Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger har vi fördjupat vÄra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en skola för alla. Anser dessa pedagoger att en skola för alla gÄr att förverkliga eller Àr detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en skola för alla anser vÄra informanter att det behövs: ett arbetslag som Àr vÀlfungerande, dÀr pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsÀtt pÄ vÀrdegrunden, fler vuxna i skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrÄn varje individs behov och förutsÀttningar samt att skolan mÄste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa pÄ att allt Àr normalt.

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur en lÀrare bör agera nÀr denne misstÀnker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhÀndertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen frÄn anmÀlan till omhÀndertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lÀrare vid misstanke att ett barn far illa, vÀljer att anmÀla till socialtjÀnsten eller inte. En lÀrare ska aldrig göra en egen utredning angÄende om ett barn har dÄliga hemförhÄllande eller inte.

Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

 En dockvrÄ Àr ett rum i förskolan som ofta Àr inrett med saker som finns i vÄra hem, till exempel spis, bord och stolar, husgerÄd, dockor och vagnar. Vi har under vÄr utbildning förstÄtt att utformningen i förskolan Àr av stor betydelse för barns utveckling och lÀrande och dÄ blivit nyfikna pÄ hur dockvrÄn passar in i detta. DockvrÄn Àr ett rum som har funnits sedan vi sjÀlva var smÄ och vi har lagt mÀrke till att innehÄllet inte har förÀndrats nÀmnvÀrt.Syftet som vi har med denna studie Àr att genom intervjuer undersöka vad personal pÄ förskolan har för attityder till dockvrÄn utifrÄn ett genusperspektiv.För att fÄ en djupare förstÄelse har vi Àven utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar. För att ta reda pÄ vilka attityder som pedagogerna har om dockvrÄn i olika förskolor har vi anvÀnt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer har vi gjort pÄ fyra verksamma pedagoger i tvÄ olika förskolor i Mellansverige.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Abstract Holmberg, Agneta & Wigerstad, Cecilia (2008). Implementering av ett nytt arbetssÀtt ? entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan. Implementing a new method ? Entrepreneurial learning in upper secondary school.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare tÀnker kring arbete med mÄngkulturalitet, samt vilka erfarenheter de har kring detta. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare pÄ olika förskolor. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det till större del finns en önskan av fortbildning och samarbete mellan arbetslag för att ta vara pÄ och ta del av varandras erfarenheter i arbete kring mÄngkulturalitet och pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad kompetens. Resultaten visar vidare att en stor del av informanterna i nulÀget anvÀnder sig av egna kunskaper direkt kopplade till egna erfarenheter och utformar verksamheten efter detta. Material Àr nÄgot som de till viss del fÄr hjÀlp av kommunen med, men det gÀller för informanterna att vara kreativa och hitta lösningar utifrÄn varje situation som ett komplement till det stöd de fÄr frÄn kommun och ledning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att stimulera till barns utveckling och lÀrande. Studiens teoretiska utgÄngspunkt hÀmtas frÄn det sociokulturella perspektivet, dÀr mÀnniskan ses som oskiljbar frÄn den kultur och det sociala sammanhang hon ingÄr i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, dÄ mÀnniskans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön pÄverkar möjligheterna till utveckling och lÀrande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollÀrare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att stimulera till barns utveckling och lÀrande, bör utformas sÄ att den Àr upptÀckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhÄlls att tillgÀnglighet Àr en viktig aspekt som förskollÀrare tar hÀnsyn till och att den pÄverkas av en rad faktorer.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Syftet med detta arbete var att studera effekterna av en totalintegrering vad gÀller barnens lÀrandemiljö, i termer av: * Lust att lÀra * Individanpassning * Möjlighet till variation i arbetsformer och material * Aktivitet * Interaktion * samt pedagogernas uppfattning om lÀrandemiljöns utveckling Totalintegrering i detta sammanhang omfattar integrering av förskoleklass, skola och fritidshem vad avser pedagoger med olika professioner, barn i olika Äldrar (6-12 Är) samt de olika verksamheternas specifika pedagogik. Det pedagogiska utvecklings ? och förÀndringsarbetet gjordes med ansats i aktionsforskningen och genomfördes av hela arbetslaget genom kontinuerliga intervjuer, diskussioner och reflektioner för att utvÀrdera, analysera och vidareutveckla verksamheten. Ett slumpvist urval av berörda barn samt förÀldrar intervjuades kring syftet. Resultaten visade pÄ att totalintegreringen givit positiva effekter pÄ barnens lÀrandemiljö vad avser lust att lÀra, individanpassning, möjlighet till variation i arbetsformer och material, aktivitet samt interaktion.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.