Det förekommer att företag sÀger upp anstÀlld personal pÄ grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period nÀr tidigare anstÀllda har företrÀdesrÀtt. Det finns AD-domar gÀllande frÄgan om detta förfarande kan anses vara ett kringgÄ av LAS. Hittills har inte nÄgon arbetsgivare ansetts kringgÄ lagen men AD har i sina domar anfört olika omstÀndigheter som pÄverkat utgÄngen av mÄlen och det krÀvs att arbetsgivaren vidtagit ÄtgÀrderna i syfte att pÄ ett otillbörligt sÀtt kringgÄ LAS. Parterna pÄ arbetsmarknaden tolkar domarna pÄ olika sÀtt och Àr inte överens i frÄgan om huruvida uppsÀgnings- och inhyrningsförfarandet Àr ett kringgÄende av lagen. Jag har anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod för att analysera de olika omstÀndigheter som domstolen anför i de tvÄ rÀttsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omstÀndigheter som krÀvs för att en arbetsgivare kan anses kringgÄ LAS.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

En betydande del av företagshÀlsovÄrdens verksamhet bestÄr i rehabilitering av anstÀllda vid vÄra kundföretag som Àr lÄngtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvÄrd försÀkringskassa och arbetsgivare, och vilka förvÀntningar som finns pÄ rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 mÄnader vid ett av vÄra kundföretag. Ett frÄgeformulÀr med 16 frÄgor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frÄgor stÀllt till arbetsgivare och försÀkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vÄrd man fÄtt och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen frÄn arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försÀkringskassan. Arbetsgivaren ansÄg att informationen som stöd för rehabiliteringen frÄn sjukvÄrden var bristfÀllig i var tredje Àrende. LÀkarintyg till försÀkringskassan betecknades som dÄliga endast i nÄgra enstaka fall.

Följande uppsats baseras pÄ en fallstudie av Göteborgs SpÄrvÀgar, GS, som syftar till att utvÀrdera organisationens arbetsgivarvarumÀrke genom att jÀmföra ledningens uppfattning om organisationens attraktivitet som arbetsgivare med medarbetarnas upplevelse av sin ar-betssituation samt att identifiera omrÄden för utveckling. För att uppfylla syftet har utgÄngs-punkt tagits i tre forskningsfrÄgor; Hur uppfattar ledningen GS som arbetsgivare? Hur upple-ver medarbetarna sin arbetssituation och hur ser de pÄ GS som arbetsgivare? Och hur sam-stÀmmiga Àr ledningens och medarbetarnas uppfattningar om GS som arbetsgivare?Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av teorier och tidigare forskning med anknytning till, det för uppsatsen, centrala begreppet employer branding vilket handlar om arbetsgivares förmÄga att attrahera rÀtt medarbetare. MÄnga faktorer inverkar pÄ en organisations employer brand, arbetsgivarvarumÀrke, studien har dock avgrÀnsats till följande: Rykte, Psykologiska kontrakt, Ledarskap, MÄngfald, Kommunikation och Kompetensutveckling.Fallstudien bygger pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem personer i GS kon-cernledning samt en befintlig medarbetarenkÀt som genomförts inom organisationen Är 2009. Intervjuguiden utarbetades med utgÄngspunkt i de frÄgeomrÄden som medarbetarenkÀten in-nehÄller, i syfte att kunna göra jÀmförelser mellan ledningens och medarbetarnas uppfattning-ar om GS som organisation och arbetsgivare.

DÄ konkurrensen om den bÀsta arbetskraften idag Àr hÄrd har det blivit allt viktigare att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare, varför mÄnga företag arbetar med aktiviteter som pÄ senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur gÄr detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgÄtt ifrÄn rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och ÄtrÄvÀrd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och vÀrderingar, dÀr fokus i denna studie Àr deras krav och förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden. För att skapa sig en bÀttre förstÄelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av tvÄ samtalsintervjuer med tvÄ svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska hur interaktivt och upplevelsebaserat l?rande om kostr?d betr?ffande frukt och gr?nsaker upplevs och mottas av en grupp ungdomar. Metod: Interventionen ?r formad med utg?ngspunkt i David Kolbs (1984) teori d?r l?rande ses som en cyklisk process i fyra steg. Deltagarna som deltog var elever i ?rskurs 8 i ?ldrarna 14?15 ?r. Urvalet rekryterades genom ett bekv?mlighetsurval genom Universeum. Uppsatsen ?r en kvalitativ studiedesign och datamaterialet samlades in vid ett tillf?lle i form av en intervention genom semistrukturerade gruppintervjuer samt observationer. Gruppintervjuerna spelades in och observationerna antecknades ner i ett observationsschema.

Detta arbete visar pÄ behovet av att arbeta med invandrarelevers uttal i skolan i ett samhÀllsförberedande syfte. Mitt syfte med den hÀr studien Àr att belysa attityder kring invandrarsvenska i samhÀllet för att dÀrefter kunna se ifall behovet av att arbeta med uttal i skolan finns. För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag tagit del av den litteratur som finns kring Àmnet samt genomfört kvalitativa intervjuer. I dessa intervjuer har jag valt att lÄta arbetsgivare, lÀrare samt elever fÄ representera samhÀllet. De attityder jag har fÄtt syn pÄ kring invandrarsvenska visar att det, som samhÀllet ser ut idag, finns ett behov av att lÄta uttal vara en del av undervisningen i svenska..

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsvÀxling som pÄgÄr och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, bÄde inom och utanför organisationen, för att undvika en brist pÄ arbetskraft. Vidare vill vi Àven undersöka om den bild teorier framstÀller av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet Àr ocksÄ att se hur vÀl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jÀmförelse med SKL:s bild och dÀrmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsvÀxlingen samt de utmaningar och svÄrigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: VÄra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumÀrkesstrategi för vad som behöver göras.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsvÀxling som pÄgÄr och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, bÄde inom och utanför organisationen, för att undvika en brist pÄ arbetskraft. Vidare vill vi Àven undersöka om den bild teorier framstÀller av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet Àr ocksÄ att se hur vÀl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jÀmförelse med SKL:s bild och dÀrmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsvÀxlingen samt de utmaningar och svÄrigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: VÄra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumÀrkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare ÄtgÀrder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, Swedish Airports and Air Navigation Services). The aim was to study what characterizes an employer of choice and further to examine how well the employees at Luftfartsverket feel that their employer lives up to this image. A quantitative method was applied in the form of a selfdeveloped questionnaire. It was answered by a random sample of employees at Luftfartsverket.The results showed that salary, good leadership, good relations to colleagues and a sense of participation were important factors to be an employer of choice. In the organization at hand good colleagues were the most fulfilled factor whereas good leadership were the least fulfilled factor.

I dagens upplevelsesamhĂ€lle sker en generationsvĂ€xling pĂ„ svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som gĂ„r under benĂ€mningen generation Y, ska ersĂ€tta 40-talisterna som gĂ„r i pension. Arbetsgivare stĂ„r inför en utmaning gĂ€llande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig frĂ„n tidigare generationer. (FĂŒrth, 2008). De har vĂ€xt upp i en tid dĂ„ fokus har flyttats frĂ„n materialistiska vĂ€rden till emotionella sĂ„dana och dĂ€r upplevelser har fĂ„tt en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Det senaste decenniet har konkurrensen pĂ„ arbetsmarknaden ökat ochefterfrĂ„gan pĂ„ talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behĂ„lla sina medarbetare har dĂ€rför fĂ„tt stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) Ă€r en vanlig strategi inom detta som innebĂ€r att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumĂ€rke. Även arbetstagare lĂ€gger större fokus pĂ„ att marknadsföra sig sjĂ€lva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger bĂ„de arbetsgivare och arbetstagare upp förvĂ€ntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frĂ„gan Ă€r hur dessa förvĂ€ntningar infrias?Syftet med denna uppsats Ă€r att visa hur förvĂ€ntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som Ă€r berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förvĂ€ntningar pĂ„verkar relationen mellan parterna.I syfte att svara pĂ„ vĂ„r frĂ„gestĂ€llning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.