Studiens syfte var att kartlÀgga och belysa de tankar och preferenser som finns kringbiologiundervisning i allmÀnhet och i synnerhet pÄ den undersökta skolan. FrÄgestÀllningenvar: Hur ser eleverna pÄ undervisningen i biologi, biologins olika ÀmnesomrÄden samtbiologiÀmnets livsanknytning pÄ denna skola? Elevernas tankar och preferenser inhÀmtadesgenom en enkÀt som till stor del inspirerats av ROSE projektet. Data sammanstÀlldes ochanalyserades utifrÄn frÄgestÀllningen. Eleverna anser att betygen Àr viktigare Àn Àmnet i sigoch att de delar av Àmnet som har anknytning till dem sjÀlva Àr intressantare Àn allmÀnnabiologikunskaper.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

Denna studie uppmÀrksammar engagemang och intressen inom fotbollen under 1910- och 1920-talen. Studien jÀmför engagemang pÄ lokal nivÄ genom Varbergs Gymnastik- och Idrottsförening och Varbergs Boll- och IdrottssÀllskap med riksnivÄ och kompletterar tidigare forskning. Materialet utgörs av protokoll, tidningsnotiser, jubileumsskrifter samt tidigare forskning. Fotbollen delades i ett organisatoriskt fÀlt och i ett idrottsligt aktivt. Ledarnas engagemang pÄ sÄvÀl lokal som nationell nivÄ har utgjorts av fotbollens administration och i att förankra fotbollen i samhÀllet.

UtgÄngspunkten i uppsatsen har varit det dÄliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och pÄ det sÀtt branschens olika aktörer arbetar pÄ med just TV-reklam. Det framkom vÀldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mÀtmetoder som anvÀnds för placera TV-reklam i olika kanaler och program Àr relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nÀmna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjÀlp av noggrann placering bÀttre kunna anpassa TV-reklamen till mÄlgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan pÄverka deras attityd till TV-reklamen. För att nÀrmare studera hur det gÄr till nÀr reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar pÄ mediebyrÄer, men Àven personer pÄ reklambyrÄer och marknadsundersökningsföretag.

Eftersom mina intressen rör barn, natur och framtidsfrÄgor Àr det naturligt för mig att examensarbetets syfte fokuserar pÄ och utgÄr frÄn det som Àr nÀrmast barnen, det vill sÀga nÀrmiljön. Examensarbetet undersöker hur en planerad undervisning om nÀrmiljö leder till ökad begreppsförstÄelse om nÀrmiljö hos eleverna i Ärskurs 3 samt hur undervisningen kan se ut för att eleverna pÄ ett lustfullt sÀtt, ska lÀra sig mer om nÀrmiljön. I en tredjeklass genomförde jag vid Ätta olika lektionstillfÀllen en planerad undervisning med fokus pÄ nÀrmiljö och dÀrefter anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer. Undersökningen visar att eleverna har tillÀgnat sig en viss förstÄelse för begreppet nÀrmiljö samt att de ibland har mer förstÄelse Àn vad vi och de sjÀlva tror att de har. Genom att anvÀnda olika lektionstillfÀllen visar undersökningen att miljön blir stimulerande och inlÀrningen sker pÄ ett lustfullt sÀtt..

Denna undersökning har som syfte att granska den tematiskt Àmnesövergripande undervisningsmetoden Storyline i förhÄllande till lÀroplanerna Lpo94 och Lpfö98. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har frÄgstÀllningen kunnat besvaras. LÀrarna som intervjuats i undersökningen har förhÄllningssÀttet att det Àr viktigt att i den dagliga verksamheten arbeta för att möta alla barn och att undervisningen ska bedrivas med arbetsmetoder som Àr sÄ demokratiska som möjligt. FörhÄllningssÀttet till tematiskt Àmnesövergripande Àr att utgÄ ifrÄn barnens intressen och erfarenheter och för att skapa ett meningsfullt lÀrande sÄ mÄste teori förenas med praktik. Resultatet av undersökningen visar att Storyline Àr en möjlig metod för att arbeta med vÀrdegrunden, barns socialiseringsprocess och varierat lÀrande.

Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.

I uppsatsen undersöks hur EU:s statsstödsregler inverkar pÄ utformningen av miljöskatter pÄ nationell nivÄ, vidare analyseras ocksÄ statsstödsreglernas ÀndamÄlsenlighet och legitimitet.Statsstödsreglerna innebÀr ett principiellt förbud mot statligt stöd till företag. Stöd-begreppet innefattar olika former av fiskala stöd som exempelvis skattesubventioner. Det enskilt viktigaste kriteriet vid faststÀllande av vad som utgör ett fiskalt stöd Àr selektivitetskriteriet. Enligt praxis görs bedömningen av om kriteriet Àr uppfyllt enligt en metod i tre steg: i det första steget faststÀlls den relevanta referensramen, dÀrefter undersöks om det finns avvikelser frÄn denna referensram och slutligen prövas om den aktuella stödÄtgÀrden kan rÀttfÀrdigas genom systemets karaktÀr eller allmÀnna systematik. Det finns vissa tecken i senare praxis pÄ att denna metod kan vara pÄ vÀg att överges.

Vad tycker elever pÄ handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar pÄ just dessa elevers syn pÄ skolÀmnet Naturkunskap och bygger pÄ elevers instÀllning till olika arbetssÀtt och arbetsomrÄden. Det övergripande syftet Àr att öka intresset för naturvetenskap i allmÀnhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever pÄ praktiska program. Via tvÄ empiriska undersökningar, en enkÀt samt intervjuer, Àr mÄlet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förÀnda med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del Àr positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lÀrare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande Àr det som prioriteras högst bland eleverna..

Sammandrag Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur elever upplever regler i sin skolmiljö, dÀr skolkultur och ungdomskultur möts varje dag. Underlaget har vi hÀmtat genom enkÀter och intervjuer pÄ fyra olika gymnasieskolor. Vi har valt att anvÀnda tvÄ olika metoder för att fÄ ett bredare datorunderlag. EnkÀter har gjort att vi fÄtt ut svar som Àr kvantitativa medan intervjuerna har gett svar som Àr kvalitativa och har ett djup som man inte gÄr att fÄ ut av enkÀter. Elever och lÀrares Äsikter har gjorts synliga angÄende regler om media anvÀndandet, klÀder och sprÄk i skolan.

Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

FrÄgor kring kön och sexualitet har satts högre upp pÄ dagordningen i moderna organisationer. Trots det Àr sexualitet en eftersatt forskningsfrÄga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgÄr ifrÄn ifrÄgasÀttandet av synen pÄ heterosexualiteten som naturlig och sjÀlvklar. Normen definierar könen som binÀra motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensÀttandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.