Syfte: Det förutspÄs en framtida brist pÄ ingenjörer i Sverige och dÀrmed kan en ökadkonkurrens om denna mÄlgrupp förvÀntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan mÀn och kvinnor samt skillnader beroende pÄstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivÄ. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag övertrÀffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behÄlla personer med önskvÀrda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrÄn vad den specifika mÄlgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: UtgÄngspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp stÀlls vanligen i förhÄllande till Employer of Choice, enönskvÀrd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillÀmpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika lÀndermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, dÀrexempelvis karriÀrmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

För att kunna bli pilot i kommersiell luftfart Àr första steget att utbilda sig. En pilotutbildning mÄste föregÄs av en medicinsk undersökning för att garantera en tillrÀckligt god fysisk hÀlsa hos den blivande piloten. MÄnga utbildare krÀver ocksÄ att en person som vill utbilda sig till pilot genomgÄr en psykologisk lÀmplighetsprövning, i syfte att fÄ en indikation pÄ dennes personliga förutsÀttningar i övrigt för en lyckad utbildning och karriÀr inom pilotyrket. NÀr utbildningen Àr genomförd Àr piloten redo för att se sig om efter arbete men den senaste tidens allmÀnna nedgÄng i flygbranschen har gjort det allt svÄrare för piloter att fÄ anstÀllning. Detta arbete har syftat till att ge en inblick i bakgrunden till den typ av lÀmplighetsprövning som genomförs inför utbildning, hur sÄdana prövningar vÀrderas av arbetsgivare i branschen samt vad som i övrigt enligt arbetsgivare avgör om en pilot Àr aktuell för anstÀllning..

En av de senaste trenderna inom Employer Branding Àr att arbetstagare vill kunna identifierasig med sin arbetsgivare. I ett allt mer hÄrdnande arbetsklimat Àr det viktigt att arbetsgivareförstÄr vad potentiella arbetstagare efterfrÄgar, för att öka förutsÀttningarna att skapalÄngsiktigt hÄllbara relationer och minska risken för ohÀlsa. Studien syftar till att undersökahur ekonomistudenter kan ta stÀllning till huruvida de vill identifiera sig med en potentiellarbetsgivare. Detta genom att se vilka aspekter och vilken typ av information som Àr avgörande för deras stÀllningstagande. För att kunna göra detta har 12 ekonomistudenterintervjuats och studien bygger pÄ socialkonstruktivismens definition av identitet och densenaste forskningen inom Employer Branding.

This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.

Datum: Juni 2011 NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp  Författare: Nathalie Johansson, Michaela Toth och Linda Westin Handledare: Esbjörn Segelod Titel: Belöningssystem- en fallstudie pÄ Volvo CE om vad de anstÀllda anser om företagets förmÄner samt vilka faktorer som motiverar dem. Nyckelord: Belöningssystem, motivation, inre belöningar, yttre belöningar, förmÄner & behovsteorier Problem: Företagen har idag blivit allt mer beroende av sina anstÀllda för att kunna drivas effektivt och överleva pÄ lÄng sikt. Det Àr viktigt att de anstÀllda arbetar mot verksamhetens mÄl men det Àr Àven viktigt att de anstÀllda ser företaget som en attraktiv arbetsgivare, dels för att fÄ behÄlla medarbetare och dels för att kunna rekrytera. För att sÀkerstÀlla att det sker anvÀnder sig företag av belöningssystem. Inom belöningsbegreppet ingÄr olika sorters belöningar som fungerar som verktyg till företagen sÄ att de ska kunna uppfylla sitt syfte. Individer motiveras av olika faktorer vilket gör det komplicerat för företag att veta vilka belöningar som Àr de optimala.

Ett mindre omrÄde i norra Sverige Àr finskt förvaltningsomrÄde. I de fem kommunerna som omfattas gÀller utökade rÀttigheter att anvÀnda finska i kontakt med myndigheter, samt i förskola och ÀldrevÄrd. Eftersom flertalet finsktalande i Sverige bor utanför det befintliga finska förvaltningsomrÄdet gjordes en utredning för att se vilka konsekvenserna skulle bli av ett utökat finskt förvaltningsomrÄde. Det skulle omfatta MÀlardalen, dÀr Eskilstuna Àr en av kommunerna med stor finsk befolkning.I en jÀmförande studie av hur Eskilstuna synliggör sin finsktalande befolkning och hur arbetsgivare ser pÄ finska sprÄket visade sig nÄgra intressanta skillnader. Eskilstuna kommun hade den enda helt finska hemsidan men samtliga undersökta kommuner hade mycket lite finsk nÀrvaro pÄ hemsidan.

I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser pÄ nÀtverk vid rekrytering. För att undersöka Àmnet utvecklades Àven tre forskningsfrÄgor. Hur definierar rekryterare nÀtverk, pÄ vilket sÀtt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nÀtverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nÀtverk vid rekrytering? Dessa frÄgor utgjorde Àven de genomgÄende temana i uppsatsen som formade bÄde intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital pÄ en individuell nivÄ samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv.

Studien behandlar vare sig en stigmatiserad grupp av mÀnniskor i vÄrt samhÀlle med ett brottsregister blir utsatta för diskriminering vid etablering pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att fÄ en insikt i tidigare dömdas möjligheter till anstÀllning ur ett arbetsgivarperspektiv genom att undersöka hur arbetsgivare motiverar utdrag ur belastningsregistret, samt vilka riskbedömningar som ligger till grund för dessa utdrag. För att bli bekanta med problemomrÄdet har vi studerat tidigare forskning kring vÄrt ÀmnesomrÄde som frÀmst berör ökningen av utdragen ur belastningsregistret, vilket har medfört svÄrigheter gÀllande etableringen pÄ arbetsmarknaden. Vi har Àven anvÀnt oss utav tidigare forskning som pÄvisar en social uteslutning bland tidigare dömda, som följd till begrÀnsningen till en eventuell anstÀllning. Studien utgÄr utifrÄn en kvalitativ metodik dÀr vi har intervjuat sex arbetsgivare.

Det Àr vanligt att arbetsgivare missar vikten av att motivera extra anstÀllda. Resultatet av att förbise betydelsen av motivation kan bidra till oengagerad och illojal personal samt ökade kostnader för nyrekrytering. Om arbetsgivaren lÀgger vikt vid att förstÄ vad som motiverar personalen kan arbetsgivaren öka glÀdjen, effektiviteten och dÀrmed lönsamheten i verksamheten.Uppsatsens syfte Àr att belysa extra anstÀlldas motivationsfaktorer och hur viktigt arbetsgivare och arbetstagare anser att motivation Àr.För att bÀttre försöka förstÄ vad som driver en individ, har vi med kvalitativ metod genomfört intervjuer. Vi har intervjuat fyra extra anstÀllda och tvÄ arbetsgivare pÄ tvÄ företag inom branscher dÀr sÄdan anstÀllning Àr vanlig. FrÄgorna har formulerats med öppna svar dÄ vi har varit intresserade av att respondenterna skulle berÀtta fritt.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Sammanfattning I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som strÀcker sig frÄn andra hÀlften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lÄnade frÄn Rolf Torstendahl kan uppsatsen sÀgas röra sig frÄn tiden för ?den organiserade kapitalismen? fram till tiden för ?den participatoriska kapitalismen?.SÀrskilt intresse Àgnas Ät att arbetarskyddslagstiftningen först Är 1963 utvidgades till att ocksÄ omfatta de anstÀllda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrÄn det faktum att politiker inte bara Àr förtroendevalda till uppgift att företrÀda medborgarna, utan ocksÄ Àr arbetsgivare Ät dem som arbetar i det allmÀnnas tjÀnst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av vÀrderingar utgÄr uppsatsen frÄn antagandet att aktörers handlingsutrymme begrÀnsas av olika hinder som uppstÀlls av ?det institutionella arvet?.Den empiriska undersökningen inriktas pÄ riksdagens behandling Ären 1943 till 1963 av frÄgan om huruvida arbetarskyddslagens tillÀmpningsomrÄde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte.

ArbetsrÀtten Àr den del av lagstiftningen som omfattar det rÀttsliga förhÄllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar nÀr arbetsgivaren har rÀtt att avskeda eller sÀga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs pÄ de arbetsrÀttsliga omrÄdena var det fritt för arbetsgivare att sÀga upp eller avskeda de anstÀllda. I lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund mÄste vara uppfyllt för en giltig uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och för avsked krÀvs att arbetstagaren grovt har Äsidosatt sina skyldigheter. En nÀrmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt ÄsidosÀttande innebÀr, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebÀr och nÀr illojalt beteende anses föreligga.

Syftet med vÄr uppsats har varit att fÄ en inblick över vilka skilda synsÀtt olika arbetsgivare har pÄ att anstÀllda privatsurfar pÄ internet under arbetstid. Meningen med den hÀr uppsatsen har alltsÄ varit att försöka fÄ en uppfattning om hur olika arbetsgivare kan stÀlla sig till detta fenomen, sÄledes har vi inte haft nÄgon avsikt att jÀmföra de olika synsÀtten mot varandra.I den teoretiska referensramen har vi bland annat tagit upp fyra olika förhÄllningssÀtt som Ivarsson och Larsson (2010) menar att arbetsgivare kan ha gentemot privat internetsurfande. De Àr: officiellt förbjudet, till synes förbjudet, tillÄtet samt uppmuntrat. Dessa förhÄllningssÀtt har vi haft med oss genom hela arbetsprocessen och de har dÀrför prÀglat hela vÄr uppsats. Bland annat har vi ocksÄ tagit upp teorier kring livspusslet och dess inverkan pÄ detta beteende.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring hur medarbetarna pÄ det undersökta Företaget anvÀnder sig av samt vÀrderar anstÀllningsförmÄner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har Àven undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmÄner pÄverkar deras instÀllning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. VÀrderandet av anstÀllningsförmÄner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkÀter som datainsamlingsmetod. EnkÀten distribuerades till 214 personer pÄ Företaget, och gav en svarsfrekvens pÄ 71,5 %.