Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna för en överlÄtare av lösöre att, genom en ogiltighetstalan, Ästadkomma separationsrÀtt till lösöret i förvÀrvarens konkurs. DÀrtill syftar uppsatsen till att utreda vilka krav som skall vara uppfyllda för att separationsrÀtt skall föreligga. Uppsatsen syftar Àven till att jÀmföra huruvida utfallen borde bli olika beroende pÄ vilken ogiltighetsgrund som har föranlett ogiltighetsförklaringen av köpavtalet.Vidare syftar uppsatsen till att argumentera om huruvida en sÀljare borde ha möjlighet att Ätnjuta separationsrÀtt i ovan nÀmnda situation, genom att vÀga ogiltighetsgrunden mot borgenÀrskollektivets intressen, traditionsprincipens ÀndamÄl samt det faktum att sÀljaren har valt att inte göra ÀganderÀttsförbehÄll. Den tÀnkta mÄlgruppen för uppsatsen Àr juridiskt lÀrda som redan har goda kunskaper inom sakrÀtt och obestÄndsrÀtt..

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen pÄ den finansiella marknaden, har bidragit till mÄnga förÀndringar pÄ denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som Àr svÄra att tolka Àven för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar pÄ den finansiella marknaden Àr bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter Àr att samla och analysera information om specifika företag och dÀrefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör Àven att vÀcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste Ären ifrÄgasatts och kritiserats ett flertal gÄngen.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mediebevakningen av Kallak-konflikten sett ut och hur samiska intressen och vÀrden gjorts förstÄeliga i och genom bevakningen av konflikten. Metoden som har anvÀnts Àr det diskursanalytiska logikperspektivet, vilket strukturerar materialet genom att identifiera och beskriva de logiker som anvÀnds för att förstÄ situationen. Teorin Àr baserad pÄ internationell forskning kring ursprungsfolk som behandlar hur marken förstÄs och vÀrderas, och Àven behandlar vilka större komplexa implikationer en markkonflikt kan ha för ursprungsfolk. Analysen bestÄr av citat eller utdrag ur tidningsartiklar, och i slutsatsen diskuterar jag de tre större logikerna som har identifierats i materialet: Ekonomilogiken, Miljölogiken och RÀttighetslogiken..

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara pÄ mitt syfte har jag dels lÀst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med tvÄ förskollÀrare. Jag har Àven haft formella samtal med tvÄ förskollÀrare, en grundskollÀrare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till Àr att förskollÀrarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare pÄ deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna Àr barncentrerade. FörskollÀrarna anvÀnder sig av den lÀrande leken och ett för barnen meningsfullt innehÄll.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ om det finns nÄgra likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslÀrare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frÄgestÀllningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslÀrare som arbetar bÄde pÄ högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen anvÀnder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat pÄvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. LÀrarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmÄlen och egna samt elevernas intressen.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rÀttigheter i juni 1990 och blev dÀrmed bundet att respektera principerna och bestÀmmelserna i konventionen. I december 2010 godkÀnde riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stÀrka barnets rÀttigheter i Sverige och som dÀrmed ersÀtter den strategi som gÀllt sedan 1999. Strategin innehÄller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och ÄtgÀrder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebÀr bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda pÄ hur barnet uppfattar sin situation. DÀrtill handlar det Àven om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Allt fler vÀljer att flytta in i stÀderna idag. Detta gör att vi mÄste bygga fler bostÀder, och dÀrmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter pÄ oss mÀnniskor och de gröna miljöerna i stÀderna blir viktigare i arbetet med förtÀtning och exploatering. NÀr en ny anlÀggning ska uppföras med bostÀder, skolor och plats för nÀringsliv stÀller det ocksÄ krav pÄ att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En vÀlmÄende plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Denna studie frÄgar efter, vad det Àr som pÄverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen Àr empirisk och enkÀter har samlats in av 276 elever i Ätta skolor och tolv klasser. De tillfrÄgade har fÄtt svara pÄ fjorton frÄgor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: förÀldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser gÄr ofta att utlÀsa, dÀr exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges Àr beroende av elevens förutsÀttningar inför valet, d v s betyget, nÀrheten, det geografiska lÀget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lÀrarna, förÀldrarna, studie- och yrkesvÀgledaren och socialisationen med mera.

Olika verksamheter har sedan tidigare prÀglats av ett Àgarperspektiv dÀr relationen till formella Àgare och aktieÀgare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte lÀngre bortse frÄn andra intressenter. Det tillkommer dÀrför större krav pÄ företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgÄr ifrÄn kriterierna, makt, legitimitet och brÄdskande karaktÀr.

Dewey och Piaget menade att undervisningen mÄste organiseras sÄ att eleven stÄr i centrum. Elevens intressen och behov mÄste fÄ styra innehÄllet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssÀtt och medbestÀmmande var saker de föresprÄkade. Det tematiska arbetssÀttet Àr ett försök att organisera undervisningen utifrÄn en Àmnesövergripande rubrik istÀllet för att utgÄ frÄn de klassiska Àmnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag pÄ en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning Àr och vilka kunskaper man nÄr.

I denna intervjustudie har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord pÄ förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrÄn frÄgestÀllningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring sprÄk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt anvÀndningen av könsneutrala ord pÄ förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser pÄ barnen som individer istÀllet för bÀrare av genus och att fokuset istÀllet kan ligga pÄ det specifika barnets intressen. Det Àr fokuset pÄ individen och inte sprÄket som pedagogerna talar om nÀr det gÀller att motverka de traditionella könsrollerna pÄ förskolan.NÀr de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nÀmner Àven det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och anvÀndas av pedagogerna pÄ förskolorna behöver de mer kunskaper, det Àr i slutÀndan pedagogerna som mÄste förklara för bÄde barn och vÄrdnadshavare om dess betydelse..

De offentliga rummen fyller en viktig funktion för mÀnniskors dagliga liv, Àven i vindbitna och kalla Sverige. HÀr sker demonstrationer, politiska tal, hyllningar av idrottshjÀltar, torghandel,soldyrkan, lek, gatumusik, möten med bekanta men ocksÄ tiggeri, narkotikahandel och vandalism för att nÀmna nÄgra vitt skilda exempel. I det offentliga rummet sker stÀndigt en kamp mellan de som besitter rummet och de som försöker ta det i ansprÄk. De offentliga rummen uppfattas inte alltid som trygga och tilltalande, i syftet att ÄtgÀrda dessa miljöer gÄr kommuner ibland samman med privata aktörer för att finansiera ÄtgÀrder som de sjÀlva inte har rÄd med. NÀr privata aktörer tillÄts pÄverka den offentliga miljön uppstÄr dock problem.

Medlemmar i kooperativa företag Àr bÄde Àgare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, dÄ styrelsen mÄste ta hÀnsyn till bÄda dessa roller. Det Àr dÀrför av stor vikt att styrelsen kÀnner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, dÄ besluten inte enbart ska syfta till att ge sÄ stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskÄr. Detta gÀller Àven Södra SkogsÀgarna.