Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes pÄ en F-6 skola i Är 3 i LuleÄ kommun under vÄren 2006. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lÀrare ser pÄ, samt arbetar med, frÄgor rörande kost och hÀlsa i skolan. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vad har fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för Äsikter om undervisning av kosthÄllning i syfte att utbilda elever i hÀlsofrÄgor? Hur undervisar fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa om kosthÄllning i ett hÀlsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsÀtter fem lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa elevernas kunskaper i kosthÄllning och hÀlsa?Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÄ undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lÀrare med behörighet att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa. Tre av dessa jobbade pÄ gymnasiet och tvÄ jobbade pÄ högstadiet.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Syftet Àr att visa pÄ förmÄgan att finna vÀgar frÄn psykisk ohÀlsa till hÀlsa. Varje kvinna har skildrat sin egen livsberÀttelse utifrÄn sin uppkomna ohÀlsa och vidare förmÄgan att kunna hitta tillbaka till en helad hÀlsa. Metoden som vi anvÀnder oss utav Àr kvalitativa intervjuer. I studien medverkar fem kvinnor som Àr och har varit sjukskrivna med nÄgon form av utmattningsdiagnos.VÄrt resultat visar vi genom en analytisk förklarningsmodell. Vi har funnit att kvinnornas vÀg till hÀlsa Àr en krÀvande och lÄngsam process som handlar om att finna förmÄgan, bÄde inom och utanför sig för att göra nödvÀndiga men samtidigt viljemÀssiga förÀndringar av tankar och livsmönster..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill Àven undersöka arbetssÀtt och undervisningsmetoder i de bÄda lÀnderna.Vilken inverkan har idrottslÀrarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever pÄ deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hÀlsa?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig idrottslÀrare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser en lektion i idrott och hÀlsa ut i praktiken dÄ funktionsnedsatta elever Àr med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av omrÄdet och ge möjlighet att komma ner pÄ djupet i Àmnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lÀrare i Sverige samt tvÄ lÀrare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

SamhÀllsgeografiskt miljöcentrum (Spatial Modelling Centre), SMC, bedriver forskning och utveckling av datorbaserade geografiska modeller. Syftet Àr att stödja uppdragsgivaren, Kulturgeografiska institutionen vid UmeÄ universitet, och andra med dessa verktyg. Med hjÀlp av den egenutvecklade modellen SVERIGE kan man göra experiment i full skala med en syntetisk population som motsvarar hela Sveriges befolkning. Detta examensarbetes syfte var att ta fram möjlighet till geografisk presentation för den grafiska klienten till SVERIGE. Detta som ett komplement till de tabeller som genereras vid körningar av modellen.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i demokratisk riktning, kan uppfattas som mer demokratiskt av eleverna i jÀmförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med demokratiskt projekt menar jag, att utifrÄn den demokratiska skolans vÀrdegrund, styrdokument, lagstiftning och Àven jÀmlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehÄllit traditionellt grupparbete med sjÀlvvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansÀttning. GruppenkÀt har anvÀnts som metod, för att utröna elevernas attityd till demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvÀrdering av mitt experiment. Observation har anvÀnts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förstÄelse, om graden av sjÀlvinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterÀra texter ökade samt vad eleverna sjÀlva ansÄg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever frÄn den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ som alla lÀste Svenska pÄ B-nivÄ. Metoderna som anvÀndes för att kunna dra slutsatser var tre enkÀter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade bÄde elevernas förstÄelse och grad av sjÀlvinsikt, att deras intresse för skönlitterÀra texter inte ökade utan lÄg kvar pÄ en relativt hög, konstant nivÄ samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..