Denna uppsats handlar om ramavtal inom offentlig upphandling som innehÄller samtliga villkor för framtida kontraktstilldelning. Uppsatsens frÄgestÀllningar fokuserar pÄ hur kontraktstilldelning, sÄ kallade avrop, ska göras utifrÄn denna typ av ramavtal.Idén till uppsatsen Àr sprungen ur kontakt med praktiskt verksamma upphandlare vilka gett utryck för att rÀttslÀget kring detta Àmne Àr relativt outrett samt att klargöranden pÄ detta omrÄde Àr av stort intresse.Avrop ska göras genom rangordning eller enligt en sÄ kallad annan fördelningsnyckel. I uppsatsen gör jag ett försök att reda ut vad dessa begrepp har för innebörd och vad som skiljer dem frÄn varandra. HuvudföremÄlet för uppsatsen Àr begreppet annan fördelningsnyckel och i syfte att utreda rÀttslÀget kring begreppet har jag redogjort för, och analyserat, ett antal rÀttsfall dÀr denna avropsmodell har tillÀmpats.Jag har bland annat dragit följande slutsatser: Rangordning Àr en numrerad, hierarkisk numrerad leverantörslista och andra fördelningsnycklar Àr alla typer av formuleringar som inte utgör rangordningar. Det Àr tillÄtet att anvÀnda andra fördelningsnycklar Àn rangordning i ramavtal med alla villkor faststÀllda och det finns Àven ett behov, pga.

Syftet med forskningsarbetet var att forma en bild kring fritidspedagogers instÀllning till datorspel samt genom tidigare forskning argumentera för olika lÀrandepotentialer, som datorspel kan bidra med i fritidsverksamheten. Det första som gjordes var en enkÀtstudie, som skickades ut till samtliga fritidshem i tvÄ kommuner, nÄgonstans i norra Sverige. DÀrefter gjordes ett urval av fem fritidspedagoger som medverkade i vÄr kvalitativa intervjustudie. Resultatet visade pÄ att det var fÄ fritidspedagoger, som sjÀlva spelade datorspel. Samtliga av dessa hade dock erfarenheter kring anvÀndandet av datorspel i verksamheten.

Destilleri, saluhall och destilleri.Arkitketurskolans verksamhet ska flytta och uppgiften var att rita om nuvarande arkitekturskolan till Kontor, bostÀder och offentliga/kommersiella verksamheter i gatauplan. MÄlet med projektet har varit att öppna upp den befintliga bygganden och fÄ in en mer offentlig, öppen verksamhet i gatuplan. Byggnaden rymmer efter ombyggnad en saluhall som tar upp största delen av gatuplanet. Gatuplanets utfackningsvÀggar byts ut mot glaspartier som öppnar upp fasaden runt om hela kvarteret. Saluhallen verkar tillsammans med ett eget destilleri för brÀnnvinstillverkning och ett bageri för knÀckebrödstillverkning. PÄ kvarterets innergÄrd och tak finns Äkermark dÀr det odlas rÄg som förÀdlas pÄ plats till brÀnnvin och knÀckebröd..

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med demenssjukdom.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka som fÄr representera de tysksprÄkiga lÀndernas befolkning i nÄgra lÀromedel i tyska. Undersökningen fokuserar pÄ hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell lÀggning skildras i lÀroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, frÀmst rörande lÀromedelsanalys, med inriktning pÄ de valda aspekterna. Med hjÀlp av textanalys har jag undersökt fyra olika lÀroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer fÄ skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet Àn tysk i de granskade lÀroböckerna, ingen med annan sexuell lÀggning Àn heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt.

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kĂ€nda verksamhetsomrĂ„den. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna bĂ„de för att vi sjĂ€lva vill fĂ„ ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiĂ€ra resurs Ă€r organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig Ă„t betrĂ€ffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive VĂ€sterbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger pĂ„ har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till Ă€r att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant frĂ„n varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt faststĂ€llda direktiv skulle kunna kompetenssĂ€kra insatsgruppernas verksamhet..

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

I den hĂ€r studien undersöks hur ett par förskollĂ€rare och en specialpedagog anvĂ€nder sig av resultatet av TRAS för att designa sin verksamhet. Jag har Ă€ven undersökt hur resultatet av TRAS pĂ„verkar den pedagogiska miljön i verksamheten samt hur förskollĂ€rare och specialpedagoger ser pĂ„ arbetet med TRAS. För att genomföra studien och samla information har jag anvĂ€nt mig av en kvalitativ ansats med strukturerade intervjufrĂ„gor i mötet med förskollĂ€rare och specialpedagoger. FörskollĂ€rarna Ă€r eniga om att det Ă€r viktigt att utveckla sin verksamhet och de tar hjĂ€lp av TRAS- materialet för att kunna genomföra detta. Även om enstaka av de tillfrĂ„gade förskollĂ€rarna Ă€r kluvna till TRAS- materialet sĂ„ anser de att materialet Ă€r bra att anvĂ€nda i verksamheten.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhÄllit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan Àn sina klasskamrater. Elva elever pÄ olika nationella program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn pÄ PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jÀmförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhÄllit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

I samband med dagens lÄgkonjunktur, ökade globalisering samt en ökandekonkurrensmarknad tillkommer en ökad komplexitet av verksamheter. Det Àr Àven viktigt för dagens verksamheter att öka sina resurser och minska sina kostnader samtidigt som de skall öka sina vinster. För att motverka komplexiteten och maximera vinsten behövs nya, fler och innovativa IT-lösningar. AnvÀndning av ett arkitektuellt ramverk som Zachmans kan vara till fördel i en verksamhet, dock Àr det en investering som i sig kan vara kostsam ochtidskrÀvande, det Àr dÀrmed viktigt för verksamhetens ledning och medarbetare att försöka tÀnka lÄngsiktigt istÀllet för kortsiktigt och se till hur en anvÀndning av ramverket kan vara till nytta för verksamheten. Efter en teoriinsamling och intervjuer med experter pÄ omrÄdet, gÄrdet att konstatera att trots vissa kritiska stÀllningstaganden mot ramverket Zachman, har en anvÀndning av ramverket ÀndÄ full kapacitet att pÄverka ekonomin i en verksamhet.

Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten pÄverkas av de val som ledaren gör. Det Àr ocksÄ ledaren som har makten att bestÀmma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, Àven om det finns mÄnga andra faktorer som kan pÄverka styrningen av företaget.Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de pÄverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan pÄ styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt Àmnet med hjÀlp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat pÄ fyra olika företag och deras verkstÀllande direktörer, nÀmligen FastighetsmÀklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmÀklare.Vi kan utifrÄn vÄr undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor pÄverkan och inflytande vad gÀller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som prÀglar deras verksamhet och vi kan se bÄde likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ hur arbetsgrupperna inom verksamheten upplever och hanterar problem inom arbetsplatsen, som rör samarbetet kollegor emellan.FrÄgestÀllningar: 1) Hur hanteras uppkomna konflikter mellan anstÀllda? 2) Vilken typ av konflikter förkommer inom arbetsgruppen? 3) Kan vissa konflikter förebyggas organisatoriskt?Metod och material: Kvalitativ metod och intervjustudie.Vi har gjort en kvalitativ studie i en verksamhet som jobbar med ungdomar. En verksamhet som Àr relativt liten med fÄ arbetsgrupper. Arbetet Àr mycket individuellt och det finns en bred och varierande akademisk bakgrund bland personalen. Empirin har tagits fram genom en halvstrukturerad intervjuguide dÀr resultatet delades in olika teman.

Det blir allt mer vanligt att organisationer och företag involverar de anstÀllda nÀr en verksamhet ska förbÀttras och utvecklas. I ett ?expansivt lÀrande?-perspektiv kan verksamheten - genom den kollektivt samlade kunskapen - finna nya lÀrande- och utvecklingsmöjligheter. HÀlso- och sjukvÄrden Àr inget undantag och ett omrÄde som blivit mer uppmÀrksammat de sista decennierna Àr sÄrvÄrden. Syftet med min studie har dÀrför varit att studera de lÀrande- och utvecklingsmöjligheter som kan uppstÄ inom distriktssköterskans verksamhet med fokus pÄ sÄrvÄrd.

Vi har i vÄr uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet kan se ut. I en rapport frÄn Skolverket (2000) framkommer det att förskoleklassen ofta ryms i klassrumsliknande miljöer som kan begrÀnsa utrymmet för lek och rörelse. Detta, i relation till vad som betonas i lÀroplanen för förskoleklassens verksamhet; lek och lustfyllt lÀrande, gjorde att vi blev intresserade av att undersöka vilka förutsÀttningar det finns för lek i förskoleklassens inomhusmiljö, vilken betydelse pedagogen anser att leken har i verksamheten samt vilket syfte de anser att verksamheten har. Vi har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur sju pedagoger i olika förskoleklasser ser pÄ ovanstÄende och som komplement till intervjuerna gjorde vi observationer i samtliga förskoleklassers inomhusmiljöer. VÄrt insamlade datamaterial analyserades med hjÀlp av vÄr teoretiska bas; betydelsen av lek för 6-Äringen samt inomhusmiljöns betydelse för lek och utveckling.