Basen för denna studie har varit observationen av att antalet återlämnade/återtagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden efterfrågats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit största delen av kyrkogårdens yta och det väcker nu frågor kring hur man ska kunna finna nya sätt att använda dessa ytor. Syftet med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att på ett bättre sätt arbeta med en kyrkogård i förändring. Tillvägagångssättet har varit kunskapsinhämtning, fallstudie, skissande som metod och reflektion.

Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhällets aktörers mål och de yttre förutsättningar och attityder som individens färdmedelsval påverkas av. Fokus ligger på hur glappet mellan samhällets aktörer och individens färdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förändringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrån en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & Ställ, som Göteborgs Stad inrättat för att individen ska välja cykel i sitt färdmedelsval. Genom förbättringar på hyrcykelsystemet, med fokus på de yttre förutsättningar och attityder som individen har, kan andelen individer som väljer hyrcykel i deras färdmedelval öka och glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frågeställningar och på så sätt belysa arbetets syfte. Utifrån studien kan flera utvecklingsmöjligheter av Styr & Ställ utläsas för att förminska glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval.

Sammanfattning SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att erbjuda de äldre på särskilt boende en bättre kost i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer.Syftet med studien var att beskriva hur förbättringsarbetet genomförts, upplevts och påverkat kosten till de äldre på särskilt boende och kostpersonal i Sävsjö kommun.MetodMetoden för studien av förbättringsarbetet har varit enkäter till alla äldre på särskilt boende innan och under förändringen. Semistrukturerade intervjuer med personal inom kostorganisationen har genomförts och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Ytterligare en metod för att utvärdera förbättringsarbetet har varit analys av statistik ur kvalitetsregistret Senior alert.ResultatMed utgångspunkt ur förbättringsfilosofin Lean och Livsmedelverkets rekommendationer har ett antal förändringar för äldre genomförts inom kostenheten i Sävsjö kommun för att skapa en effektivare, mer standardiserad organisation som erbjuder kunderna en kost som är mera anpassad efter deras behov. Vid intervjuerna med kostpersonalen framkom fem områden som har påverkats av förbättringsarbetet: renodling av köken, arbetsmiljö, de äldres upplevelse, matsedeln och Livsmedelverkets rekommendationer. SlutsatserSlutsatser som kan dras av studien är att de äldre redan innan förändringen var nöjda med den erbjudna kosten.

Detta examensarbete är utfört vid Indexator AB som bland annat tillverkar lågvarvande vingmotorer för runtomsvängande hantering av gods. Bakgrunden till examensarbetet är att företaget sett en ökande trend i andelen kassationer. Syftet med examensarbetet är att undersöka om rutinen för hantering av avvikelser uppfyller grunderna för ständiga förbättringar och om hantering och uppföljning av avvikelser sker på ett effektivt och systematiskt sätt. Målet är att ge förbättringsförslag som förbättrar rutinen. Examensarbetet syftar också till att identifiera och genomföra ett förbättringsprojekt med tillämpning av statistisk processtyrning.

Detta är en fallstudie där syftet är att med hjälp av The Lean Startup som arbetsmetod öka andelen nya och aktiva medlemmar på en specifik webbsida genom att förbättra användarupplevelsen. The Lean Startup är en iterativ metod som främst syftar till att utveckla nystartade företag och att anpassa produkterna för marknaden. I detta projekt har metoden applicerats på ett designprojekt. Insamlingen av data har skett genom både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvantitativa metoderna har fungerat som en kartläggning över målgruppens attityd, men också som ett verktyg för att mäta hur många besökare webbsidan hade innan och efter studien.

Den här uppsatsen handlar om hur rapporteringen om registrerat partnerskap och könsneutralt äktenskap i svensk dagspress såg ut under perioden 1 januari till 31 mars 1995 respektive 1 maj till 31 juli 2009. Genom att jämföra hur samkönade relationer, äktenskap och familjebildning gestaltas i texterna under de båda tidsperioderna, har syftet varit att undersöka huruvida rapporteringen har förändrats i riktning mot en mer tolerant diskurs. Studiens frågeställningar rör bland annat förekomsten av olika former av uttryck för diskursiv diskriminering i texterna samt andelen positiva/negativa uttalanden.Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, och betraktar de dagliga medierna som betydelsefulla agenter när det gäller att befästa eller utmana diskurser om vad som betraktas som normalt avseende olika sociala grupper.341 artiklar i svensk dagspress har undersökts med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Tjugo artiklar har också valts ut för en kritisk diskursanalys baserad på Norman Faircloughs modell och Kristina Boréus typologi över diskursiv diskriminering.Resultatet visar att negativa uttalanden om samkönade relationer inte är lika vanliga 2009 som de var 1995, och att representationerna har förändrats i riktning mot en större mångfald när det gäller könsfördelning såväl som olika former av sexuell orientering. Samma mönster kan ses när det gäller negativ andrafiering och förslag som pekar mot negativ särbehandling av samkönade par, vilka inte är lika vanliga 2009 som de var 1995.

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Andelen barn som lider av övervikt och fetma har ökat dramatiskt, inte bara i ett globalt perspektiv utan även här i Sverige. En försämrad kosthållning samt en ökad fysisk inaktivitet är två centrala orsaker till detta växande problem. Siffror visar att 15-20 % av Sveriges barn är överviktiga och 1-5 % har ett BMI klassat som fetma. Att förebygga och bromsa denna utveckling är mycket viktigt för barns hälsa. Med stöd av tidigare forskning har en varierad och näringsriktig skolmåltid innehållande mycket frukt och grönsaker visat sig vara en effektiv åtgärd för att förbättra barns kosthållning.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

De senaste åren har internationella dokument efterfrågat förtydliganden gällande undervisning om hållbar utveckling. Detta är något som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya läro- och ämnesplaner med ett tydligare uppdrag gällande undervisning om hållbar utveckling, men bara i vissa ämnen. Däremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svårigheter för lärare att veta hur de ska förhålla sig till undervisning om hållbar utveckling. Syftet med föreliggande studie är att belysa några gymnasielärares attityder gällande undervisning om hållbar utveckling, exempelvis vilka lärarkategorier som anser denna undervisning om hållbar utveckling mest relevant samt skildra några lärares önskan av fortbildning inom ämnet. Jag har genomfört en enkätstudie som till viss del ämnar jämföra resultaten med Waxegårds fem år gamla studie, detta för att se hur lärarnas attityder ändrats i frågor gällande undervisning om hållbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lärarna aldrig undervisar om hållbar utveckling, jämförande siffra i Waxegårds studie är 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hållbar utveckling skett de senaste fem åren.