VÄrt syfte med arbetet var att undersöka om lÀsning av skönlitteratur kan vÀcka en medvetenhet om och motverka mobbning. Vi valde att göra denna undersökning eftersom vi anser att skönlitteraturen Àr en outnyttjad resurs inom skolans undervisning och borde fÄ en mer framtrÀdande roll i undervisningen. Arbetet förankrades i skollagen, LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), kursplanen för grundskolan i svenska och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser bestÄende av totalt 37 elever i Är 4. Den metod vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervjuer.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare behandlar momentet hÀlsa och livsstil i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur undervisas hÀlsa och livsstil av lÀrare i idrott och hÀlsa?Hur bedömer lÀrare i idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i hÀlsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktÀr. Fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma inom grundskolans senare Är pÄ fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstÀmmighet rÄder kring innehÄllet i undervisningen bland de lÀrare i studien som behandlar hÀlsa och livsstil i Àmnet, men stor del av det centrala innehÄllet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehÄllet i hÀlsa och livsstil inte fÄr utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast pÄ ett fÄtal punkter. Bedömningen som Àr kopplad till det som undervisas i hÀlsa och livsstil Àr relevant, dock bedöms Àven andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fÄtt insikt i att momentet hÀlsa och livsstil bör fÄ större plats i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad den nu har.

Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrarstudenter ser pÄ utmaningarna som vÀntar dem inom yrket. Följande frÄgestÀllning formulerades:Hur ser idrottslÀrarstudenter pÄ sin kompetens inom följande omrÄden inom lÀraryrket: lÀrarrollen och allmÀn pedagogik, Àmneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lÀrare och elever?MetodMetoden som anvÀndes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkÀt. Den webbaserade enkÀten omfattade 37 pÄstÄenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottslÀraryrket. Populationen var studenter inom idrottslÀrarutbildning.

MÀnniskan Àr en social varelse och socialisering Àr ett el­e­mentÀrt och komplex mellan­mÀns­k­ligt sam­spel, som först och frÀmst formas i den fa­mil­jÀra sfÀren. DÄ syftet med denna studie har varit att vidga förstÄelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vÄr resa med att distan­sera oss frÄn fenomenet för att istÀllet fokusera pÄ vad som hÀnder i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna Àr att mÀnniskor numera Àr mer asocialt responslösa Àn socialt respon­si­va vilket innebÀr att mÀn­nisk­or mer Àn nÄgonsin finns för att fungera i hÀrskande sam­­hÀlle­liga sys­tem Àn att finnas till för varandra. Och följden, den nutida mÀnniskan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förtrÀngd medvetenhet som förs vidare frÄn generation till generation, nÄgot som i bÀs­ta fall leder till ytterligheter.

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Syftet med denna studie var att belysa nÄgra modersmÄlslÀrares tankar om sitt arbete med att stödja andrasprÄkselevers lÀrande och sprÄkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flersprÄkiga lÀrare verksamma i studieverkstÀder anvÀnder sig av modersmÄlet i sin undervisning av elever med annat modersmÄl Àn svenska. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr vi har intervjuat fem informanter frÄn fyra grundskolor. Vi anser att vÄrt val av metod har lÀmpat sig vÀl för vÄrt syfte dÄ vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar pÄ att modersmÄlet har en viktig roll för sprÄklig och kognitiv utveckling.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars perspektiv pÄ undervisning kring frÀmlingsfientlighet och mÄngkultur. I min litteraturgenomgÄng har jag fÄngat upp vad forskningen kring dessa omrÄden menar Àr relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att anvÀnda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet frÄn mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.