På vilka grunder sker beslutsfattandet i viltförvaltningsdelegationerna?
En hypotesprövande studie utifrån rational choice
Den politiska målsättningen är att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig på acceptans och förståelse för olika särintressen. Därför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje län för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen består av olika särintressen som ska besluta i frågor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den här uppsatsen har undersökt Norrbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- och Dalarnas läns delegationsprotokoll vad gäller beslutsfattande angående björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det är jakt- och viltvårdsintresset, rennäringen och naturvårdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning på grund av deras olika preferenser. Jakt- och viltvårdsintresset samt/rennäringen har en mer restriktiv syn på rovdjur än naturvårdsintresset, som är mer positivt inställda till rovdjur. Utifrån rational choice teorins antaganden om egenintresset så skulle det innebära att dessa tre intressen styrs av olika preferenser och därmed tycker olika, vilket leder till att de röstar annorlunda vid beslutsfattande i delegationen i frågor som rör lodjur och björn. Lodjur och björn har valts ut på grund av att viltförvaltningsdelegationen har beslutanderätt om dessa. Alternativhypotesen för uppsatsen lyder att jakt- och viltvårdsintresset samt rennäringen röstar olika i beslutsskedet jämfört med naturvårdsintresset. Hur delegaterna röstar inom viltförvaltningsdelegationen är intressant att studera eftersom att tanken med delegationen är att lärande och acceptans skall skapas. Har detta lyckats?Av de beslut som tagits i delegationerna angående lodjur och björn, så pekar studiens resultat på att det är egenintresset som styr röstningsbeteendet i delegationerna. Det är många gånger länsstyrelsen som kommer med förslag till beslutsfattande. Jakt- och viltvårdsintresset samt rennäringen röstar antingen mot länsstyrelsens beslut eller inlämnar en avvikande mening, likadant gör naturvårdsintresset gentemot länsstyrelsens beslut. Av de protokoll som granskats, vad gäller frågor om lodjur och björn, så röstar jakt och viltvårdsintresset/rennäringen annorlunda jämfört med naturvårdsintresset. Alla tre intressen verkar följa sina uttalade preferenser vad gäller rovdjur och de verkar agerar därefter. Lärande och ökad acceptans, som är målen med viltförvaltningsdelegationerna, är inget som går att skönja i resultatet. Egenintresset tenderar att styra representanterna inom delegationerna men, det är något som måste testas vidare för att alternativhypotesen helt skall kunna valideras.