Syftet med denna uppsats var att ge exempel pÄ varför lÀrare för de Àldre ungdomarna (Ärskurs 6-9) samt gymnasiestudenter undervisar tematiskt. Vi ville dessutom veta vad de ansÄg vara för- respektive nackdelarna med metoden och vad vi kunde dra för slutsatser av denna. Vi intervjuade Ätta lÀrare, tre gymnasielÀrare och resten 6-9 lÀrare fördelade pÄ tre skolor. Den mest centrala anledningen till att undervisa tematiskt var enligt lÀrarna att ge eleverna en helhetsbild och visa pÄ den röda trÄd som gÄr mellan de olika Àmnena. Detta hjÀlpte Àven till att bredda och fördjupa elevernas kunskaper.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..

Uppsatsen tar sig an problemet vilken metod som Àr lÀmpligast för analys av översÀttning av skönlitterÀra verk. TvÄ metoder för översÀttningsanalys testas och i poppersk anda fÄr den ena försöka vederlÀgga den andra. Den metod som fÄr försvara sig Àr Katharina Reiss och den som fÄr försöka vederlÀgga hennes teser Àr en metod som jag utvecklat med stöd i E.A. Nidas teorier. För att testa teorierna görs en verklig analys pÄ en existerande översÀttning: Per Holmers svenska översÀttning av Hugo Claus nederlÀndska roman De geruchten.Resultatet av utmaningen blir att Reiss metod och metoden med stöd hos Nidas befinns vara ungefÀr lika bra nÀr det gÀller att leverera ett anvÀndbart resultat.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, sÄ erfordras en vÀrmeutveckling som berÀknas i bilaga E. Boverket hÀnvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte fÄr anvÀndas utan rekommenderar i stÀllet att Boverkets allmÀnna rÄd om brandbelastning, BBRBE, bör anvÀndas. En problematik vid anvÀndandet av BBRBE, Àr att den inte innehÄller nÄgra berÀkningsmetoder för vÀrmeutvecklingen. Det Ävilar dÀrför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering anvÀnda sig av relevanta berÀkningsmetoder för att berÀkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att utreda och jÀmföra berÀkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllstÀllningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmÄlet som Àr att faststÀlla en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras pÄ ekvationer frÄn bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger verksamma inom sÀrskolan arbetar sprÄkutvecklande i undervisningen. För att ta reda pÄ det har jag intervjuat sex pedagoger som alla arbetar inom sÀrskolan. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Med kvalitativ metod menas att jag Àr mer intresserad av djupet Àn av bredden. Resultatet visar att i arbetet med sÀrskoleelever Àr det viktigt för pedagogen att vara konkret i sin undervisning. Undervisningen bör vara varierad men med fokus pÄ det individuella arbetet eftersom eleverna befinner sig pÄ olika nivÄer och har olika behov..

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

I studien undersöktes hur verksamma lÀrare definierar elever med sÀrskilda matematiska förmÄgor och hur de arbetar för att stimulera dem. Vidare undersöktes vilka svÄrigheter och möjligheter lÀrarna ansÄg att det Àr att arbeta med sÄdana elever. En jÀmförelse mellan de olika stadierna gjordes ocksÄ med syftet att se det finns nÄgra skillnader i hur undervisningen bedrivs för dessa elever. Den metod som anvÀndes för att genomföra studien var en semistrukturerad kvalitativ intervju med sex lÀrare i grundskolan, tvÄ i vardera lÄg-, mellan- och högstadiet. Studien visar att lÀrarna till viss del definierar dessa elever pÄ ett likstÀllt sÀtt, men att det ocksÄ finns stora variationer och att det arbetssÀtt de flesta föresprÄkar Àr att hÄlla alla elever inom samma omrÄde men pÄ olika nivÄer.

Denna uppsats har undersökt lÀrares individualiseringsstrÀvanden i förhÄllande till yrkesförberedande respektive studieförberedande program pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. Undersökningen bestÄr av intervjuer med Ätta SamhÀllskunskapslÀrare. Med hjÀlp av individualiseringstypologier, definierade av Monika Vinterek, kan vi utröna hur lÀrare individanpassar sin undervisning. Vidare har vi stÀllt oss frÄgorna om lÀrarna har olika individualiseringsstrÀvanden samt om detta pÄverkar nivÄn pÄ undervisningen i SamhÀllskunskap A. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig av olika individualiseringsstrÀvanden samt att det görs en viss skillnad i individanpassningen beroende pÄ vilket program som Àr föremÄl för undervisning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslÀrares fysiska arbetsmiljö pÄ skolor med olika förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt idrottslÀraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön pÄverkar undervisningen. Vi har utgÄtt frÄn tre mer preciserade frÄgestÀllningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut pÄ skolan? Hur upplever lÀraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur pÄverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestÄtt av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslÀrare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrÄn de förutsÀttningar vi pÄ förhand visste om och för att dem lÄg i StockholmsomrÄdet.

Vi har i vÄrt examensarbete inom Pedagogik med didaktisk inriktning C valt att genomföra en kvantitativ studie bland tre skolor i en mellanstor svensk stad med avseende pÄ informationssökning och kÀllkritik. Syftet med vÄr uppsats var att fÄ insikt om elevers informationssökningsvanor samt att se vilka kÀllkritiska metoder de anvÀnder för att sÄlla och granska information pÄ Internet.VÄra frÄgestÀllningar löd som följande:1. Hur ser elevers informationssökningsvanor ut, hur gÄr de tillvÀga för att ta reda pÄ fakta?2. Vilka kÀllkritiska metoder anvÀnder de i samband med informationssökning pÄ Internet?3.

The purpose of this essay was to find out how violin students apprehend their tuition and if it is possible to achieve good results without negative comparison or competition.The examination is based on eight in-depth interviews with violin students between 8 and19 years of age. All of the students had a strong will to develop and to feel satisfied with their achievements. Almost all of them agree that some degree of comparison and competition between violin students does exist. Although some of the students had seen negative sides of such competition, they agree on comparison as a good thing as long as itÂŽs positive..

SammanfattningMed hjÀlp av intervjuer har jag studerat vad nio lÀrare pÄ sex olika skolor anser om skönlitteraturens betydelse för den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen. I forskningen finns inget svar pÄ vilken metod som anses bÀst för att lÀra sig lÀsa och skriva. DÀr beskrivs dÀremot att mycket beror pÄ lÀrarens personliga kunskaper. De svar jag fÄtt beskriver ett mycket stort engagemang hos samtliga lÀrare men att synsÀttet skiljer sig Ät en del. I olika hög utstrÀckning arbetar man med skönlitteratur i undervisningen.

Denna studie visar hur valet av metod och vÀrderarens antagande pÄverkar vÀrderingen avbyggrÀtter. Inledningsvis studeras ett antal faktiska vÀrderingar med avseende pÄ anvÀndametoder och antaganden. Vi finner att fastighetsvÀrderarna i regel anvÀnder ortsprismetodenvid vÀrdering av byggrÀtter, som komplement anvÀnds ibland en kalkylbaserad metod. Detvisas att fastighetsvÀrderarens antaganden om framtida bebyggelse i hög grad pÄverkarvÀrderingen. I mindre utstrÀckning pÄverkar valet av vÀrderingsmodell..

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, sÄ erfordras en vÀrmeutveckling som berÀknas i bilaga E. Boverket hÀnvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte fÄr anvÀndas utan rekommenderar i stÀllet att Boverkets allmÀnna rÄd om brandbelastning, BBRBE, bör anvÀndas. En problematik vid anvÀndandet av BBRBE, Àr att den inte innehÄller nÄgra berÀkningsmetoder för vÀrmeutvecklingen. Det Ävilar dÀrför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering anvÀnda sig av relevanta berÀkningsmetoder för att berÀkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr dÀrför att utreda och jÀmföra berÀkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllstÀllningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmÄlet som Àr att faststÀlla en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras pÄ ekvationer frÄn bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen stÀndigt ökar sÄ finns dessa patienter överallt. Det finns sÄledes stor möjlighet att som fÀrdig sjuksköterska trÀffa dessa patienter bÄde inom primÀrvÄrd och slutenvÄrd. Syfte: Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnÄ följsamhet till egenvÄrd.