Sök:

Sökresultat:

1031 Uppsatser om Arbetsgivare och arbetssökande - Sida 24 av 69

SJUKSKÖTERSKEPROFESSIONENS IDENTIFIKATION : Medarbetarskap i professionella organisationer

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

UppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl vid samarbetssvÄrigheter

DÄ anstÀllningsskyddslagen stiftades Är 1974 infördes en bestÀmmelse i lagens 7 § som innebÀr att en uppsÀgning frÄn arbetsgivarens sida mÄste vara sakligt grundad för att vara giltig. Paragrafen Àr den kanske mest betydande i hela anstÀllningsskyddslagen. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omstÀndigheter som kan hÀnföras till arbetstagaren personligen. Det hÀr arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och dÄ frÀmst samarbetssvÄrigheter. Syftet har varit att utreda i vilka situationer en arbetsgivare kan Äberopa samarbetssvÄrigheter som uppsÀgningsgrund.

Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Vad fÄr jag egentligen skriva om min arbetsgivare pÄ facebook och andra sociala medier? : Yttrandefrihet möter Lojalitetsplikt

In today's society the borders between work and leisure blurs out more and more, and just as we might bring our work home, we might as well take our leisure to work with the help of so called smartphones with constant connection to social networks such as facebook and twitter. But what happens when the small talk around the coffee machine in the workplace gets out in public spaces? Instead of complaining to my closest colleague when my boss is acting like a fool or when my workload sky rocketed, I might now instead update my status on facebook with my complaint. But what am I actually allowed to write about my employer? And has the employer any possibility to act legally in respond to what I write?For the younger generation, who more or less is grown up with these social networks, I think this demarcation can be difficult to draw and understand.In this essay I deal with the issue of whether a principle of law, such as the duty of loyalty might collide with my constitutional right to use freedom of speech against my employer..

Sociala medier i marknadsföring : En studie av modebranschen och teknik- och industribranschen

SammanfattningSociala medier va?xer som marknadsfo?ringsverktyg och det a?r enligt forskare ett utma?rkt sa?tt fo?r fo?retag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomfo?rts de senaste a?ren och det finns fortfarande ett stort intresse inom a?mnet. Det vi har valt att underso?ka a?r hur fo?retag idag anva?nder sig av sociala medier i sitt marknadsfo?ringsarbete, vi har a?ven valt att ja?mfo?ra tva? olika branscher fo?r att uto?ka kunskapen inom det redan utforskade omra?det.

Belöning och lojalitet : En studie av vinstandelsstiftelsen Oktogonen

Syftet med denna uppsats Àr att studera om Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen ger upphov till motiverade anstÀllda samt om Oktogonen och bankens lÄga personalomsÀttning har ett samband. Studien bygger pÄ en fallstudie. Datainsamling har skett genom frÀmst intervjuer och tidigare forskning i form av böcker och artiklar. Resultatet har visat att viktiga faktorer för att uppnÄ en lÄg personalomsÀttning inom banken bland annat Àr en decentraliserad organisation samt att anstÀllda kÀnner en trygghet till sin arbetsgivare. Oktogonen pÄverkar i begrÀnsad utstrÀckning, dock frÀmst Àldre medarbetares rörlighet..

Intensivv?rdssjuksk?terskors sederingshantering ? nya strategier och ?kande krav

Bakgrund: Sederande l?kemedel anv?nds vanligtvis f?r att ?ka patientkomfort och tolerans av respiratorbehandlingen samt f?r att minska patientens oro och agitation. Sederingsstrategier inom intensivv?rd f?r respiratorbehandlade patienter, s?som analgosedering och dagliga avbrott i sederingen, har visat sig minska tiden i respirator och p? intensivv?rdsavdelningen samt minska risken f?r ventilatorassocierad pneumoni och andra komplikationer. Intensivv?rdssjuksk?terskans roll i bed?mningen och hanteringen av sedering hos respiratorbehandlade patienter ?r central.

Skapa normalmappade objekt till OGRE-baserad grafik

Som del av ett examensarbete pÄ 10 högskolepoÀng, dÀr varje poÀng motsvarar en vecka. Den hÀr rapporten gÄr igenom hur viktigt det Àr med ett planlagt arbete och bra kommunikation innan ett pÄbörjat arbete. Rapporten gÄr Àven igenom vÄra misslyckanden och lÀrdomar dÄ vi arbetade gentemot ett utvecklingsprojekt: de behövde grafiskt innehÄll till deras boids baserade strategispel i OGRE. Redan i början stötte vi pÄ problem och vÄra arbetsgivare i UmeÄ ville att vi skulle göra nÄgot annat Àn vad vi kommit överens om. Vi har anvÀnt oss av nya program för att lÀra oss att generera normalmapps som kan anvÀndas i spel.

RÄn och krishantering inom detaljhandeln : Upplevelser hos individer som drabbats pÄ arbetsplatsen

RÄn ökar i samhÀllet och dÀrmed kommer behovet av krishantering att öka. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka förstÄ den drabbades upplevelse under ett rÄn pÄ sin arbetsplats och hur de upplever krishanterings­hjÀlpen. Fyra bandade intervjuer genomfördes ute pÄ del­ta­garnas arbetsplatser. Deltagarnas berÀttelser och upplevelser under rÄnet beskrivs i intervjuerna. Samtliga deltagare upplever att de fÄtt ett mycket bra krisstöd och sÀger sig ha ÄterhÀmtat sig vÀl efter rÄnet.

Employer branding i Kina : ? Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?

Kurs/nivÄ: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivÄ, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsÀttning för att lyckas Àr att rÀtt personal driver företaget framÄt. VÀsterlÀndska företag upplever att kompetensen Àr svÄr att finna och behÄlla inom kunskapsbaserade tjÀnster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding Àr ett vedertaget begrepp i vÀstvÀrlden som hjÀlper företag att attrahera personal, forskningen Àr inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behÄlla kompetent personal pÄ plats i landet.

Inte bara hel och ren! : Arbetsgivares syn pÄ estetiska kompetenskrav i serviceyrken.

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

L?rarnas arbete med konflikthantering p? fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Offentlig sektor och employer brand - Hur attraherar och behÄller man arbetskraft inom offentlig sektor?

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i VÀstra Götalandsregionen undersöka högre tjÀnstemÀns, tankar och upplevelser gÀllande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anstÀllningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare omrÄden att arbeta med gÀllande att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) sÄ har forskning kring employer brand ofta fokuserat pÄ nÀringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?HÀr finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anstÀlla kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att Àven denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Morfologisk variation hos skrubbskÀdda (Platichthys flesus) : finns det en koppling till ekologi?

Fiskars morfologi, det vill sÀga dess utseende och form, kan variera beroende pÄ hur de utvecklas och fortplantar sig. Morfometriska analyser anvÀnds för olika typer av studier dÄ det ger information om grupper av individer med samma reproduktions-takt, tillvÀxt och överlevnad samt fenotypiska grupper. SkrubbskÀdda, Platichthys flesus, delas in i tvÄ olika lektyper; utsjölekande och kustlekande, dÀr de utsjöle-kande lÀgger pelagiska Àgg och de kustlekande lÀgger demersala Àgg. Morfomet-riska analyser kan vara en bra metod att skilja dessa lektyper Ät i förvaltningen. I denna studie fotograferades skrubbskÀddor och morfometriska analyser utfördes i samarbete med BONUS-INSPIRE för att avgöra om dessa tvÄ lektyper skiljer sig Ät i morfologi.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->