Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvÄdimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger sÀger om bildskapandet pÄ förskolan. Med utgÄngpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi fÄ förstÄelse för vad skapande innebÀr i förskolan. Med hjÀlp av intervjuer med bÄde pedagoger och barn visar vi hur tvÄ förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrÄn tre olika omrÄden; bildskapande, material och utveckling.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och sÀkerhet. Uppsatsen jÀmför hur förutsÀttningarna har utvecklats frÄn dÄ Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger pÄ den hermeneutiska metoden dÀr texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de bÄda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen pÄverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad ungdomar har för tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse om ungdomar som inte Àr med och deltar av olika anledningar i Àmnet. TvÄ av mina frÄgestÀllningar löd: Vilka Àr anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i Ärskurs Ätta pÄ en grundskola i södra Sverige.

SyfteSyftet med undersökningen var att fÄ en bild av flickors och pojkars lÀsvanor i skolÄr fyra pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna var: Hur ofta lÀser eleverna pÄ sin fritid? Vad lÀser eleverna pÄ sin fritid? Finns det nÄgon skillnad mellan flickornas och pojkarnas lÀsning?Teori Tiden i skolan rÀcker inte alltid till för att bli en duktig lÀsare, utan eleverna mÄste Àven lÀsa pÄ sin fritid. Genom att ta del av elevernas egna lÀspreferenser och anvÀnda den kunskapen kan undervisningen utvecklas och anpassas för att tillmötesgÄ elevernas egna intressen och behov. Detta i sin tur kan leda till ett ökat lÀsintresse pÄ fritiden.

Denna uppsats söker utröna gÀllande svensk rÀtt avseende möjligheten att nyttja upphovsrÀttsskyddat material utan upphovsmannens samtycke, sÄ kallade upphovsrÀttsinskrÀnkningar. Denna typ av bestÀmmelser har sin grund i artikel 9(2) Bernkonventionen och har sedermera utvecklats genom diverse andra internationella överenskommelser. Mest intressant Àr hur dessa upphovsrÀttsinskrÀnkningar förhÄller sig till modern teknik, frÀmst gÀllande upphovsrÀttsskyddat material pÄ Internet.I svensk rÀtt har ett antal upphovsrÀttsinskrÀnkningar vÄllat problem för upphovsmÀn, dÀribland undantaget om privat bruk som medger att bruk av upphovsrÀttsskyddade verk i privatlivet inte alltid utgör ett intrÄng i upphovsrÀtten. Denna inskrÀnkning i upphovsrÀtten har förelegat sÀrskilt olÀmplig att upprÀtthÄlla dÄ uppkomsten av Internet har inneburit en allt för lÄngtgÄende möjlighet att framstÀlla exemplar av upphovsrÀttsskyddade verk för privat bruk. Med implementeringen av diverse internationella överenskommelser i svensk rÀtt har undantaget om privat bruk utvecklats för att bÀttre bevara upphovmÀnnens intressen.Uppsatsen visar vilka förutsÀttningar som mÄste vara uppfyllda för att undantaget om privat bruk skulle kunna hÀvdas.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Jag har haft möjlighet att följa en HR- konsults (Human Resources) arbete med grupp lÄngtidssjukskrivna under en bedömning av arbetsförmÄga pÄ ett stort företag i vÀstra SkÄne. Under dessa arbetstillfÀllen har gruppdeltagarna fÄtt göra ett antal tester. Testerna har varit intresse och yrkestester samt personlighetstest. DÄ jag tidigare sjÀlv haft möjlighet att göra dessa tester har jag blivit nyfiken pÄ andras upplevelser av att göra tester. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ en grupp lÄngtidssjukskrivnas attityder till test och vilken betydelse dessa kan ha för individens ÄtergÄng till arbete eller studier.

"A thousand flowers are better than one vegetable"-         A study of the pedagogical choices of teachers of religion studies and students' attitudes towards religious educationSyftet med uppsatsen Àr att, genom en kvalitativ intervju, undersöka de didaktiska valen hos religionslÀrarna, alltsÄ vilka delar som lÀrarna anser, ska ingÄ i religionsundervisningen, samt vad dessa val grundar sig pÄ. Det finns redan en del skrivet kring lÀrarnas didaktiska val men forskningen faller nÀr det kommer till elevernas uppfattningar kring lÀrarnas didaktiska val samt elevernas attityder till religionsundervisningen. Med detta som utgÄngspunkt har vi som blivande religionslÀrare ocksÄ valt att fokusera pÄ just elevernas attityder. Syftet med uppsatsen Àr alltsÄ Àven att utifrÄn enkÀter med de intervjuade lÀrarnas elever undersöka vilka attityder eleverna har till religionsÀmnet samt de didaktiska valen som deras lÀrare vÀljer att ta upp i religionsundervisningen. EnkÀtunderökningen med eleverna visar att eleverna har en positiv instÀllning till religionsÀmnet och att deras engagemang framförallt grundar sig pÄ deras egna intressen för religionsÀmnet men ocksÄ lÀrarens engagemang.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker anvÀndningen av myter i historiska pedagogiska texter i lÀromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar pÄ att lÀromedel har en central roll i undervisningen och att innehÄllet i pedagogiska texter pÄverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara fÀrgade av ideologiska intressen enligt forskning pÄ omrÄdet. Forskning lyfter Àven fram att innehÄllet i historiska pedagogiska texter kan förÀndras som ett resultat av att historieskrivningen Àr i en stÀndig utvecklinsprocess och pÄverkas av sin samtid.

DÄ en demokratisk transition, dÀr begreppet transition refererar till den situation som uppstÄr mellan tvÄ olika politiska regimer, avslutas tar en konsoliderande process vid. Denna konsoliderande process Àmnar till att förankra det demokratiska styrelseskicket i samhÀllet. Begreppet konsoliderad demokrati Àr i sig omdebatterat.En transition, som kan vara en övergÄng eller en ÄtergÄng, till demokrati kan föra med sig nÄgon form av auktoritÀrt arv. Detta auktoritÀra arvet kan sedan utkristalliseras genom att de valda, civila politikerna inte kan fatta beslut pÄ vissa omrÄden, frÀmst dÄ det handlar om hanteringen av minnet frÄn en auktoritÀr period. Detta kan i sin tur innebÀra att det demokratiska styrelseskicket inte förmÄr tillfredstÀlla dess medborgare och missnöjet expanderar.

Det jag vill ta reda pÄ i min undersökning Àr hur studievÀgledare pÄ grundskolor hanterar situationer mellan elev och dennes förÀldrar nÀr Äsikterna gÄr isÀr om vilket program som eleven ska vÀlja till gymnasiet. Jag vill Àven undersöka om studievÀgledaren hanterar situationen olika utefter eleven och förÀldrarnas/vÄrdnadshavarnas sociala bakgrund. För att undersöka detta Àmne har jag anvÀnt mig utav en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat fem studievÀgledare frÄn kommunala grundskolor. I teoriavsnittet anvÀnds Bourdieus teori om symboliskt kapital, habitus och fÀlt som sedan kopplas till resultatet i analysdelen. Valet av Bourdieus teori har gjorts eftersom hans teorier kan anvÀndas till att applicera pÄ förklaringar om det underliggande hos individen som pÄverkar hur hon/han vÀljer, tÀnker och handlar.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmÀssigt anvÀnder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet pÄ multikompetens kan gÄ ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa tvÄ teman: kravet pÄ multikompetens, och anvÀndandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR, samt hur dessa tvÄ teman pÄverkar arbetsrutiner, nyhetsvÀrdering och kÀllkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR har vi kommit fram till att kravet pÄ multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förvÀntas öka Àven i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskÀrningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det rÄder ingen tydlig samstÀmmighet bland utrikeskorrespondenterna i frÄgan om hur de stÀller sig till anvÀndandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan frÄn arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men Àn saknar de rutiner och metoder för att kunna anvÀnda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De Àr ocksÄ försiktiga med att uttrycka kontroversiella Äsikter i sociala medier. Personliga intressen pÄverkar de tillfrÄgade korrespondenternas nyhetsvÀrderingen mer Àn vad sociala medier gör.De tillfrÄgade korrespondenterna upplever en förÀndring av yrkesrollen, med ökade krav pÄ multikompetens, nÄgot de Àr skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

Ett dödsbo anses vara en juridisk person i svensk rĂ€tt. DödsbodelĂ€garna förvaltar dödsboet gemensamt och företrĂ€der det mot tredje man, 18 kap 1 § ÄB. Bouppteckningen Ă€r legitimationshandling i enlighet med 18 kap 4 § ÄB. Syftet med denna uppsats Ă€r att utvĂ€rdera bouppteckningens funktion som legitimationshandling för dödsboet mot bakgrund av gĂ€llande rĂ€tt.I bouppteckningen ska samtliga som kan anses vara dödsbodelĂ€gare och efterarvingar anges, men det uppstĂ€lls inget krav pĂ„ att bouppteckningen ska utvisa vilka av de upptagna personerna som Ă€r dödsbodelĂ€gare. FrĂ„gan om vilka som Ă€r rĂ€tt dödsbodelĂ€gare behöver inte heller vara avgjord nĂ€r bouppteckningen upprĂ€ttas.