SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriÀrvÀgledare inom universitet/högskola förhÄller sig till begreppet breddad rekrytering.Uppsatsen ville ocksÄ visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet anvÀnder sig av studie- och karriÀrvÀgledning för detta ÀndamÄl.Metoden var kvalitativ och resultaten byggde pÄ intervjuer av tio studievÀgledare fördelade pÄ en högskola och ett universitet, samt tvÄ personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering pÄ dessa lÀrosÀten. Det som framkom Àr att studievÀgledarna överlag anser att breddad rekrytering Àr en viktig uppgift som ingÄr i deras yrkesverksamhet, vidare att vÀgledningen Àr mer psykologiskt Àn socialt inriktad, pÄ sÄ sÀtt att vÀgledarna fokuserar mer pÄ psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, vÀrderingar och förmÄgor snarare Àn den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtÀnkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tÀnkande. Högskolan/ universitetet anser att studievÀgledning Àr en viktig verksamhet och anvÀnder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vÀgledning Àr och kan anvÀndas till kÀnns delvis outvecklad.En framtidsvision Àr att vÀgledning har mer av samhÀllsförbÀttrande karaktÀr. VÀgledaren skulle dÄ vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: GrÀnsöverskridande val.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ eventuella skillnader i Alfombra Rojas sÀtt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jÀmfört med i Spanien, och om möjligt fÄ en uppfattning om vad eventuella skillnader beror pÄ. För att uppnÄ detta granskar och jÀmför jag texternas innehÄll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har Àven anvÀnt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n pÄ Alfombra Roja och byrÄchefen pÄ Zon ReklambyrÄ.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem Àr att innehÄllet och syftet med texterna Àr olika. De spanska berör frÀmst att knyta affÀrskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig pÄ att ordna events för företag i Sverige.

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste Ären ökat. TillgÄngarna i dessa företag bestÄr, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anstÀlldas kompetens, utbildning och fÀrdigheter. Det finns idag mÄnga olika mÀtmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen vÀljer att redovisa sitt humankapital och varför man vÀljer just detta tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill Àven identifiera om det har skett nÄgra vÀsentliga förÀndringar i företagets sÀtt att redovisa humankapital under en begrÀnsad period.    AvgrÀnsningar: Uppsatsen har avgrÀnsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femÄrsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och dÀr fallstudien anvÀnds som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka dÀrmed utgör primÀrdata.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Verksamhetsutövare som söker tillstÄnd för att driva, Àndra eller anlÀgga miljöfarlig verksamhet mÄste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta Àr ett omfattande arbete som innebÀr att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hÀlsa och miljö beskrivs sÄ att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstÄnd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem pÄverkas av mÄnga olika mekanismer. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osÀkerheter i avgrÀnsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrÄn de vedertagna principerna för BÀsta tillÀmpning av MKB. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Introduction: As the media landscape has changed so has fierce competition in the market, giving an effect of stronger commercialization of the media. Societal problems in our society are caused by increased commercialization and market orientation. Media has gone from trusted social institutions to focus on their own economic interests, where owners are expected revenue. The content of the media is characterized more and more by entertainment, because it attracts a larger audience. On one side media is expected to contribute to democracy in society and on the other they are expected to contribute profits to their owners, which creates a conflict in today?s media society.

Syftet med studien var att beskriva personalledares erfarenheter av frÀmjade motivationsfaktorer sett ur ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv inom Samhall. I studien var inklusionskriterierna för informanterna att de var anstÀllda som personalledare inom Samhall, med minst ett Ärs arbetslivserfarenhet. Antalet informanter bestod av Ätta personalledare, anstÀllda pÄ Samhall i tvÄ kommuner i norra Sverige. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer i lokaler i anslutning till Samhall eller LuleÄ tekniska universitet. Med inspiration av en kvalitativ innehÄllsanalys analyserades intervjuskrifterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som dels ska svara pÄ hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor Àr utformade samt pÄ vilket sÀtt inomhusmiljön skapar förutsÀttningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie Àr kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr observationer av den ostrukturerade formen, med hjÀlp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lÀttÄtkomliga för barnen.

Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.