Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

BakgrundTrots att dagens lÀroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstÄr ÀndÄ skillnader mellan lÀrares och elevers syn pÄ vad Àmnet svenska innebÀr. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna Àr. Vid inhÀmtande av kunskap Àr motivationen en viktig faktor, dÀr intresset Àr en viktig bestÄndsdel. Nyttan kan hÀr ses som en motivationsfaktor. Syftet Att fÄ en djupare förstÄelse och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattning kring nyttan med Àmnet svenska, vad de anser Àr viktigt och oviktigt, eller vad man lÀgger tyngdpunkten pÄ i förhÄllande till lÀro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvÀmlighetsurval som grund. För att kunna fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har fyra behöriga gymnasielÀrare och fyra gymnasieelever intervjuats.

Syftet var att undersöka verksamma förskollÀrares tolkning av begreppen tema, tematiskt och Àmnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.FrÄgestÀllningar:Hur tolkar verksamma förskollÀrare tema, tematiskt arbetssÀtt och Àmnesintegrerat?Vad innefattar förskollÀrarna i dessa begrepp?Gör förskollÀrarna nÄgon skillnad pÄ dessa begrepp och i sÄ fall, hur?Vilka, tycker förskollÀrarna, Àr krav för tema och tematiskt arbetssÀtt?Vilka fördelar ser förskollÀrarna med att arbeta med tema, tematiskt och Àmnesintegrerat?Metod för datainsamling Àr intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som nÄgot positivt och efterstrÀvansvÀrt med flera fördelar. En fördel var att det hjÀlpte pedagogen att hitta en utgÄngspunkt och att rama in ett omrÄde som sedan kopplades till olika Àmnen och viktiga aspekter ifrÄn lÀroplanen. FörskollÀrarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, sÄsom att verksamheten skulle utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lÀttare att sÀtta ord pÄ tematiskt arbetssÀtt och förklarade det som att det tema man för tillfÀllet har finns i all verksamhet, vilket ger en röd trÄd och sammanhang.

Dagens aktuella litteratur innehÄller inte nÄgon analys av kommunikationsprocessen vad gÀller sÀndare till mottagare, hur ser kommunikationen ut nÀr mottagaren inte Àr samma person som köparen, som i en ?förÀlderbarn? relation? Detta Àr en vinkel som vi tycker bör belysas i Àmnet ?kommunikations- teori?. I vÄr uppsats har vi valt att studera denna vinkel och har dÀrefter utvecklat en modell över just denna typ av kommunikation, dÀr köparen - förÀldern, av produkten inte Àr samma som anvÀndaren ? barnet. Modellen grundar sig pÄ den klassiska kommunikationsmodellen; Elementen i kommunikations processen.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förÀndra en gammal institutionsmiljö till en ny bÀrande idé kan pÄ flera sÀtt ge effekter som innefattar förÀndringar i den lokala identiteten. Tecken pÄ dessa förÀndringar Àr, nÀr den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gÄngbar, nÀr de nya funktionerna övergÄr till enbart privat regi samt att det nya samhÀllet blir mer specificerat och i vÀrsta fall segregerat.Syftet: UtifrÄn begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som LÄngbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan LÄngbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet LÄngbro park och dess utveckling. Undersökningen tar Àven upp om det finns nÄgra omstÀndigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i sÄ fall haft intresse i omrÄdets progression.Metod: Granskningen av LÄngbro park utgÄr frÄn teoretiska kÀllor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusomrÄde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt LÄngbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgÄngspunkt vÀrderar frÀmst normativt och moraliskt hur samhÀllet konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrÄn globala, statliga och privata intressen.

Är TV-reklamen anpassade till programmens mĂ„lgrupp som sĂ€nds under bĂ€sta sĂ€ndningstid och vilka skillnader finns det i de olika kanalerna/bolagen nĂ€r de sĂ€nder reklam?Det Ă€r just denna frĂ„gestĂ€llning som ligger till grund för denna uppsats.UtgĂ„ngspunkten i uppsatsen har varit att se om tittaren fĂ„r sin reklam anpassad efter sigeller om reklamen bara sĂ€tts in oberoende av vilket kön, Ă„lder, intressen som tittaren har.VĂ„rt primĂ€ra syfte Ă€r att se om reklamen Ă€r anpassad till programmens mĂ„lgrupp.Det sekundĂ€ra syftet Ă€r att vi vill kunna sĂ€rskilja och se skillnader i de olika kanalerna, skillnaderna pĂ„ reklamen som sĂ€nds och i vilken mĂ€ngd de dyker upp under programtiden.Genom stickprov blev det torsdag 9 november som vi studerade sĂ€ndningarna i TV3, TV4 samt Kanal 5 under en dag nĂ€r bĂ€sta sĂ€ndningstid var (Kl 19-22).NĂ„got som samtliga kanaler efterstrĂ€var Ă€r att reklamen nĂ„r rĂ€tt mĂ„lgrupp, vilket vi kan sei denna uppsats inte alltid Ă€r fallet hos vĂ„ra tre kanaler som vi undersökt.För att fĂ„ bĂ€sta effektivitet av reklamfilmerna sĂ„ strĂ€var kanalerna med att fĂ„ högatittarsiffror bland Ă„ldersgrupperna 15-24, 25-39 samt 40-59 Ă„r. Vad kanalerna inte vill Ă€ratt ha höga siffror bland de Ă€ldre mĂ„lgrupperna 60+ eftersom den publiken inte Ă€r lika antrĂ€ffbar och Ă€r lojala i större utstrĂ€ckning mot de varumĂ€rkena de vuxit upp med eller anvĂ€nt under en lĂ€ngre tid.I vĂ„r slutsats ser vi att reklamen inte Ă€r mĂ„lgruppsanpassat i den grad som vi först trodde att den skulle vara. Om ett program Ă€r riktat mot kvinnor sĂ„ visas det Ă€venreklamfilmer riktade mot mĂ€n, men Ă€ven en del reklamfilmer som Ă€r riktade till bĂ„da könen..

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubÄtsjaktförmÄgan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur tvÄ olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bÀst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som bÄda Àr hÀmtade frÄn Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benÀmns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lÀmnar Allison ett antal rekommenderade frÄgestÀllningar och med hjÀlp av dessa utvecklas tvÄ analytiska nÀt.

LÀnge har den medicinska diskursen dominerat med nÀrmast ensamrÀtt att förstÄ och förklara ?avvikande? beteenden och det förhÄllande till kroppen som av dessa följer. Antingen har Àtstörningar förklarats med hÀnvisning till individens biologiska förutsÀttningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhÀllsstrukturers obevekliga makt.I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta nÄgot som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. NÀmligen att man kan nÀrma sig en förstÄelse för anorexi genom att betrakta sjÀlva tillstÄndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt ? som samtidigt prÀglat av nÀrhet och avstÄnd.

I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.

Syftet med denna undersökning Àr att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling Àr utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som anvÀnds bestÄr av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgÄtt frÄn den hermeneutiska traditionsförmedlingen dÀr undersökningen gÄr ut pÄ att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar Àr av stort vÀrde för elevernas sjÀlvbild. FörvÀntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgÄngspunkt kan göra att eleverna fÄr svÄrare att uppnÄ mÄlen. Positiva omdömen gÀllande elevernas förmÄgor och en fokusering pÄ elevens starka sidor Àr betydelsefullt eftersom eleven dÄ fÄr tillgÄng till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna Àr skrivna pÄ olika sÀtt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet bestÄr av en fÀrdig mall, indelat med rubrikerna nulÀge, utvecklingsmÄl, insats och ansvar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva och negativa förÀndringar separationen kan leda till i singlarnas sociala liv samt försöka identifiera möjliga anledningar till dessa förÀndringar. Empirisk data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer dÀr informanterna hade genomgÄtt en skilsmÀssa och hade barn. Resultatet visar att informanternas upplevelser ofta kunde styrka tidigare forskning. FörÀndringar efter skilsmÀssan hade lett till bÄde positiva och negativa förÀndringar i singlarnas sociala liv. Gamla vÀnskapsrelationer hade ofta blivit bÀttre medan relationer med parvÀnner oftast hade avslutats eller umgÀnget hade minskat. Bland anledningarna till minskat umgÀnge Äterfinns parvÀnners initiativlöshet och ointresse att inkludera singlar i sina aktiviteter.

För att frÀmja landsbygdens utveckling och till följd av förÀndringar i markpolitiken tillÀts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter pÄ landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemÄl. Glesbygd, som Àr landsbygd karaktÀriserad av gles befolkning, Àr mer utsatt för de problem som landsbygden stÄr inför. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgÄng av rÀttskÀllor, tolkning av rÀttsfall och analys av LantmÀteriets praxis.

Syftet med vÄr undersökning har varit att fÄ en ökad förstÄelse för vilken betydelse de estetiska kommunikationsformerna har i det pedagogiska arbetet och vilket syfte de estetiska kommunikationsformerna har i den pedagogiska verksamheten. Genom undersökningen ville vi dÀrigenom öka kunskapen om hur arbetet med de estetiska uttrycksformerna kan utvecklas i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar har varit: Vilken betydelse har de estetiska kommunikationsformerna i det pedagogiska arbetet? Vilket syfte har de estetiska kommunikationsformerna i den pedagogiska verksamheten? De teorier som vi anvÀnt oss av berör vÄra centrala begrepp som Àr; auditiv, visuell, kinestetisk, multimodalitet, pedagogroller och miljö. Dessa har kopplats till, samt ifrÄgasatt resultatet av pedagogernas beskrivning av sitt arbete med de estetiska kommunikationsformerna.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.