BÄde entreprenörskap och invandring har ökat kraftigt i Sverige, sÄvÀl som globalt. Idag finns det över en miljon bolag i Sverige dÀr enmansföretag (74,8%) och mikroföretag (21,7%) utgör den största delen. Detta ger en klar syn över att det svenska nÀringslivet domineras frÀmst av mindre företag. Bakom mÄnga av dessa mindre företag stÄr individer med utlÀndsk bakgrund. Under 2010 talades det om att var sjunde företag som startas i Sverige, drivs av en individ med rötter frÄn en annan del av vÀrlden.En av de viktigaste drivkrafterna för ett lands ekonomiska tillvÀxt Àr företag, vilket Àr en stor anledning till att fokus ligger pÄ hur dessa vÀljer att finansiera sin verksamhet.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket Àr en del av omrÄdet informationssÀkerhet. Informationsklassning innebÀr att information delas in i olika nivÄer beroende pÄ hur vÀrdefull den Àr för en verksamhet. UtifrÄn en informationsklassning vÀljs sedan lÀmplig skyddsÄtgÀrd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel dÄ lÀmplig skyddsÄtgÀrd innebÀr att skyddet varken Àr för högt eller för lÄgt. De sÀkerhetskrav som verksamheter bör beakta Àr, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgÀnglighet.Arbetets problem har gÄtt ut pÄ att fÄ en inblick i vilka informationsklasser som anvÀnds ute i verksamheter för de tre informationssÀkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgÀnglighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsomrÄden.Resultatet och analysen tyder pÄ att det vanligaste sÀttet att klassa information pÄ Àr genom att benÀmna klasserna för sekretess, riktighet och tillgÀnglighet med siffror frÄn ett till tre.

MÄnga idrottsföreningar befinner sig idag i ekonomisk kris och detta problem uppstÄr pÄ grund av mÄnga olika faktorer. Vi har studerat en specifik klubb i Damallsvenskan som i nulÀget befinner sig i en ekonomisk kris och lÀget Àr allvarligt. DÀrför har vi valt att studera vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat den ideella föreningens situation och vad de kan göra för att inte hamna i liknande situationen igen. Vi har Àven valt att studera ledningens agerande av problemet dÄ deras inverkan har stor betydelse. För att fÄ fram vÄr slutsats har vi gjort personliga intervjuer med personer som Àr insatta i föreningens verksamhet och dÀrmed fÄtt ett kvalitativt resultat.

PĂ„ uppdrag av vikarieförmedlingen pĂ„ Barn- och utbildnings förvaltningen i LuleĂ„ kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag pĂ„ lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jĂ€mförde SkellefteĂ„s vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar pĂ„ tvĂ„ frĂ„gor: 1)Vilka Ă€r problemen pĂ„ vikarieförmedlingen pĂ„ Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är decentralisering lösning pĂ„ problemet? Metoden Ă€r kvalitativ och utgörs av intervjuer för att pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt belysa de inblandades syn pĂ„ organisationen.

Patienter frÄn andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar frÄn Ären 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation pÄverkar relationen och handlingar: nÀrstÄendes medverkan Àr en tillgÄng men Àven ett hinder: försöka förstÄ patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vÄrd Àr svÄrt: kunskap och utbildning Àr viktigt för en ökad förstÄelse: arbetet Àr krÀvande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter frÄn andra kulturer var utvecklande och givande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global sjÀlvkÀnsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. MedelÄldern var 18.13 Är (SD = .43). Tre hypoteser anvÀndes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre sjÀlvkÀnsla Àn deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var sjÀlvrapport dÀr Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) anvÀndes.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag pÄ en förskola Àr inte den andra lik och inte minst pedagogers syn pÄ utevistelse skiljer sig Ät. Studien har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad anser pedagogerna Àr positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur anvÀnder pedagogerna sin nÀrmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom omrÄdet visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför nÄgot till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer frÄn semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger pÄ tre olika förskolor i olika kommuner.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Problematiskt substansbruk av alkohol och narkotika utg?r en risk f?r ungdomars utveckling. Forskning har funnit att f?r?ldrar-barnrelation och hemmilj?n ?r betydelsefull i f?rst?elsen av problematiskt substansbruk. Dock ?r forskningen ofullst?ndig eftersom studier mestadels har genomf?rts p? kliniska grupper, och k?nsskillnader s?llan tas i beaktning.

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.