PurposeThe purpose of this paper is to assess whether the overreaction found in ?Does the Stock Market Overreact?? by DeBondt and Thaler still persists today, and by equivalence test if a trading strategy based upon these assumptions would generate abnormal returns. MethodThe research has been carried out by studies of the stocks that for a prior period of one year has over or underperformed their benchmark. The stocks used in my study are all part of S&P500 index, and the period of study runs from three to five overlapping years over the last twenty years. ResultsMy tests indicate that the type of overreaction proposed by DeBondt & Thaler still is present, at least considering the stocks that during the formation period were winners..

Denna uppsats syfte är att undersöka hur en organisation med en hög grad av opåtaglighet i produkterbjudandet och långa kommunikationskedjor kan utveckla sitt organisationsvarumärke som en strategisk resurs. Vi tog vår utgångspunkt i Kapferers identitetsprisma och har sedan utvecklat och problematiserat detta. Snart såg vi att organisationen inte har någon absolut kontroll över sitt varumärke, utan endast indirekt kan påverka vissa aspekter. För att få en fullständig beskrivning av alla organisationsvarumärkets påverkansfaktorer, och därigenom beskriva dess identitet, skulle man behöva ta sin utgångspunkt i varje intressents personlighet och identitet, för att sedan följa deras samspel med varumärket. Då detta inte skulle vara i linje med vårt syfte har vi utgått ifrån serviceorganisationens perspektiv och beskrivit hur den kan utveckla sin kommunikation i syfte att ta kontroll över sitt organisationsvarumärke, genom att sända ut ett konsekvent budskap och därigenom parera desinformation.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste årtiondena blivit så cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i många avseenden inte längre betraktas som en produkt av det mänskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mänskligheten inte längre kan hoppas på något bättre än det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillväxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhållande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgår vi ifrån uppfattningen att den liberal-kapitalistiska världsbilden, liksom alla andra världsbilder, är en kognitiv konstruktion.Vårt syfte är att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna världsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhälleliga bakgrunden till det rådande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna världsbilds legitimitet och parametrar.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver Anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.

This qualitative research is a contribution to the ongoing debate among marketing researchers regarding if there is a dominant paradigm and viewpoint of marketing and which one is the most appropriate. In this study current views of marketing are identified and then compared against the older Goods-Dominant Logic of Marketing and Vargos? and Luschs? alternative Service-Dominant Logic of Marketing. The trends that have been observed are situated in the framework of Thomas S. Kuhn?s philosophy of science.

Vår studie syftar till att undersöka om det historiskt har gått att erhålla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och Bästa företagen. Vi kommer därigenom indirekt även att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier är att investeraren ska få högre avkastning genom att utnyttja felprissättningar på marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan därmed ses som ett verktyg för att öka förståelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstå hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer således inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att därefter närmare gå in på hypotesen om effektiva marknader, teorier om Anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi då samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Vår studie syftar till att undersöka om det historiskt har gått att erhålla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och Bästa företagen. Vi kommer därigenom indirekt även att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier är att investeraren ska få högre avkastning genom att utnyttja felprissättningar på marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan därmed ses som ett verktyg för att öka förståelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstå hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer således inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att därefter närmare gå in på hypotesen om effektiva marknader, teorier om Anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi då samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om några månadseffekter förekommer på den svenska obligationsmarknaden samt om denna effekt påverkas av konjunktursvängningarna. På så sätt hoppas vi kunna framlägga ytterligare forskning som bidrar till debatten om den sedan länge omdiskuterade effektiva marknadshypotesen. Utgångspunkten i denna uppsats är den kvantitativa metodansatsen, rättare sagt multipel regressionsanalys och dess hypotestester. Utifrån de empiriska resultaten kan vi fastställa att de undersökta statsobligationerna visar högre avkastning i oktober förutsatt att det råder lågkonjunktur. När endast månadseffekten undersöks (utan hänsyn till lågkonjunktur) visar endast de tvååriga statsobligationerna på en signifikant överavkastning i april och juni.

Sammanfattning Uppsatsens titel: The accruals anomaly in SwedenSeminariedatum: 2007-06-04Kurs: Corporate Finance - Master Thesis BUS860, D-nivå, 10 poängFörfattare: Hedda Giaever, Tobias GabrielssonHandledare: Maria GårdängenFem nyckelord: Accruals, Anomalier, Hedge, Överavkastning, IrrationalitetSyfte: Undersöka om investerare på den svenska marknaden tar hänsyn till att accrualskomponenten av företags vinster säger mindre om framtidig vinst jämfört med kassaflödeskomponenten.Metod: Vi använder pool data för att undersöka de prediktiva värdena hos företagsresultatets olika komponenter. Ett Mishkintest på paneldata används för att undersöka om investerare tar hänsyn till de olika prediktiva värdena hos kassaflöde och ?accruals?. Vi använder slutligen hedge portföljer för att kvantifiera våra resultat. Teoretiska perspektiv: Effektiva marknads hypotesen, Hypotesen om rationella förväntningar.Empiri: Poster från balansräkning samt avkastningsdata är hämtad från Thomson Datastream.Resultat: Accrualskomponenten av ett företags vinster säger mindre om framtida vinster jämfört med kassaflödet från den löpande verksamheten.

Vid användning av metoden contingent valuation erhålls ofta olika resultat beroende på sättet respondenterna frågas på. Tidigare studier har visat att binära frågor leder till en högre estimering av betalningsviljan än öppna frågor, samt att skillnaden mellan dem är lägre vid användning av privata varor än vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning är ett steg för att förbättra förståelsen inom detta område. Syftet är att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, härledda från uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant åt då man använder sig av öppna och binära frågor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, där de binära svaren är justerade från Anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant åt för sju av uppsatsens varor.

Vår undersökning har kommit fram till att det existerar vissa anomalimönster på Stockholms fondbörs under åren 1980-2002. Vi har kunnat konstatera att aktieavkastningarna i regel har varit högre i början av året jämfört med sista delen av året. Vi har även observerat en förändring samt mer tydliga anomalimönster under 1990-talet. Detta påvisas både i vår studie av 15-15 månadsavkastningar samt i vår studie av kalendermånadsavkastningar. Vi konstaterar att januarieffekten fortfarande är stark under 1990-talet samt att effekten även håller i sig in i februari månad.

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller AnomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.