I dagens upplevelsesamhĂ€lle sker en generationsvĂ€xling pĂ„ svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som gĂ„r under benĂ€mningen generation Y, ska ersĂ€tta 40-talisterna som gĂ„r i pension. Arbetsgivare stĂ„r inför en utmaning gĂ€llande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig frĂ„n tidigare generationer. (FĂŒrth, 2008). De har vĂ€xt upp i en tid dĂ„ fokus har flyttats frĂ„n materialistiska vĂ€rden till emotionella sĂ„dana och dĂ€r upplevelser har fĂ„tt en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

O?verla?telsedirektivets a?ndama?l a?r att skydda arbetstagares ansta?llning fra?n negativ pa?verkan av en verksamhetso?verga?ng. O?verla?telsedirektivet fo?reskriver sa?ledes ett uppsa?gningsfo?r- bud som inneba?r att arbetsgivare inte fa?r vidta uppsa?gningar av arbetstagare vid en verk- samhetso?verga?ng pa? grund av o?verga?ngen som sa?dan. O?verla?telsedirektivet syftar a?ven till att beakta arbetsgivares intressen.

Genom att studera vad arbetssökande prioriterar vid val av arbetsgivare vill vi undersöka om CSR kan ses som en konkurrensfördel pÄ arbetsmarknaden. Vi har arbetat med kvantitativ undersökningsmetod. WebbenkÀter har skickats ut till studenter pÄ Blekinge Tekniska Högskola som examineras inom ett Är. EnkÀterna har utformats efter de teorier som Àr relevanta för vÄr studie. EnkÀternas pÄstÄenden Àr CSR relaterade.

Arbetet handlade om vad sjöbefÀlsstudenterna pÄ Sjöfartshögskolan i Kalmar prioriterade mest nÀr de skulle söka sitt första jobb till sjöss. Samt Àven vilka drivkrafter som lÄg bakom för att studenterna skulle söka sig ut pÄ den internationella marknaden. Syftet med arbetet var att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ vilka prioriteringar som hade störst betydelse för studenterna. För att fÄ ett överskÄdligt material att jobba med anvÀnde vi oss av en kvantitativ metod. Resultaten skilde inte mycket mellan klasserna.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete pÄverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjÀnst. Studien genomfördes pÄ studerande vid Högskolan i GÀvle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkÀtundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade pÄ tvÄ dimensioner dÀr samtliga tre faktorer tycks pÄverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

PÄ uppdrag frÄn Hedemora kommun har vi genom uppsatsen undersökt varför chefer i kommunen vÀljer att avsluta sin anstÀllning efter kort tid som anstÀllda. Hedemora kommun har uppvisat en stor omsÀttning av chefer under de senaste sex Ären (sedan Är 2005), totalt har uppemot 20 chefer avslutat sin anstÀllning. Dessa 20 personer kommer frÄn tre förvaltningar: VÄrd- och Omsorgsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen samt Kommunledningskontoret. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ varför chefer slutar samt föreslÄ ÄtgÀrder för hur Hedemora kommun kan skapa en bÀttre stabilitet isin chefskÄr. För att samla in data har vi anvÀnt oss av telefon- och personliga intervjuer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Lagstiftningen som reglerar förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare Àr arbetsrÀtten som regleras i lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS). Saklig grund mÄste uppfyllas för uppsÀgning samt avsked, för att dessa tvÄ ska vara giltiga i en rÀttsprocess. Detta innebÀr att arbetstagaren mÄste grovt ha Äsidosatt sina Ätaganden, detta kan exempelvis ske vid missbruk eller narkotikainnehav vilket framkommer i de rÀttsfall som behandlas i uppsatsen. Innan ett avsked eller uppsÀgning bör arbetsgivaren se över ett antal kriterier i valet av de tvÄ olika vÀgarna sÄsom omplacerings- och rehabiliteringsskyldigheten. En nÀrmare granskning av de lagar samt kostnader som kan uppstÄ i och med den rÄdande lagstiftningen kommer att ses över.

I mitt arbete vill jag dels genom inledningen belysa hur förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare förÀndrats genom tiden. LAS omfattar samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, inte bara pÄ arbetsplatsen utan Àven hur arbetstagaren upptrÀder pÄ fritiden mot arbetsgivare och övriga personer med anknytning till företaget, exempelvis kunder och kollegor. Det Àr det som Àr mitt syfte, att undersöka nÀr en arbetstagare kan bli uppsagd för nÄgot som arbetstagaren har gjort pÄ sin fritid. Genom att beskriva gÀllande rÀtt och den huvudfrÄga ur LAS som jag behandlar i arbetet Àr nÀr det gÀller tillsvidare anstÀllning och under vilka förutsÀttningar ett avtal fÄr brytas, detta Àr den mer allmÀnna delen. Jag gÄr sedan igenom ett kapitel lite mer inriktad mot mitt syfte, under vilka förutsÀttningar som handlingar som utförs pÄ fritiden leder till uppsÀgning eller avsked.

Blockader anvÀnds för att tvinga fram kollektivavtal med smÄföretag, Àven om arbetstagarna pÄ företaget varken Àr intresserade av det eller Àr med i facket. Huvudregeln Äterfinns i regeringsformen 2 kap 17 § vilken lyder: ?[f]örening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare Àger rÀtt att vidta fackliga stridsÄtgÀrder, om annat ej följer av lag eller avtal?. HÀr intar smÄföretag ingen sÀrstÀllning gentemot större företag. Traditionen Àr stark nÀr det gÀller parternas möjlighet att sjÀlva reglera villkoren och utveckla mönstret för stridsÄtgÀrder pÄ arbetsmarknaden.

Studien analyserar vad arbetsgivare har för uppfattningar betrÀffande personer med ADHD pÄ en arbetsplats. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestÄr av sju arbetsgivare inom den privata sektorn. Studien har inspirerats av den fenomeno-grafiska ansatsen, dÀr olika uppfattningar om ett fenomen stÄr i centrum. Teoretiska analysbe-grepp för den hÀr studien Àr social kategorisering och den medicinska och sociala modellen kopplat till funktionsnedsÀttningar.

Den rÄdande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara krÀsen vad gÀller arbetssituation. Som arbetsgivare innebÀr detta att man bör tillhandahÄlla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begÀra ett commitment frÄn arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades pÄ tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod.