Vindkraft i Sverige
Nuläge och framtidsutsikter med fokus på energilagring
Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs. Sedan skapas en modell för hur två av dessa, tryckluftslagring samt pumpkraft, påverkar energisystemet i södra Sverige.Resultaten från litteraturstudien visar att för tryckluftslagring i Sverige saknas de geologiska förutsättningarna för lagring direkt i berggrunden. Men i bergrum inklädda i stålplåt, ursprungligen avsedda för lagring av naturgas, kan gas under högt tryck lagras vilket kan tillämpas för tryckluftslagring. För pumpkraften finns det förutsättningar för installation i framförallt befintliga dammar.Resultaten från modellen visar på att pumplagring är miljömässigt och ekonomisk möjlig att tillämpa medan tryckluftslagring i dagsläget varken är miljömässigt eller ekonomiskt lämplig för tillämpning i Sverige.