Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gÀllande matematik inom kriminalvÄrden. Studien skulle Àven medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes och empirin samlades in med hjÀlp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer.LÀrarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vÀgleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna.

Bakgrund:Samlingen hÀrstammar frÄn Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket Àr en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom Ären. Samlingarna ansÄgs vara ritualiserade dÀr den vanligtvis hölls pÄ samma tid och plats, samt dÄ en del av innehÄllet var Äterkommande sÄsom till exempel en nÀrvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att synliggöra om pedagoger tillÄter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar vilka Àr hur pedagoger ser pÄ barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen.

Bakgrund: Missbruk och beroende Àr komplexa tillstÄnd som behöver förstÄs ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik Àr förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det Àr vÀsentligt att fÄ kÀnnedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser ocksÄ att ett tydliggörande av attityder Àr en förutsÀttning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vÄrd pÄ lika villkor, vilket de har rÀtt till.Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik.Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO.

Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriÀrvÀgledare inom universitet/högskola förhÄller sig till begreppet breddad rekrytering.Uppsatsen ville ocksÄ visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet anvÀnder sig av studie- och karriÀrvÀgledning för detta ÀndamÄl.Metoden var kvalitativ och resultaten byggde pÄ intervjuer av tio studievÀgledare fördelade pÄ en högskola och ett universitet, samt tvÄ personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering pÄ dessa lÀrosÀten. Det som framkom Àr att studievÀgledarna överlag anser att breddad rekrytering Àr en viktig uppgift som ingÄr i deras yrkesverksamhet, vidare att vÀgledningen Àr mer psykologiskt Àn socialt inriktad, pÄ sÄ sÀtt att vÀgledarna fokuserar mer pÄ psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, vÀrderingar och förmÄgor snarare Àn den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtÀnkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tÀnkande. Högskolan/ universitetet anser att studievÀgledning Àr en viktig verksamhet och anvÀnder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vÀgledning Àr och kan anvÀndas till kÀnns delvis outvecklad.En framtidsvision Àr att vÀgledning har mer av samhÀllsförbÀttrande karaktÀr. VÀgledaren skulle dÄ vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: GrÀnsöverskridande val.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ eventuella skillnader i Alfombra Rojas sÀtt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jÀmfört med i Spanien, och om möjligt fÄ en uppfattning om vad eventuella skillnader beror pÄ. För att uppnÄ detta granskar och jÀmför jag texternas innehÄll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har Àven anvÀnt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n pÄ Alfombra Roja och byrÄchefen pÄ Zon ReklambyrÄ.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem Àr att innehÄllet och syftet med texterna Àr olika. De spanska berör frÀmst att knyta affÀrskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig pÄ att ordna events för företag i Sverige.

VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.

Bakgrund: Antalet kunskapsintensiva företag har under de senaste Ären ökat. TillgÄngarna i dessa företag bestÄr, till största del, av dess humankapital som motsvaras av anstÀlldas kompetens, utbildning och fÀrdigheter. Det finns idag mÄnga olika mÀtmetoder, men inga standarder som talar om hur humankapital skall redovisas i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka, analysera och sedan beskriva hur företagen vÀljer att redovisa sitt humankapital och varför man vÀljer just detta tillvÀgagÄngssÀtt. Vi vill Àven identifiera om det har skett nÄgra vÀsentliga förÀndringar i företagets sÀtt att redovisa humankapital under en begrÀnsad period.    AvgrÀnsningar: Uppsatsen har avgrÀnsats till att studera utvecklingen av redovisning av humankapital under en femÄrsperiod. Metod: Uppsatsen har genomförts genom den kvalitativa metoden och dÀr fallstudien anvÀnds som undersökningsdesign. Med varje företag har en kvalitativ intervju genomförts vilka dÀrmed utgör primÀrdata.

Det Àr en svensk ambition att folkhÀlsan ges större utrymme i samhÀllsplaneringen. Dock finns i dagslÀget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhÀlsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar pÄ de svenska kommunerna och det Àr i dessa som de svÄra avvÀgningarna mellan olika intressen mÄste göras. Syftet med denna studie Àr att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhÀlsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön.Denna studie Àr utformad som en fallstudie dÀr en svensk kommun har studerats med hjÀlp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten frÄn denna studie visar att konflikter med miljömÀssiga och ekonomiska vÀrden Àr ett hinder nÀr folkhÀlsoaspekter ska integreras i kommunal samhÀllsplanering.

Verksamhetsutövare som söker tillstÄnd för att driva, Àndra eller anlÀgga miljöfarlig verksamhet mÄste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta Àr ett omfattande arbete som innebÀr att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hÀlsa och miljö beskrivs sÄ att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstÄnd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem pÄverkas av mÄnga olika mekanismer. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osÀkerheter i avgrÀnsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrÄn de vedertagna principerna för BÀsta tillÀmpning av MKB. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka kompetenser lÀrare anser kÀnneteckna framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet liksom hur de med sitt ledarskap anser sig kunna motivera eleverna i deras lÀrande. För att uppnÄ syftet söker studien svar pÄ hur mÀn och kvinnor som lÀrare ser pÄ framgÄngsrikt ledarskap i klassrummet samt huruvida det föreligger nÄgra likheter och skillnader i deras syn pÄ framgÄngsrikt ledarskap. Studien baseras pÄ intervjuer med sex lÀrare, tre mÀn och tre kvinnor, som Àr verksamma i grundskolans senare del. Det empiriska underlaget samlades in via halvstrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Studiens resultat visar att de kompetenser som lÀrarna anser kÀnneteckna ett framgÄngsrikt ledarskap Àr lyhördhet, flexibilitet och anpassning.

Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.