Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.FrÄgestÀllningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anstÀllda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som Àr relativt liten med fÄ arbetsgrupper. Arbetet Àr mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide dÀr resultatet delades in olika teman.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Vi har i vÄr uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport frÄn Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begrÀnsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i lÀroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lÀrande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsÀttningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser pÄ ovanstÄende och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. VÄrt insamlade datamaterial analyserades med hjÀlp av vÄr teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-Äringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.

This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with AntonovskyÂŽs salutogenetic perspective, in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle.

Patienter med annan kulturell bakgrund Àr sÄrbara pÄ grund av bristande kunskaper i det nya landets sprÄk vilket leder till kommunikationssvÄrigheter. Inte bara i Sverige utan i hela vÀrlden Àr kommunikationsbarriÀrer den vanligaste barriÀren mellan en sjuksköterska och denna patientgrupp. Bakgrund: Kommunikation har grundlÀggande betydelse för kvalitén av omvÄrdnad inom patientvÄrden. En sjuksköterska ska vara medveten om att sprÄkbarriÀrer spelar en viktig roll i patienters vÄrdvistelse samt kan vara ett hinder nÀr dessa patienter söker sjukvÄrd. Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan patient med annan etnicitet och sjuksköterska, ur ett patientperspektiv.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med studien Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar att barngruppens storlek och sammansÀttning har betydelse för planeringen och arbetet mot lÀroplansmÄlen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar att relationerna inom gruppen pÄverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltÀthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att fÄ en inblick i hur barngruppens storlek och sammansÀttningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollÀrarnas möjligheter att arbeta mot mÄlen. Detta Àr intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn handlar om hur förskollÀrarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssÀtt samt deras arbetsmiljö. FrÄgorna handlar ocksÄ om hur förskollÀrarna uppfattar att gruppsammansÀttningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

I Sverige Àr demens den fjÀrde största sjukdomen och i vÀrlden förvÀntas nÀstan en fördubbling av incidensen ske till Är 2030. Det Àr dÀrför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som Àr effektiva pÄ denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hÀlsofrÀmjande effekter i vÄrden av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes dÀr tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvÄrden visar pÄ positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmÄga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbÀttrad nutrition hos dessa individer.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

Syftet med detta arbete Àr att redogöra för hur pedagoger ser pÄ barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger frÄn olika förskolor. I vÄr analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvÄrden och annan vÄrdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen sÄvÀl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvÄrden och annan vÄrdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dÄlig kontroll av arbetssituationen och svÄrigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en pÄtaglig kÀnsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundlÀggande behovet av att fÄ egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvÄrdnad.