingsekologiskt perspektiv i vilket förÀndrade insatser för barn i behov av sÀrskilt stöd utgjorde den yttersta bestÄndsdelen i förbÀttringsarbetets genomslag. Operativt anvÀndes en begreppsapparat kring skolutveckling som belyser hur förbÀttringsarbetet initierats, implementerats och institutionaliserats.MetodSom metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts.

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet Àr att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, pÄ ett eller annat sÀtt, kommer att innebÀra arbete i grupper eller arbetslag, ville jag fÄ en överblick av elevernas sÀtt att lösa en uppgift tillsammans.Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.Eleverna skulle sjÀlva stÄ för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, dÀr eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tÀnkte. SjÀlv fungerade jag mer som handledare eller ?coach?.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn pÄ sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade Àr: tre förskolelÀrare, tvÄ lÀrare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna Àr frÄn olika stÀder och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrÄn fyra huvudfrÄgor:? Vad innebÀr ledarskapet?? Vad Àr det som pÄverkar ledarskapet?? Hur kan man utveckla sig sjÀlv som ledare?? Vilken sorts ledare behöver barn idag?Resultatet visar att ledarskapet i lÀraryrket framförallt innebÀr att lÀra barnen det sociala samspelet.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till Àmnesövergripande undervisning och i vilken utstrÀckning man arbetar Àmnesövergripande pÄ gymnasiet. Vilka för- och nackdelar som finns med arbetssÀttet samt elevernas förtjÀnster och svÄrigheter med undervisningen Àr andra frÄgestÀllningar. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor skickade vi ut en enkÀt till ett antal lÀrare. DÄ enkÀtunderlaget inte blev tillrÀckligt omfattande kunde vi inte dra nÄgra generaliserande slutsatser. Vi genomförde Àven tvÄ halvstrukturerade intervjuer för att skapa bredd i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

BakgrundUnder förskollÀrrautbildningen har det vÀckts tankar hos oss huruvida ingÄngen i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt pÄ vilket sÀtt kunskapen frÄn utbildningen fÄr utrymme i arbetslaget nÀr vi sjÀlva Àr fÀrdigutbildade förskollÀrare.SyfteVÄrt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollÀrares upplevelser om ingÄngen i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgÄngspunkt i den kunskap de tillÀgnat sig under sin förskollÀrarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingÄr sex stycken förskollÀrare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollÀrarna upplevde ingÄngen i arbetslivet som smidig nÀr det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlÀttade eller försvÄrade ingÄngen. NÄgra av förskollÀrarna betonade att förskollÀrarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fÄtt inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat vÀl och kollegorna har tagit hÀnsyn till varandra.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) Àr faststÀlld av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 faststÀlldesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergÄngen frÄnförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lÀrandemiljöer samtarbetslagens sammansÀttning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med Àmnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien Àr att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssÀtt, hinder och möjligheter som uppstÄr i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

I förskolan har matematiken varit olika framtrÀdande genom historien. Idag kan matematiken sÀgas vara i fokus, med stöd i bÄde lÀroplan och forskning. Studiens syfte Àr att undersöka hur matematiken konstrueras i pedagogers (sam)tal om matematik och barn vid planerings- och reflektionstillfÀllen i förskolans kontext. FrÄgestÀllningarna handlar om vilka diskurser kring matematik och vilka konstruktioner av barn som framtrÀder i pedagogers samtal samt hur de olika diskurserna förhÄller sig till varandra. Studiens teoretiska ramverk utgörs av socialkonstruktionistiska, postmoderna och Foucault-inspirerade diskursanalytiska utgÄngspunkter.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.