Sammanfattning/Abstract Syftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lÀrande. Att vi lÀr oss i samspel med varandra Àr inga nya tankar. Det hÀvdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan pÄ 1920-talet dÄ han lanserade sin teori om hur vi lÀr oss. I hans sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande Àr just interaktion en av hörnstenarna. För att fÄ svar pÄ mina problemformuleringar har jag anvÀnt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkÀt.

Ämnet för examensarbetet Ă€r barns sexualitet och hur förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet Ă€r att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhĂ„llningssĂ€tt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollĂ€rare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förvĂ€ntas vi fĂ„ en uppfattning om det förhĂ„llningsĂ€tt som rĂ„der pĂ„ de tvĂ„ förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

För att en organisation ska kunna överleva i en tid som prÀglas av förÀndring och hÄrd konkurrens, krÀvs en organisationskultur som frÀmjar innovation. MÄnga av de komponenter som litteratur inom innovationsomrÄdet beskrivs som essentiella för just en sÄdan hÀr kultur, Äterfinns ocksÄ i improvisationsteater. Den hÀr studien binder samman dessa tvÄ omrÄden, bÄde ur ett teoretiskt perspektiv och genom en praktisk, undersökande studie. Studiens hypotes var: ?Improvisationsteaterworkshops kan, av ett arbetslag, upplevas som ett fungerande verktyg till att pÄ lÀngre sikt kunna skapa en organisationskultur som frÀmjar innovation.? För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen, genomfördes tre improvisationsteaterworkshops pÄ ett företag dÀr Ätta deltagare pÄ ett lekfullt och prestigelöst sÀtt fick ta del av hur improvisationsteater kan relateras till arbetslivet pÄ olika sÀtt.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur man pÄ tvÄ varianter av gymnasiets samhÀllsvetenskapsprogram arbetar med entreprenöriellt lÀrande. De tvÄ programvarianterna har inriktning mot ekonomi respektive samhÀllskunskap. Hur har arbetssÀttet entreprenöriellt lÀrande utvecklats och vilka drivkrafter finns bakom utvecklingen? Har programvarianternas olika Àmnesinriktningar pÄverkat processen? En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts, dÀr sex lÀrare, tre frÄn vardera arbetslag, har intervjuats. Resultatet visar att begreppet entreprenörskap visserligen stammar frÄn de ekonomiska vetenskaperna, men att det utvidgade begreppet entreprenöriellt lÀrande Àr ett anvÀndbart arbetssÀtt i de flesta Àmnen.

In this study we wanted to have a closer look at how a specific working team of pedagogues in the senior part of elementary school works with student influence through a pedagogical concept created by themselves. We have used qualitative interviews as a method to achieve relevant information from the pedagogues, and from students teached by the same.The purpose of the study was to investigate how the working team, through the concept, pursue real student influence within different school subjects and how the individual student is favored in his/her learning process. Another intention was to find out to what extent the students experience this influence. We also wanted to elucidate the advantages as well as the disadvantages of this concept, and to shed some light on how the informants view the future development of the concept.The result shows that consensus prevails to a large extent among teachers and students regarding the signification of real student influence in the everyday learning situation. It also appears that the students? abilities to exercise influence vary between different school subjects.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ förskolor tÀnker om miljöns betydelse för barn. Vi vill Àven fÄ fram vilka hinder och möjligheter lÀrarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. NÀr vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lÀrare gjordes och sedan skickades frÄgeformulÀr ut, som dÀrefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lÀrare i sina arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som nÄgot viktig och betydelsefullt pÄ förskolorna. Resultaten visar Àven att lÀrarna i studien talar om miljön med ord ifrÄn den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spÄr av det i deras utformning av miljön.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar behovet av sÀrskilt stöd rent allmÀnt, men Àven om behovet som idag Àr allt vanligare i skolan ocksÄ existerar i fritidshemmet. Studiens metod bygger pÄ kvalitativa fokusgruppsamtal med sex olika arbetslag pÄ tvÄ olika skolor. Totalt deltar tretton stycken högskoleutbildade fritidspedagoger som Àr anstÀllda och jobbar inom fritidshemmet pÄ respektive skola. Resultatet av studien visar att fritidspedagogerna mÄnga gÄnger ser ett behov av sÀrskilt stöd Àven i fritidshemmet. Personalen Àr ocksÄ medveten om att det Àr kunskapsbristerna hos elever som underlÀttar för sÀrskilt stöd Àven om fritidspedagogerna mÄnga gÄnger upplever att det finns ett stort behov av social trÀning i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur man genom lÀrarens kontroll kan bÀst förebygga och uppnÄ ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lÀrarstilar faktiskt tillÀmpas idag samt i vilken kontext lÀrarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör tvÄ normativa program om ledarstil. Med hjÀlp av klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer ville jag ta reda pÄ vilka ledarstilar lÀrare tillÀmpar, hur och varför deras metoder Àr effektiva. Jag ville Àven se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprÀtthÄlla ordning i sina klassrum.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte pÄ en grundskola samt intervjuade tvÄ av lÀrarna som ingick i arbetslaget. Med hjÀlp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och AdelswÀrds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser pÄ att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehÄllslig samtalsdominans.Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att nÄgra av lÀrarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gÄng. De samtalsroller som uppfylldes var urspÄrare, underlÀttare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar Àven att den lÀraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehÄllsliga samtalsdominansen.

Med utgÄngspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lÀrares resonemang kring det relationella arbete som sker dÄ de möter utsatta barn. VÄr empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den anvÀnds, i synnerhet i mötet med barn, men Àven i samverkan med arbetslag, kollegor och förÀldrar. Vi valde att anvÀnda ett relationellt perspektiv i vÄr analys, och det hjÀlpte oss att tolka lÀrarnas resonemang, samt fÄ en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (mÀnniskokÀnnedom) gav oss vidare perspektiv pÄ en lÀrares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens Àr fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet Àr att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, pÄ ett eller annat sÀtt, kommer att innebÀra arbete i grupper eller arbetslag, ville jag fÄ en överblick av elevernas sÀtt att lösa en uppgift tillsammans.Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.Eleverna skulle sjÀlva stÄ för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, dÀr eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tÀnkte. SjÀlv fungerade jag mer som handledare eller ?coach?.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.