Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollÀrares reflektioner kring litteraturanvÀndning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar har fokus att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar kring höglÀsning, boksamtal och litteratur. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökning för att fÄ fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkÀter frÄn förskollÀrare.

Kandidatarbetet syftar till att redogöra för hur barn medverkar i 2010-talets detaljplanering. Arbetet utgÄr ifrÄn FN:s Barnkonvention om barnens rÀtt till att fÄ höras och uttala sig i frÄgor som berör dem och hur konventionen implementeras i den kommunala detaljplaneringen. UtifrÄn det grundar sig problematiken pÄ att barn Àr anvÀndare av de flesta miljöer men har ingen eller endast liten förutsÀttning att pÄverka dessa. Syften med kandidatarbetet blir dÀrmed att, i samtida detaljplaner dÀr man uttryckligen haft som mÄl att implementera barnkonventionens mÄl, analysera hur barn faktiskt medverkar och till vilken grad. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken Àr indelad i tre olika forskningsomrÄden, detaljplaneprocessen, demokrati samt pedagogik. Analysverktyg som belyses i denna del Àr Hart?s delaktighetsstege för att mÀta barnens delaktighet i detaljplaneprocesser och Gunilla Halldéns definition av barnperspektiv samt barns perspektiv.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.

Flyktingar som söker uppehÄllstillstÄnd i Sverige klassas i regel som asylsökande. Asylsökande befinner sig ofta i en utsatt situation och riskerar att utsÀttas för en ingripande tvÄngsÄtgÀrd i form av utvisning. PÄ grund av detta har asylsökande en lÄngtgÄende rÀtt till rÀttsligt bistÄnd i form av ett offentligt bitrÀde som ska tillvarata den asylsökandes intressen i asylprocessen.Det Àr Migrationsverket som prövar asylansökningar som första instans och Àr dÀrför ocksÄ den myndighet som förordnar asylsökandes offentliga bitrÀden. Om den asylsökandes ansökan nekas kan denne överklaga beslutet till migrationsdomstolen, dÀr Migrationsverket blir den överklagandes motpart i processen. I asylprocessen har dÀrför Migrationsverket dubbla roller; bÄde som den asylsökandes motpart och förordnare av dennes offentliga bitrÀde.

Titeln pÄ arbetet Àr Pedagogers arbete med barns inflytande i förskolan. Vi har undersökt hur pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskoleverksamheten, vilket ocksÄ Àr syftet med arbetet. De frÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med inflytande i förskolan? Finns det nÄgra möjligheter och begrÀnsningar med att arbeta med barns inflytande? Vi har anvÀnt oss utav tidigare forskning som handlar om inflytande i förskolan, lÀroplanens historia och pedagogernas olika arbetsformer. VÄr studie visar att de medverkande pedagogerna arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet genom att ta tillvara pÄ barns intressen och Äsikter.

Doharundan inleddes pÄ initiativ av EU i samband med ministerkonferensen i Doha 2001. Utvecklingen i rundan har varit begrÀnsad, frÀmst pÄ grund av EU: s roll som försvare av egna intressen. Unionens roll har lett till framsteg pÄ mÄnga omrÄden. EU har i rollen som ledare varit pÄdrivande för en ny och ambitiös runda samt gÄng pÄ gÄng förmÄtt övriga parter att Äterkomma till förhandlingsbordet. Dock har ett försvar av unionens jordbrukspolitik orsakat en rollkonflikt i EU.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare kan arbeta genusmedvetet iförskolan. Studien innefattar en kvalitativ forskningsansats dÄ intervjuer genomförts.Resultatet visar att förskollÀrare synliggör det genusmedvetna arbetet i förskolan genomatt tÀnka pÄ hur de anvÀnder sprÄket, de lÀgger vikt vid vilket material som finnsoch hur miljön utformas, mÄnga vÀljer att se till individens behov och intressen istÀlletför till könet och att de lÄter barnen vÀlja fritt i leken. Det framkom ocksÄ att nÄgraav förskollÀrarna har ett genusperspektiv i likabehandlingsplanen, medan andra intehar en godkÀnd likabehandlingsplan. De slutsatser vi fÄtt fram Àr att förskollÀrarearbetar olika med genus beroende pÄ vilken fortbildning de fÄtt och att det Àr viktigtatt ledningen ser att genusarbetet mÄste vidareutvecklas..

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..

Folkrörelserna i Sverige vÀxte upp under 1900-talet dÄ folk vÀnde sig mot samhÀllet och krÀvde reformer av olika slag. De första var frÀmst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistÄr medborgarna i deras intressen och konflikter med samhÀllet. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mÀnskliga möten som sker. VÀlfÀrden gynnas genom att föreningslivet, den sÄ kallade tredje sektorn, tillhandahÄller tjÀnster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

Syftet med min studie Àr att undersöka vad som sker i ett kooperativt lÀrande. Jag har initierat ett utvecklingsprojekt tillsammans med barn och pedagoger i en F-1klass. (förskoleklass och förstaklass integrerat). Under en femveckorsperiod har klassen arbetat med ett Àmnesöverskridande projekt som inkluderar Àmnena matematik, dans/musik, svenska, drama och bild. Pedagogerna har dokumenterat det som hÀnt med hjÀlp av film, foto och anteckningar. Tillsammans har vi haft fokus pÄ frÄgan; Vad hÀnder i ett kooperativt lÀrande? Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer/samtal utifrÄn tre pedagogers och sju barns uppfattningar om kooperativt lÀrande. Resultatet visar att det Àr betydelsefullt att arbetet organiseras smÄskaligt.

Syftet med den hÀr studien var att fördjupa vÄr insikt i temaarbetets pÄverkan av förskolans verksamhet. Vi ville fÄ fram vilka fördelar och nackdelar förskollÀrare ser med temaarbete som arbetssÀtt. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och de olika svaren jÀmfördes och kategoriserades. Resultatet visade att förskollÀrarna har olika definitioner pÄ vad temaarbete innebÀr. Det visade Àven att temaarbete inte Àr en sjÀlvklar arbetsmetod i förskolorna.

Syftet med arbetet Àr att belysa Polisens snöskoterövervakning i norrlandslÀnen. För att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valde vi JÀmtland, Norrbotten, VÀsternorrland och VÀsterbottens lÀn. Vi valde detta omrÄde pÄ grund av egna intressen samt att vi i fortsÀttningen har för avsikt att jobba med snöskoterövervakning dÄ vi bÄda blivit placerad i norrland. Arbetet bygger pÄ teori kring terrÀngkörning samt de viktigaste lagtexterna kring omrÄdet. Detta har vi utgÄtt ifrÄn i vÄran resultatdel.

BakgrundTonÄringar befinner sig i en kritisk period i livet dÄ mÄnga förÀndringar sker bÄde fysiskt och psykiskt. Perioden kan innefatta stress kring skolan men Àven att testa bland annat alkohol, vilka bÄda Àr faktorer som pÄverkar glukosnivÄn i blodet. Att vara tonÄring med diabetes innebÀr dagliga övervÀganden och beslut samt ett ansvarstagande för att kunna hantera sin sjukdom. Sjuksköterskans roll Àr att stödja, utbilda samt informera patienten om betydelsen av levnadsvanor och riskfaktorer. Patientutbildningen syftar till att individen sjÀlv ska kunna pÄverka behandlingen och bli mer delaktig i sin egenvÄrd. SyfteSyftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenheter av att stödja tonÄringar med typ 1 diabetes i att hantera sin sjukdom. MetodStudiens metod var en kvalitativ intervjustudie.

Ulla Isaksson (1916 ? 2000) wrote many novels, often with a woman or several women as protagonists. In Dit du icke vill (?Where Thou Willst Not?) from 1956 she depicts a crisis of faith in a woman, which would not have been successful had she chosen a contemporary setting. She uses an adequate historical framework, the prosecution of witches in Sweden in the 17th century, well documented in reliable sources.