Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Det är viktigt att den sekretessklassade information Luleå kommuns förvaltningar hanterar inte blir tillgänglig för obehöriga vid informationsutbyte med andra myndigheter, eftersom både enskilda individer och kommunen kan ta skada av det. Med detta som bakgrund har kommunen planer på att installera ett datasystem som ska hjälpa till att skydda informationen från obehöriga. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka förutsättningar personalen vid Socialförvaltningen har att skydda sekretessklassade uppgifter i dagsläget. Frågeställningar som ska besvaras är: Hur skyddas information från obehöriga? Vilka juridiska krav finns på skyddet? Hur väl är rutiner anpassade efter verksamheten? Hur bör implementeringen av systemet vara för att personalen ska använda det? Resultaten visar att personalen vid Socialförvaltningen hade goda kunskaper om hur sekretessklassad information ska skyddas från obehöriga.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ? Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?? och dels ?Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ? Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?? och dels ?Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift.

Bakgrund:Partnervåld, i synnerhet mäns våld mot kvinnor, har genererat stor uppmärksamhet i Sverige och på senare år har även kvinnors våld mot män uppmärksammats. Forskningen är oenig beträffande män och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervåld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelåg vid partnervåld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av våld, missbruk och psykisk ohälsa hos misstänkta män och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohälsa hos målsägande män och kvinnor.Metod:Sextioåtta polisanmälda ärenden av partnervåld i Västra Götalands län undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Rapporteringssystem på företag fungerar som underlag för budgetplanering, framtida investeringar och översikt över slutförd produktion. Det är även ett bra hjälpmedel för företag som har realiserat olika kvalitetssystem för att säkra och förbättra kvaliteten. Rutinerna för rapporteringen måste ske med hög precision för att undvika att felaktiga uppgifter läggs in. Sådana felaktiga uppgifter kan ge upphov till att underlaget i rapporteringssystemet blir missvisande för företagets framtida planering. Ifö Sanitär AB är företaget som har granskats i denna rapports undersökning för att identifiera vilka orsaker som ligger till grund för differenserna i rapporteringssystemet.

I och med att fler och fler datasystem används som informationsbärare inom hälso- och sjukvården, blir verksamheterna också sårbara på ett sätt som de inte varit tidigare.Hoten mot informationsförsörjningen kan vara både interna och externa. Exempel på interna hot är de egna medarbetarnas brist på säkerhetstänkande och externa hot kan vara virusangrepp och hackers, men också strömavbrott eller andra kommunikationsavbrott.Rapporten är en kartläggning av och en kunskapsinventering av reservrutiner i Landstinget Kronoberg.Under april och maj 2007 skickade vi ut en webbenkät till ett urval av medarbetare vid de båda driftenheterna. 200 användare valdes slumpvis ut, 50 stycken från vardera yrkeskategorin läkarsekreterare, läkare, undersköterskor och sjuksköterskor.Svarsfrekvensen blev 50 %.Vi har i rapporten kommit fram till att de tillfrågade medarbetarna tycker att reservrutiner är viktigt, men långt från alla vet inte vad reservrutiner är eller hur de arbetats fram. Det har framkommit att många anser att journaluppgifter inte förs in rätt i den datoriserade journalen efter ett driftstopp, då reservrutiner använts. P.g.a.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Elitidrottsföreningarna i Sverige blir allt större och många av dessa omsätter mångmiljonbelopp, vilket ställer krav på bättre styrning inom föreningarna. De flesta elitidrottsföreningar är ideella och många upplever att det är svårt att styra ideella organisationer. En modell för styrning som tillämpats flitigt, främst inom den tillverkande industrin, är processtyrning. Processtyrning syftar till att uppnå högre kundvärde i det som verksamheten producerar genom effektivare resursanvändning. Hur processtyrning tillämpas inom ideella föreningar i Sverige är relativt outforskat.

Bakgrund: När musen började användas på 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. På den tiden var det tangentbordet som användes för att ?tala? med datorn. Idag är det musen som styr funktionerna och vi är vana vid att klicka oss hit och dit. Användaren har blivit så beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

EDI är en förkortning för Electronic Data Interchange, vilket på svenska kan översättas till elektronisk datautväxling. Med detta avses överföring av strukturerat data, genom överenskommen meddelandestandard, på elektronisk väg från en datamaskin till en annan. EDI används främst till att förenkla handeln mellan kunder och leverantörer. Av denna anledning såg Sandvik Coromant ett intresse i att undersöka vilka fördelar som kunde erhållas hos företaget vid ett införande av EDI mot företagets leverantörer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om Sandvik Coromant bör införa EDI mot sina leverantörer.

Bakgrund: Kommuner och offentliga organisationer har politiska mål som inte nödvändigtvis ärknutna till verksamheten. Kostnadsreduceringar och målbudgetar är några av de framstående ochprioriterade målen i en kommunal sektor. Därav är de beslut om tas i kommunen inte alltid de bästaför verksamheten utan de beslut som fattas ligger mer i linje med de politiska målen (Roos et al,2004). I Växjö kommun ville man göra en stor kostnadsbesparing genom en omorganisering.Storköket på Älgvägen i Växjö kommun är ett av de större produktionsköken som har upplevtdistributionsproblem på grund av omorganiseringen. Det är bland annat problem somkomplikationer i storkökets datasystem, begränsningar i produktionskapaciteten samtproblemområden i paketerings- och etiketteringsaktiviteterna.

I dagsläget ligger oftast fokus för datasäkerhet hos de flesta företag och organisationer på att skydda gränsen mellan det egna interna datanätverket och det yttre publika. Detta kan leda till att skyddet på insidan försummas och öppna upp möjligheter för olika typer av obehörig användning.Företag X har ett stort datanätverk med behov av skydd på insidan. Detta beror på att fysisk tillgång till nätverket är svår att begränsa på grund av att det till största del är placerat i öppna miljöer. Detta examensarbete behandlar en implementation av standarden 802.1x hos detta företag. 802.1x gör det möjligt att begränsa användandet av datanätverket baserat på vilka premisser ändutrustningen verifierar sig med.

Examensarbete G3 i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Logistik, FE3583,VT 08.Författare: Stefan Knutsson, Linda Nilsdotter, Martin Svensson.Handledare: Helena ForslundFöretagets kontaktperson: Lars WoxnerydTitel: Södra - En studie om koldioxidutsläpp från externa transporterBakgrund: En mycket aktuell diskussion i dagens samhälle är klimathotet och människans negativa påverkan på miljön. De växande kraven på miljöarbete i företag gör att de ständigt måste utvecklas. Södra Timber har idag en uppskattad siffra på dryga 13 000 ton koldioxid som släpps ut vid distributionen av sågade trävaror. En siffra som i nuläget inte är helt tillförlitlig då schablonerna och beräkningarna är föråldrade.Syfte: Studien syftar till att kartlägga Södra Timbers koldioxidutsläpp vid kundtransporter genom att använda sig av en bättre beräkningsmetod som uppsatsen skall arbeta fram. Studien syftar också till att identifiera möjligheter till förändringar i distributionen med hänseende till koldioxidutsläpp och ekonomi.Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att endast behandla transporter som sker från sågverken i Långasjö och Mönsterås.Metod: Uppsatsen inleds med fördjupade teoretiska studier för att möjliggöra analys av det empiriska materialet.