I Sverige har invandrade akademiker svÄrare att fÄ ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivÄ och kompetens Àn vad infödda svenskar har. Det har identifierats flera anledningar till detta, allt ifrÄn diskriminering till sprÄkkrav och svÄrigheter att tolka den invandrade akademikerna utlÀndska examen.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka arbetsgivares erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker pÄ sin arbetsplats. Undersökningen har avgrÀnsats till att undersöka arbetsgivare inom arbetsmarknadsprojektet ?Korta vÀgen? i Stockholm genom vilket invandrade akademiker fÄr praktikplatser pÄ svenska arbetsplatser. Vi har genomfört djupintervjuer med sex olika arbetsgivare inom olika branscher i Stockholmsregionen.VÄra resultat visar att arbetsgivarna i vÄr undersökning har övervÀgande positiva erfarenheter av att ta emot invandrade akademiker frÄn Korta vÀgen och att de gÀrna skulle anstÀlla dessa, vilket nÄgra av dem ocksÄ gjort.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

Bakgrund VÄr utgÄngspunkt, att en hÀlsosam livsstil Àr gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebÀr att vi ser hÀlsa som en resurs - hÀlsa kan utnyttjas i positiv bemÀrkelse för att marknadsföra sig sjÀlv.Syfte och frÄgestÀllningar Studien Àmnar skapa insikt i huruvida hÀlsofrÀmjande faktorer efterfrÄgas av arbetsgivare i dagslÀget, om efterfrÄgan kommer att förÀndras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.FrÄgestÀllningarna Àr:- EfterfrÄgar arbetsgivare hÀlsofrÀmjande faktorer vid rekrytering av personal?- PÄ vilket sÀtt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?Metod KartlÀggning av registrerade CV:n upplagda pÄ Arbetsförmedlingens webbplats, insÀnda CV:n till en utlyst tjÀnst samt genomgÄng av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av tvÄ yrkesverksamma rekryterare.Resultat Det rÄder en ojÀmnvikt mellan tillgÄng och efterfrÄgan. Arbetsgivare efterfrÄgade faktorer som berör livsstilen i lÄg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nÀmnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrÀmjande faktorn att lyfta fram av mÀnnen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.Slutsatser Det man vÀljer att lyfta fram i sin livsstil Äterger vilka vÀrderingar/vÀrdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumÀrket.

En utredning om vilken skyldighet arbetstagare har mot sin arbetsgivare under och efter anstÀllningen..

Bakgrund: Vikten av att attrahera rÀtt personal Àr stor dÄ företag söker lÄngsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser lÀggs idag pÄ arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare anvÀnder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelÀmna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor pÄverkan pÄ individens val och agerande. Syfte: Att söka förstÄelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ÀmnesomrÄdet identifierats och intervjuats.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhÀlle. Inom arbetslivet Àr personer som missbrukar alkohol ett problem för sÄvÀl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, frÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv, undersökt under vilka omstÀndigheter en arbetsgivare har saklig grund att sÀga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.Enligt rÄdande anstÀllningsskyddslagstiftning mÄste en arbetsgivare ha saklig grund för att sÀga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsÀgning Àr sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omstÀndigheter i fallet göras, dÀr en intresseavvÀgning mellan parterna ingÄr.Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsÀgning. Detta kommer av det förstÀrkta anstÀllningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstÀrkta anstÀllningsskyddet innebÀr att arbetstagarens misskötsamhet skall stÀllas i förhÄllande till hans sjukdom.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den Ă€nnu mer homogena arbetsgivarkĂ„rens instĂ€llningar till etnisk mĂ„ngfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat pĂ„ journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige sĂ„ kĂ€ndes det intressant att lĂ„ta arbetsgivarna komma till tals och fĂ„ deras syn pĂ„ problemet.SYFTET MED MAGASINET Ă€r att fĂ„ fram en bild av hur arbetsgivare pĂ„ nĂ„gra av de stora redaktionerna i Sverige tĂ€nker och resonerar kring etnisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r inte att jĂ€mföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det Ă€r viktigt med etnisk mĂ„ngfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

Urvalsaxiomet (AC) Àr numera allmÀnt accepterat som ett naturligt fun-dament i mÀngdlÀra. HÀr presenterar vi hur kardinalitet och kardinaltal kande nieras utan AC och visar ett antal klassiska resultat om vad som kan ske imodeller till ZF dÀr AC Àr falsk. Det visar sig dÄ att kardinaltalsaritmetiken,som med urvalsaxiomet Àr trivial, fÄr en potentiellt sett rik struktur.Speciellt presenteras metoden att falsi era AC i sÄ kallade permutations-modeller. Med denna metod visas ett relativt nytt resultat av Shelah ochHalbeisen som visar att det Àr konsistent med ZF att det nns en mÀngdsÄdana att mÀngden av ordnade par med element urUUhar strÀngt mindrekardinalitet Àn mÀngden av oordnade par med element urU..

Under de senaste Ären har det blivit vanligare att arbetsgivare vÀljer att avskeda en arbetstagare istÀllet för att sÀga upp denne. En skillnad mellan dessa tvÄ ÄtgÀrder Àr att vid ett avsked avslutas anstÀllningen omgÄende medan en uppsÀgning följs av en uppsÀgningstid. Den skillnad som Àr av största betydelse för arbetsgivarens val Àr att om arbetstagaren yrkar att uppsÀgningen ska ogiltigförklaras kvarstÄr anstÀllningen tills tvisten Àr löst. Detta gÀller inte vid avsked, dÀr skiljs arbetstagaren frÄn anstÀllningen Àven om denne yrkar att avskedandet ska ogiltigförklaras. AnstÀllningsskyddslagen tillsammans med skadestÄndspraxis ger en arbetsgivare som vÀljer avsked istÀllet för uppsÀgning möjligheten till en ekonomisk besparing..

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning ingÄr det att göra en fördjupning i ett för mig personligen intressant Àmne, men Àven för min arbetsgivare, i detta fall VÀgverket Produktion Drift Norr. Jag har tillsammans med min arbetsgivare valt att titta nÀrmare pÄ hur skyltningen kan effektiviseras samt vad skyltningen kostar under ett projekt. VÀgverket Produktion driver varje sommar ett stort antal VÀg & AnlÀggningsprojekt dÀr en sak som skyltning Àr en stor del för att jobbet ska fungera. En fundering som allt som oftast dyker upp Àr hur skyltningen kan skötas sÄ smidigt som möjligt. Ett annat problem Àr att avgöra vilket pris som ska sÀttas i anbudsskedet för just skyltningen.

Tidigare forskning har visat pÄ ett antal faktorer som motiverar högpotentiella medarbetare, men vad beror motivationsfaktorerna pÄ och varför Àr det sÄ? Hur kan dessa vÀrderingar förstÄs utifrÄn en samhÀllelig kontext och vad betyder det i interaktionen mellan arbetstagare och arbetsgivare? I studien har valet gjorts att utgÄ frÄn fokusomrÄden för att fÄ en öppen ansats till det behandlade Àmnet. För att erhÄlla den förstÄelse som efterstrÀvats har en kvalitativ ansats valts dÀr empiriinsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. I studien har det framkommit att högpotentiella medarbetare sÀtter ett högt vÀrde pÄ att kÀnna betydelsefullhet och att fÄ ta ansvar i sitt arbete samt att kontinuerligt utsÀttas för nya situationer och problem att lösa. För organisationen betyder detta att energi bör lÀggas pÄ att fÄ en givande flexibilitet för sÄvÀl arbetstagare som arbetsgivare och pÄ att det finns en tydlighet i krav och förvÀntningar..

Titel:En attraktiv arbetsgivare - En studie om vad fastighetsmÀklarstudenter attraheras och pÄverkas av vid valet av arbetsgivare.NivÄ:C-uppsats inom Àmnet företagsekonomiFörfattare:Martina Henke & Isabelle RosingHandledare:Sarah PhilipsonDatum:2013 - augustiSyfte:Syftet med studien Àr att undersöka vad fastighetsmÀklarstudenter attraheras och pÄverkas av vid valet av arbetsgivare. Studien ska bidra till att vÀgleda företag att bli en attraktiv arbetsgivare, genom att studera vad fastighetsmÀklarstudenter associerar till dessa.Metod:Studien Àr av kvalitativ art och med grund i vetenskaplig teori inom omrÄdet marknadsföring har intervjufrÄgor till bÄde studenter och fastighetsmÀklarföretag utformats genom en operationalisering. Intervjuerna Àgde rum under maj mÄnad 2013. Intervjuerna har spelats in pÄ band och sedan analyserats för att fÄ fram vad företagen bör satsa pÄ i sin rekrytering för att bli en attraktiv arbetsgivare.Resultat & slutsats:Stora organisationer bör tÀnka pÄ att marknadsföra varför det Àr viktigt att vara del av en stor organisation och vilka fördelar detta kan vara. Det vi mÀrkt i vÄr studie Àr att fastighetsmÀklarstudenter i regel inte tycker detta Àr viktigt.