Att spegla naturen
en studie över biomimikens möjliga tillämpningar inom landskapsarkitektur
Att gestalta med hållbarhet i åtanke är en uppgift som blivit alltmer efterfrågad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler från FN beräknas andelen människor som lever i
städer att kraftigt öka under kommande årtionden, vilket med förestående miljö- och klimatproblematik gör hållbarhetsfrågan mycket aktuell. Biomimik är en ny vetenskap där naturen studeras som modell, mått och mentor och vars lösningar på hållbarhetsproblem översätts till den mänskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder år av evolution har naturen utvecklat en i det närmaste idealbild av hur hållbarhet kan gestaltas, och bör således värderas som en viktig inspirations- och kunskapskälla för samtliga aktörer inom den samhällsbyggande kåren, inte minst bland landskapsarkitekter.
Syftet med uppsatsen är att undersöka biomimikens tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med målet att främja en hållbar samhällsutveckling. Målgruppen är i
första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig även till andra med ett intresse för en hållbar samhällsutveckling.
Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats. Tre fördjupningsområden av biomimik: form, material och ekosystem utgör tillsammans arbetets resultat. Då endast en bråkdel av den studerade litteraturen behandlar biomimik utifrån perspektivet av en landskapsarkitekt, följde en tillämpningsanalys som avser att ge en mer konkretiserad bild av biomimikens tillämpningsmöjligheter inom
landskapsarkitektur.
Resultatet visar att biomimik har breda tillämpningsmöjligheter inom landskapsarkitekturen som spänner från gestaltandet av sittmöbler till hela städer. Genom att fokusera på de principer och strategier naturen använder sig utav, snarare än imitationen av enskilda
organismer, har biomimiken goda möjligheter att bli kompletterande gestaltningsverktyg i landskapsarkitektens arbetsprocess.