Syfte: Syftet var att ta reda pÄ vilken metod som Àr lÀmpligast att anvÀnda för synfÀltsundersökning vid ett körkortstest hos optiker samt vilken metod det Àr vanligast att optiker i Sverige anvÀnder idag. Dessutom var syftet att utreda varför optiker inte fÄr anvÀnda konfrontationstest dÄ det Àr den metod lÀkare ska anvÀnda för synfÀltsundersökning enligt körkortsföreskrifterna.Metod: En enkÀtundersökning med 275 deltagande optiker gjordes. De fick besvara ett fÄtal frÄgor kring vilken metod de anvÀnder nÀr de undersöker synfÀltet vid ett körkortstest samt deras kunskap och instÀllning till bestÀmmelserna kring vilken metod som skall anvÀndas utav optiker och lÀkare. EnkÀtundersökningen publicerades med web-enkÀtprogrammet Easy Survey.Resultat: EnkÀtundersökningen visade att endast 58,5 % av optiker i Sverige anvÀnder sig av den speciellt avsedda apparaturen. 34,9 % av deltagarna svarade att de anvÀnde sig av Donders konfrontationstest.

Syftet med arbetet har varit att undersöka lÀrares synsÀtt och erfarenheter av att anvÀnda IKT i undervisningen och hur lÀrarrollen pÄverkas. Eftersom vi ville veta lÀrarnas egna Äsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen nÀr den anvÀnds som pedagogiskt redskap. LÀrarna behöver dÀrför fÄ möjligheter att tillÀgna sig adekvata kunskaper i hur man anvÀnder sig av IKT i undervisningen. SamhÀllet Àr idag beroende av IKT i mÄnga olika sammanhang och det Àr dÀrför viktigt att skolan anpassas till detta faktum sÄ att eleverna Àr vÀl förberedda nÀr de kommer ut i yrkeslivet.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

SammanfattningDetta Àr en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet Àr att kartlÀgga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ÀmnesinnehÄllet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de sjÀlva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fÀltanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlÀrningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sÀtt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lÀrande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lÀrande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Detta arbete undersöker hur den nya zeelÀndska lÀsinlÀrningsmodellen Whole language kan se ut i praktiken pÄ en svensk skola utifrÄn lÀsinlÀrningsmaterialet Kiwi. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur materialet Àr uppbyggt, hur lÀrarna arbetar med det och vad de anser om metoden som bygger pÄ lÀsning i tre former: gemensam, vÀgledd och sjÀlvstÀndig. Min metod bestÄr av tre delar: kvalitativa intervjuer med 5 lÀrare pÄ min VFT-skola, hÀnvisningar till min fÀltdagbok som jag skrev dÀr och en mindre textgranskning av kiwimaterialet. Det viktigaste resultatet Àr att det finns bÄde lÀrare som helt har tagit metoden till sig och lÀrare som skulle vilja slippa arbeta med den. Min viktigaste slutsats Àr att Kiwi och storbok fungerar bÀst om det finns resurser för det.

Jag har genomfört ett examensarbete i Àmnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lÀmpliga informationskanaler att kommunicera gentemot mÄlgruppen nyinflyttade studenter, och dÀrefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nÄ ut med var att informera om sig sjÀlva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehÄllet i informationsmaterialet. Jag har anvÀnt mig av bÄde kvantitativ metod (genom en enkÀtundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar Àr internet, och pÄ andra plats direktutskick frÄn Eskilstuna Kommunfastigheter. SÄledes har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör lÀggas pÄ webben, men som ocksÄ kan anvÀndas som direktutskick till mÄlgruppen..

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeogra-fin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀl-lig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en en-kÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare Är arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr. Studien bygger pÄ intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare Är.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsÀttningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sÄnger och kommunikation eller dialog mellan lÀraren och eleven anvÀnds för att öka elevernas sprÄkförstÄelse. För att upptÀcka och förebygga att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr anvÀndes olika tester som undersöker elevernas sprÄkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gÄ vidare i sin undervisning.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.