Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.

Bakom uppsatsen finns ett genuint intresse för kartmedier samt funderingen om kartan genomgÄr en evolution till att bli ett digitalt och interaktivt medium. I aktuella styrdokument för gymnasiegeografin framgÄr att sÄvÀl kartor som GIS skall finnas med i undervisningen, motiveringen Àr dock bristfÀllig. I syftet vÀcktes dÀrför frÄgor om vilka belÀgg som fanns för digitala undervisningsmetoder inom geografi? Syftet kondenserades till frÄgestÀllningarna: Vad skrivs i litteraturen om digitalt lÀrande i geografi i allmÀnhet? Vad skrivs i litteraturen om att anvÀnda digitala kartor och programmet Google Earth i undervisningen i synnerhet? Hur svenska geografilÀrare ser pÄ samt i vilken omfattning de anvÀnder digitala kartmedier? För att besvara frÄgorna genomfördes en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning. Litteraturstudieresultatet visade frÀmst tvÄ saker.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

För att identifiera och klassificera problem relaterade till anvÀndbarhet i mjukvarubaserade produkter anvÀnds metoder speciellt utformade för detta ÀndamÄl. En av dessa metoder Àr Heuristisk utvÀrdering, men kritik har framförts mot denna metod och dess förmÄga att klassificera anvÀndbarhetsproblem. I detta arbete jÀmförs Heuristisk utvÀrdering med en annan metod, i ett försök att utreda om kritiken Àr korrekt. Denna metod Àr Usability Problem Taxonomy, en metod skapad för att klassificera samt analysera anvÀndbarhetsproblem. Syftet med denna jÀmförelse Àr att ta fasta pÄ vilken av metoderna som Àr lÀmpligast att anvÀnda vid klassificering av anvÀndbarhetsproblem, nÄgot som bedöms genom att undersöka metoderna och deras förmÄga att noggrant klassificera anvÀndbarhetsproblem.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Det Àr med utgÄngspunkt i LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 som intresset för dansens utrymme i skolan har vÀckts och bidrar till ett allmÀngiltigt intresse dÄ lÀroplanen ligger till grund för all undervisning. Syftet med studien Àr att fÄ kunskap om hur dans som estetisk lÀrprocess kan uttryckas och stÀrkas i svenskundervisningen i grundskolans tidigare Är, F-3. Studien bygger pÄ kvalitativ metod dÀr intervjuer med danspedagoger har genomförts samt tvÄ experimentella lektioner med dans i svenska som utgÄngspunkt. De experimentella lektionerna innefattade observationer av varandra. Resultatet grundas pÄ intervjuunderlaget dÀr dataproduktionen analyserats med hjÀlp av de tre utgÄngspunkterna frÄn teoriavsnittet; Lindströmsmodellen, kroppsligt meningsskapande och demokrati.

LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

En av de största utmaningarna som dagens sprÄkpedagoger stÄr inför Àr hur de bÀst kan stimulera och motivera till lÀrande. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida anvÀndandet av film i spanskundervisningen kan fungera som motivationsskapare för inlÀrning. Den teoretiska delen av studien bestÄr av följande delar; kultur i sprÄkundervisningen, Knud Illeris och hans lÀrandeteorier, lÀrandeteorier och sprÄk och avslutningsvis aktuell forskning om film i sprÄkklassrummet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra spansklÀrare och analyserar hur de ser pÄ film som didaktiskt verktyg i spanskundervisningen. Undersökningens resultat visar hur medvetna lÀrarna Àr om vikten av en undervisning som Àr stimulerande och motiverande och att de ser film som en mycket anvÀndbar och flexibel metod för att skapa intresse och utveckla samtliga sprÄkliga förmÄgor hos eleverna..

?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur nÄgra förskollÀrare anvÀnder sig av boksamtal vid höglÀsning för att bearbeta dess innehÄll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstÀrka sprÄkutvecklingen hos barn i 3-5 Ärs Älder. För att undersöka förskollÀrares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillÀmpats genom enkÀtutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgÄ vad det gÀller sprÄkutveckling via boksamtal Àr liten. Det kan pÄvisa att boksamtal i ett sprÄkutvecklande syfte fortfarande Àr ett relativt nytt begrepp.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Det Àr svÄrt att förutse om det finns risk för brandgasspridning via ett ventilationssystem och det krÀvs ofta analytisk dimensionering för att verifiera ett fullgott brandskydd. Idag anvÀnds olika simuleringsprogram för att verifiera ventilationsbrandskyddet. FDS Àr ett simuleringsprogram som genom utgÄva sex kommit med en tillÀggsfunktion, HVAC (Heating, Ventilation, and Air Conditioning) dÀr naturlig- och mekanisk ventilation kan simuleras med hjÀlp av ett system byggt av noder (nodes) och kanaler (ducts). Funktionen tillÄter Àven att lÀckage simuleras pÄ ett berÀkningstekniskt stabilare sÀtt Àn i tidigare versioner. HVAC- funktionen Àr indirekt kopplad till de övriga CFD- berÀkningar i FDS för att inte behöva gridcellsindela systemet vilket hade krÀvt betydligt mer datorkapacitet.

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

VÄr studie syftar till att fÄ kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter för att kunna hjÀlpa och underlÀtta för elever med dessa svÄrigheter i klassrummet samt sÀtta in rÀtt ÄtgÀrder. Vi har studerat tidigare forskning som visat vad man genom tiderna satt in för ÄtgÀrder, hur man upptÀcker eleverna i klassrummet och hur man bör differentiera för dem. Dessutom har vi noggrant studerat vilka kompensatoriska hjÀlpmedel det finns pÄ marknaden. Genom att vÀlja en metod dÀr vi inriktar oss pÄ elever genom observationer och intervjuer vill vi fÄ fram deras syn pÄ undervisningssituationer och hjÀlpmedel. Resultatet vi fick fram var att skolorna överlag bara anvÀnder en brÄkdel av de hjÀlpmedel som finns pÄ marknaden.